�ven om det gjorde f�rbannat ont s� kunde han inte sluta. Till och med n�r
magen kn�t sig som ett garnnystan fanns �nd� viljan kvar. Sm� tankar p�
omv�rlden och kvinnorna och m�nnen och folket. Situationen var outh�rdlig.
Det mesta var egentligen ganska sj�lvklart, men han upph�rde aldrig att
f�rundras �ver de finurliga s�tt som gud hittade p� f�r att j�vlas med
honom. L�genheten var, som vanligt, fruktansv�rt tom. Ensamheten och
alkoholismen var inte l�ngre ett problem f�r honom. P� n�got vis hade han
f�rlikat sig med tanken att han f�rmodligen skulle supa ihj�l sig. Det h�nde
att han fantiserade om det. Kallt parkettgolv mot Solis kind och kall kropp.
Helst i n�gon estetiskt tilltalande pos�.
Han sp�nde sina svala biceps och sl�ppte sig ofrivilligt. Missn�jd med
vad han s�g tog han av sig t-shirten och st�llde sig framf�r spegeln. Den
magra och bleka kroppen som stirrade tillbaka p� honom. N�gra sekunder av
klarhet, man skulle n�sta kunna tro att han f�rstod nu. �cklet inf�r den
egna kroppen och m�rkliga ljud n�r han sov. Att kunna avsky det, alltid -
hela tiden. Urs�kten f�r stunden var att han inte var helt frisk. Det han
till en b�rjan hade trott var en vanlig f�rkylning hade dragit ut p� tiden.
Symtomen blev v�rre och v�rre f�r var dag. Ibland n�r han var riktigt
onykter kunde han tycka att det var ganska sp�nnande - de st�ndigt nya och
v�rre symtomen som han aldrig haft tidigare. Vad det �n var och hur det �n
gick s� var det �nd� en f�r�ndring. Omv�xling f�rn�jer, t�nkte han och log
f�r sig sj�lv.
Skrivmaskinen knattrade friskt under hans fingrar n�r han f�rs�kte
�teranv�nda orden. Ingenting rimmade och blev som det skulle.
I och med
Till och med n�r jag �r i den h�r f�rbannade dimman
k�nner jag avsky och k�rlek
Fuktig, kvalmig och doftande av min egen s�ta avf�ring
vill jag �nd� tro att det n�gonstans finns n�gon
som inte grimaserar n�r jag kl�r av mig
som kan l�ta sin n�stipp reta min hud
l�mna g�rna n�gra snigelsp�r p� mig
Du vet att du m�ste vara en s�dan m�nniska som det lyser om
n�r jag fungerar mot dig
n�r huden �r precis s� fuktig att det kittlas
och dina djupa andetag
�r s�dana att jag kommer ih�g dem
trots
trots allt.
Jag vill g�rna skratta n�r du kittlar mig
om du kanske smeker mig, min kind, mitt ben eller br�st
s� vill jag g�rna vara d�r i samma stund
med dig
Kanske �r det s�
att jag kr�kts tillr�ckligt
n�r du vill diskutera med/mot/till mig
"jag f�rst�r, det beh�vs inte mer"
du samtalar med mig
jag luktar p� mina h�nder och det �r
sura minnen av onani
F�rbannad �r hederligheten och jag vill vara
bara med dig
och den hud som omger ditt arsle
Kanske att det k�nns litegrand
n�r jag sk�r mig i kroppen
om jag �nd� kunde vara lite mer
kunde bli n�got mer konkret
s� att de s�r som jag vaknar med
vore v�rt n�got annat
�n �ngesten
�r det kanske s� att
oavslutade meningar fung.
Fan ta dig �sa!
Mitt ansikte �r uppslukat av vitt l�dder
duschen pissar mig v�lkommet p� br�stet
n�r du kommer in
och vill prata
Jag �nskar att du hade r�tt
att jag bara brydde om mig sj�lv
Hyveln jag anv�nder �r oskarp
och du beh�ver vara f�r dig sj�lv ett tag
Jag vill verkligen vara en s�dan
som f�rst�r, bryr sig om
Men n�r du l�mnar mig d�r
med den urinvarma str�len mot min kind
Har jag sv�rt att vara
den jag egentligen �r
Telefonen ringde inte en sekund f�r tidigt.
- Soli.
- Hej Soli det �r Anders. �r du onykter?
- T�mligen.
- Har du lust att komma �ver ikv�ll?
- �r du uppe hela natten?
- Jepp, ledig i morgon.
- Jag tar kvart i tolv bussen. �r hemma hos dig om tjugo minuter.
- Gott, d� ses vi d�!
Fem �ver tolv p� natten kom Soli fram till Anders l�genhet. Om Soli var
ensam och alkoholiserad s� hade den h�r mannen �gnat mer �n trettio �r �t
sina fyllor. Han knackade p� och �ppnade d�rren.
- Hej! Kom in och kl� av dig.
- Tack, inte allt utg�r jag fr�n.
Soli log och andades in svett�ngorna fr�n sin kropp genom n�sborrarna.
Leendet l�mnade inte ansiktet n�r han bad Anders att s�tta p� lite bra
musik.
- Jag gissar att du ocks� suttit och v�rmt litegrand Anders?
- Onykter som ett �gg. Synd bara att jag inte fick tag p� dig tidigare
ikv�ll.
- Jass�, varf�r det?
- Hade en skitfin flaska med tjugo�rig whiskey som jag g�rna delat med
dig.
- Du har ingenting kvar eller?
- Tror att det kanske finns ett halvt glas.
Anders gick ut i k�ket och h�llde upp whiskeyn.
- Is?, skrek Anders.
- Nej f�r fan. Tv� droppar vatten bara.
Ensamt, deprimerande och ensidigt svart i Solis l�genhet. Ensamt och
sexuellt hemma hos Anders. Soli tittade p� honom n�r han kom tillbaka in i
vardagsrummet. Han var minst trettio �r �ldre �n Soli och tydligt m�rkt av
alkoholen. Kinderna h�ngde och huden var gr� med m�rkliga sm� veck. Deras
bekantskap var egentligen ganska ytlig. Soli tog av sig sin skjorta och
sp�nde sina muskler i ett enfaldigt f�rs�k att k�nna sin kropp. Spriten rann
v�lkommet i strupen. Han hade suttit hemma och druckit sina vinflaskor under
kv�llen och starkspriten rundade av som gr�dde p� t�rta.
- Snyggt Soli!
- Jag fick faktiskt den h�r t-shirten av morsan f�r ett �r sedan. Tycker
sj�lv att jag passar r�tt s� bra i den.
- Ja, jo. Den �r ju snygg den ocks� i och f�r sig.
- Vad menar du?
- Visst sp�nde du musklerna f�r ett litet tag sedan?
- Ja, jo.
- G�r det igen.
Soli v�gde sextio kilo och var en och �ttiotv� centimeter l�ng. Han
sp�nde de f� muskler som fanns att tillg� och kunde tydligt h�ra hur Anders
andh�mtning blev ytligare n�r han tog av sig sin t-shirt.
- Sp�nn br�stmusklerna. Jag �r j�vligt nyfiken.
V�rlden snurrade och Soli funderade p� om avskyn han ibland k�nde mot
kvinnor enbart berodde p� att han inte fick ligga med dem. Soli la sin h�gra
hand p� sin br�stkorg och kl�mde om br�stet.
- Lattjo, Soli - f�r jag k�nna?
Anders la sin hand p� Soli och snurrande stannade av och �terigen var
allting okej.
- Everything goes.
- Vad menar du, Soli?
- Kl�m p� du bara.
Det var inte f�rsta g�ngen som en man nyfiket tog p� Soli. Det var samma
fingrar, samma os�kra trevande mot huden. Anders la sin handflata mot Solis
br�stkorg och s�g honom djupt i �gonen.
- �r du okej med det h�r Soli?
- Ja.
- S�kert?
- Nej.
Soli drack ur sitt glas, v�nde sig om och drog upp skjortan ur Anders
byxor. Han lutade sig fram och la sin n�sa mot Anders �ra. Det var kallt och
n�gon annans.
____________________________________________________________________________
uXu.org 2001 Av Joseph 2001 uXu.org
____________________________________________________________________________
