Soli sl�t �gonen och f�rs�kte komma ih�g hur Eva hade sett ut. Han kom
ih�g att hon n�stan alltid luktade gott. En s�n d�r kvinna som man
misst�nker egentligen inte g�r p� toaletten. Klockan var kvart �ver �tta och
det var l�rdagkv�ll. Han stod naken i hallen och jobbade p� att f� till sitt
st�nd. Visst var det v�l hon som hade n�gon konstig vana i s�ngen? Eller var
det Hanna? Karin? St�derskan? Nej, det var Eva, det var han n�stan helt
s�ker p�. Medan han f�rs�kte komma p� vad den lilla speciella saken som hade
gjort sex med henne s� pikant t�nkte han p� kvinnan som g�tt f�rbi honom vid
bussh�llplatsen tidigare idag. Hon hade haft svarta riktigt tajta ridbyxor
och en lika �tsmitande topp. Precis vid hennes fitta hade han kunnat ana hur
ridbyxorna visade en liten sk�ra. Det �r det fina med tajta byxor. Ofta
smiter de inte bara �t ordentligt, de smiter lika ofta in. Han hade f�ljt
henne l�nge med blicken f�r att ordentligt kunna suga in minsta detalj i
hennes konstitution. Nu kunde han med l�tthet se henne framf�r sig d�r han
hukande stod med pitten i h�ger hand och �gonen h�rt st�ngda. Pl�tsligt kom
han p� vad det var Eva hade gjort. Strax innan hon n�dde orgasm hade andades
hon ut, t�mde lungorna helt p� luft, och bara l�g d�r. Helt tyst, med
blanka, oseende, �gon. Blickstilla. Till en b�rjan hade han nog tyckt att
det var lite kusligt men sedan hade han vant sig. Han hade ocks� uppt�ckt
att n�r hon var i det tillst�ndet var hon mottaglig f�r precis allt. Soli
kunde till och med, under de cirka tre minuter hon var i det tillst�ndet,
�gna sig n�gon minut �t sin lilla perversion. F�rmodligen var hon inte
riktigt vid medvetande, f�r hon var alltid lika f�rv�nad efter�t �ver de
r�da m�rken kring sin armh�la n�r hon vaknade till och de var f�rdiga.
Hans hand r�rde sig frenetiskt fram och tillbaka. Andh�mtningen var dock
lika lugn som om han hade legat och l�st en bok. Vilket p� s�tt och vis var
ungef�r samma sak. Det var ju egentligen bara i hans inre som n�gon egentlig
r�relse skedde. Det automatiska masserandet som f�rsiggick nedanf�r naveln
kr�vde ingen st�rre anstr�ngning.
Soli s�g hennes d�da, vattniga och apatiska �gon framf�r sig och fl�mtade
till n�r hans kropp signalerade att den var f�rdig. "Jaha" var den enda
tanke som genom hans huvud.
Han torkade av sig, satte p� sig sin morgonrock och gick in i
vardagsrummet. Han satte sig i soffan och h�llde upp ytterligare ett glas
vin, svepte det i tv� klunkar och fyllde sedan p� det igen. Rummet var m�rk
f�rutom tv� t�nda stearinljus som stod p� f�nsterbr�det. P� det kladdiga
furubordet framf�r honom l�g ett blankt papper, en penna och en skalpell.
Nu hade Soli varit ensam i snart tre �r och det fick r�cka. Han hade
sedan l�nge gett upp hoppet om att n�gonsin kunna hitta en kvinna som stod
ut med honom. Visst, lite d� och d� lyckades han sl�pa hem n�got f�rvirrat
fruntimmer och s�tta p� henne. Men det var absolut ingen som ville stanna
mer �n n�gon timme dagen efter. Han visste att han inte gjorde n�got
annorlunda mot vad hans v�nner gjorde. Det var bara det att det f�rmodligen
inte fanns n�got hos honom som gick att �lska. Han var estetiskt tilltalande
men det var n�gonting inom honom som de flesta kvinnor uppt�ckte omedelbart
och reagerade med fasa inf�r. Han visste vad det var. Han visste likafullt
att det inte var n�got som han kunde g�ra n�got �t. Det skulle inneb�ra att
han var tvungen att �verge alltf�r mycket av sin personlighet. Och riktigt
s� l�gt var han inte beredd att sjunka. Hellre d� Ja, han visste vad det
enda riktiga att g�ra var.
Hans v�nner hade under flera �r f�rs�kt att st�tta och �vertala honom om
att det fanns kvinnor d�rute som ville ha honom. Att han var v�rd n�got. Han
visste att de lj�g, av den enkla anledningen att han sj�lv gjorde det.
Solis handstil var spretig och brevet han nu skrev skulle f�rmodligen bli
mycket sv�rtytt. Ett par v�nliga ord till b�sta v�nnen och f�r�ldrarna,
n�gra h�lsningar till kvinnor han �lskat. Koncentrerat och t�mligen
sj�ll�st, precis som hans liv.
Det sura vinet fick honom n�stan att storkna n�r han �n en g�ng h�llde i
sig glaset i ett par snabba klunkar. Pitten klibbade fast mot morgonrocken
n�r han str�ckte sig f�r att fylla p�.
Nu gr�ter Soli. F�r f�rsta g�ngen p� m�nga m�nga �r l�ter han k�nslorna
tr�nga �nda ut. Kroppen skakar av ilska, sorg och vanmakt. Men Soli slutar
gr�ta och n�r han l�ter skalpellen sjunka in i huden strax under fotkn�len
�r han helt lugn. Lugn d�rf�r att han vet att det �r �ver. �ntligen.
____________________________________________________________________________
uXu 2000 Av Joseph 2000 uXu
____________________________________________________________________________
