### ###
### ###
### #### ### ### ### ####
### ### ##### ### ###
### ### ### ### ###
### ### ##### ### ###
########## ### ### ##########
### ###
### ###
Underground eXperts United
Presenterar...
Intressant Svenskt Stoff
[ #064 - Samlade Reflektioner - Vol. 3 ]
_____________________________________________________________________
SAMLADE REFLEKTIONER - VOL. 3
av Diverse
Redakt�r: Pierce Peter Paul (
[email protected])
Inneh�ll (vol. 3):
Reflektion F�rfattare Datum
----------------------------------------------------------------------------
Slopa yttrandefriheten nu! Pierce Peter Paul 30/03 1999
Diagnos: schizofreni Chesterfield 21/04 1999
Det komprimerade decenniet Rabaks 2000-1 18/05 1999
Opinionsunders�kningar mot b�ttre vetande Vakna Viktor 19/05 1999
Generaliseringar Pierce Peter Paul 21/05 1999
Moraliska dilemman och respekt f�r lagen yrVakna Viktor 23/05 1999
Krigsf�rbrytare versus hj�ltar Vakna Viktor 28/05 1999
Intentionsdjup Pierce Peter Paul 19/07 1999
�ntligen f�rbjuds det friskt Bravemoore 14/12 1999
Sanningen ska fram? Bravemoore 23/01 2000
Extremism och politiska po�ng Klein Hauptmann 16/02 2000
----------------------------------------------------------------------------
SLOPA YTTRANDEFRIHETEN NU! (Pierce Peter Paul) [20/03 1999]
Vi beh�ver definitivt ingen yttrandefrihet h�r i Sverige. Den �r totalt
�verfl�dig. Den �r skadlig. Stryk den ur grundlagen.
Yttrandefriheten fyller bara en funktion n�r man ska klaga p� n�got, n�r
man vill avvika fr�n m�ngden utan risk att f� stryk. Den beh�vs inte om man
�nskar konstatera sj�lvklarheter. I Sverige �r nu snart allt s� perfekt att
det inte finns n�gon anledning att klaga. S�ger man "demokrati �r bra"
eller "barnpornografi �r skamligt" s� uttalar man inga v�rdeutsagor. Man
konstaterar sanna och v�rdefria propositioner, i samma stil som "jorden �r
rund" eller "1+1=2". Det finns numera ingen anledning att s�ga n�got annat
�n sj�lvklarheter.
De som envisas med att propagera f�r yttrandefrihetens bevarande �r inget
annat �n en samling onda br�kmakare som vill st�lla till oreda, bara f�r
att j�vlas med vanligt hederligt folk. De vill att m�nniskor ska ha
m�jlighet att f� s�ga mer �n sj�lvklarheter. Men det �r ju f�rkastligt. Se
hur det har g�tt genom historien n�r folk har f�tt s�ga precis vad som
helst. Kommunisterna sade vad de tyckte, och det ledde till krig och mis�r!
Hitler fick ber�tta om sina �sikter, och det ledde till krig och
massutrotningar! �r det s� vi vill att det ska bli i Sverige?
Den svenska yttrandefriheten fyllde en funktion f�r l�nge sedan, n�r inte
allt var bra i Sverige, n�r landet styrdes av onda kungar med hobby att
f�rs�ka avr�tta redakt�rer f�r tidningar som hade potential att bli
popul�ra kv�llstidningar i framtiden.
Numera beh�ver verkligen ingen yttrandefrihet, tv�rtom. Den borde i
allm�nhetens intresse av s�kerhet och trygghet omedelbart avskaffas.
Vi lever i det b�sta av alla l�nder - vilket inneb�r att avvikande �sikter
inte kan ha n�gra andra effekter �n d�liga s�dana. P� toppen kan man
antingen st� still och njuta av utsikten eller kl�ttra ner till botten
igen.
DIAGNOS: SCHIZOFRENI (Chesterfield) [21/04 1999]
Bill Clinton i tal till nationen den 21:a april 1999 med anledning av
skottdramat utanf�r Denver: "Vi m�ste l�ra v�ra barn att vapen inte l�ser
konflikter."
DET KOMPRIMERADE DECENNIET (Rabaks 2000-1) [18/05 1999]
Jag vet inte om folk har uppfattat nittiotalet likadant som jag sj�lv, men
f�r mig �r det alldeles uppenbart: Vi lever i ett komprimerat decennium.
Det b�rjade n�gon g�ng i b�rjan p� nittiotalet med tanken att f�rre
m�nniskor skulle g�ra mer jobb. Man skulle allts� komprimera arbetsinsatsen,
men f� ut b�ttre (om inte samma) resultat. Efter detta b�rjade det ta fart
p� allvar. Man m�rkte detta speciellt om man var involverad i
datorindustrin, eller video/musikbranschen. Allt skulle komprimeras. Ett
ljud som inte var ihoptryckt var inget bra ljud. En bild som inte pressats
s�nder och samman var ingen effektivt utnyttjad pixelsamling.
Detta tankes�tt har fullst�ndigt tagit �ver numera. Tales�ttet 'Man kan
inte b�de ha kakan och �ta den' ses idag n�rmast som ett bak�tstr�vande
gn�llresonemang. Nu skall allt som tog 50 timmar f�r 30 personer ist�llet ta
35 timmar med 15 personer. En t�gstr�cka p� 55 mil som f�rut tog 6 timmar
skall idag avverkas p� 3. Med f�rre kondukt�rer. 60 gamlingar som f�rut
beh�vde 35 v�rdare f�r att inte skrumpna ihop fullst�ndigt, skall idag tas
om hand av 10, med minskad ers�ttning och minskad tid uppl�ten till varje
patient. Ljud som tog upp ett vardagsrum i volym skall rymmas p� en
lillfingernagel, med bibeh�llen kvalitet. Faktum.
Men, man kan inte l�ta f�rre g�ra samma, eller b�ttre, utan att det i
slut�ndan leder till f�rst�ring av arbetsmaterialet. �r det en bild eller
ett ljud kan man s�ga 'Synd, d� f�r vi f�rs�ka med n�got annat'. Med
m�nniskor d�? Skall man s�ga 'Hoppsan, vi br�nde ut en ganska stor del av
den svenska populationen med det h�r experimentet. Vi f�r ge dom gratis
sjukv�rd resten av livet och testa n�got annat'? Eller vad?
Vi kan inte komprimera tid, vi kan inte komprimera folks v�lbefinnade,
och vi kan definitivt inte applicera IT-slipsarnas v�rderingar p� m�nsklig
arbetskraft.
Kan det vara s� att den m�nskliga arbetskraften som sakta h�ller p� att
jobba ihj�l sig idag, �r ett acceptabelt offer? Att det �r OK att f�rst�ra
arbetsmaterialet f�r att uppn� h�gre vinster? Att det �r OK att aktivt
arbeta f�r att det stressade tillst�ndet i samh�llet uppr�tth�lls genom att
inte genomf�ra n�dv�ndiga �tg�rder s� att fler f�r jobb?
�r det s�, kan jag bara s�ga: Det ljud som kommer ur en MiniDisc �r inte
det samma som kom in. 80% �r bortrensat. Det �r allts� en snygg bluff som
f�r v�ra �ron att tro att vi f�r samma f�r mindre, att det komprimerade �r
b�ttre och effektivare. Tillverkarna av komprimeringsstandarden f�r MiniDisc
ljuger iallafall inte om detta faktum.
Men va fan, vi k�r v�l vidare i samma sp�r d�. Vi stressar s�nder
m�nniskor och str�r lite floskler i stil med 'Effektivisering', 'N�dv�ndiga
nedsk�rningar i arbetskraften', 'Vinstbefr�mjande �tg�rder' och s� vidare.
En dag kommer vi att lyssna p� v�rt komprimerade decennium och inse att
det som kommer fr�n v�ra h�gtalare �r en skicklig bluff som dessutom l�ter
illa.
OPINIONSUNDERS�KNINGAR MOT B�TTRE VETANDE (Vakna Viktor) [19/05 1999]
G�ng p� g�ng g�r de f� utvalda i en opinionsunders�kning i samma f�lla. De
har tydligen inte l�rt sig av resultaten fr�n de som gjorts tidigare. M�nga
g�nger tj�nar opinionsunders�kningen ett f�r intervjuoffret helt ok�nt
syfte. L�t mig dra n�gra exempel:
1) Internet-surfar du privat p� jobbet?
Syftet h�r �r att ta reda p� om f�retagen b�r l�gga ner tid och pengar p�
att f�rhindra n�jessurfandet. L�t oss s�ga att 50-60% svarar ja. D� kommer
det finnas anledning att g�ra det. Om bara 1-2% svarar ja, kommer inte m�nga
f�retag orka gr�va mer i saken. Undantaget �r givetvis f�retag som p� eget
initiativ unders�ker hur stor del av dess anst�llda som surfar privat.
2) K�r du oftast fortare �n 110 p� 110-v�g?
Man vill givetvis veta om det ska l�ggas mer resurser p�
trafik�vervakningen, och dra in mer pengar till statskassan b�tesv�gen.
Orsakerna till varf�r det k�rs f�r fort �r s�llan lika intressant.
3) Vilka �r de fem f�rsta tv�ttmedelsm�rken du kommer p�?
Hur v�l spenderade �r f�retagens reklampengar? Det h�r �r ett s�tt att f�
reda p� det. De litar inte bara p� f�rs�ljningssiffrorna, utan vill �ven
veta hur m�nga potentiella kunder det har. Ju fler som sett/h�rt ett
f�retags reklam, desto mer l�r de f� se av den fram�ver.
4) Hur mycket starksprit dricker du per vecka?
Om man veckan innan gjort en unders�kning om hur mycket starksprit som
inhandlades p� Systembolaget, s� kan man f� en "h�ftad" siffra om hur mycket
hemk�rt, taxfree- och smuggelsprit som dricks. Det kanske �r dags f�r en ny
"drag utan drog"-kampanj om svenska folket h�ller p� att supa ner sig?
5) Kommer du k�pa en ny bil inom det n�rmaste �ret?
Bilf�retagen vill veta om de ska l�gga ner extra pengar p� reklam s� att
de kan optimera f�rs�ljningen. Resultatet av den h�r fr�gan anv�nds givetvis
"b�st" om det finns en motsvarande unders�kning gjord f�reg�ende �r.
Av detta l�r vi oss att ist�llet f�r att blint svara sanningsenligt p� de
noggrant formulerade fr�gorna, s� kan man svara s� att unders�kningen faller
ut till ens egen f�rdel. F�r man fr�gan "Var din senaste skattedeklaration
sanningsenlig?", s� fr�ga dig sj�lv f�rst: Vad vill _jag_ att den h�r
unders�kningen ska visa? Svara sedan efter b�sta f�rst�nd. Vill du att extra
m�nga deklarationer ska kontrolleras n�sta �r, svara NEJ. Vill du att f�rre
deklarationer ska kontrolleras, svara JA.
Avslutningsvis lite hj�rngymnastik: vad skulle du svara p� fr�gan "Har du
manipulerat din elm�tare n�gon g�ng s� att den g�r l�ngsammare och/eller
visar mindre �n den ska?"
Lev v�l.
GENERALISERINGAR (Pierce Peter Paul) [21/05 1999]
"(X) �r ett speciellt sl�kte. De h�ller sig med vissa uppfattningar om sig
sj�lva; och dessa uppfattningar f�rs�ker de projicera ut�t inf�r andra. Men
tittar man noga efter inser man att deras till synes solida fasad inte �r
representativ f�r deras egentliga inre. (X) anser sig vara b�ttre �n alla
andra. Fast deras sj�lvf�rtroende p� den punkten vacklar som oftast; innerst
inne �r de mycket os�kra, men de f�rs�ker d�lja det. Genom detta �r de sv�ra
att diskutera med, f�r de envisas med att k�nna till hur saker och ting
ligger till, i alla aspekter. (X) pr�glas av �versitteri och nedl�tenhet mot
allt som inte �r som de sj�lva. De tror sig ha svar p� allt, men det kr�vs
ingen st�rre intellektuell f�rm�ga f�r att inse att de inte har det. Men en
del tror det, och d�rf�r uppr�tth�lls myten om (X) som m�nsklighetens
kungar. De h�ller sig g�rna inom sina egna sociala sf�rer (som befolkas av
(X)) d�r de uppmuntrar varandra till att forts�tta tro p� sin egen
f�rtr�fflighet. Egentligen �r (X) mycket f�rvirrade. Deras p�st�dda
�verl�gsenhet �r en farlig sak, som f�rs�tter v�rlden i brand - om �n
indirekt via andra kanaler �n de omedelbara handlingar de utf�r. Den makt
som (X) besitter m�ste neutraliseras, f�r den �r skadlig. (X) �r det st�rsta
hotet mot framg�ng, och i sin nutida position en s�ker v�g mot underg�ng.
Kort sagt, (X) �r egentligen inte som de f�rs�ker ge intrycket av. De har
inte s� mycket att komma med."
Vilka �r (X)? Tja, skulle du p�st� att det var "m�n", "stockholmare",
"amerikaner" eller "akademiker", skulle nog m�nga anse att du hade gjort en
korrekt och viktig analys av samtiden. Folk skulle jubla �ver dina
genomgripande slutsatser. Kanske skulle en del tycka att du �verdrev en
aning, men f� skulle f�rneka att det ligger en k�rna av sanning i det du
sagt.
Skulle du d�remot p�st� att (X) �r "kvinnor", "g�teborgare", "zigenare"
eller "arbetsl�sa", skulle din analys f�rkastas som avskyv�rd, eller i b�sta
fall ironisk. Du skulle f� sp� och spe, just d�rf�r att du v�gade
generalisera och dra dessa grupper �ver en kam.
Den ovanst�ende analysen av (X) s�ger egentligen inte mycket. Den �r
faktiskt ingen analys, den �r bara rena p�st�enden, utan st�rre inneh�ll.
Trots detta �r s�dana utl�ggningar mycket vanliga nuf�rtiden, och de som
st�r f�r dem tror verkligen att de s�ger n�got; de tror sig kunna f�r�ndra
n�got genom dem.
Motivet f�r generaliseringarna �r ofta inte sv�ra att acceptera. Det
finns or�ttvisor i v�rlden, och dessa b�r j�mnas ut, jajamensan. Men �r
metoden lyckad? Knappast.
Man l�r sig ingenting genom generaliseringarna i sig. D�remot fr�n ett
lite mer �vergripande perspektiv l�r man sig n�got annat. F�r det f�rsta,
det �r "den f�rtrycktes" r�tt att generalisera (vilket m�rks genom att en
s�dan inneh�llsl�s analys som presenterades ovan av n�gon anledning fungerar
att tillskriva b�de "m�n" i allm�nhet och "amerikaner" i allm�nhet). F�r det
andra, vilket f�ljer fr�n det f�rsta, motivet att j�mna ut or�ttvisorna
genom detta blir kontra-produktivt. Genom att det just �r "den f�rtrycktes"
r�tt att generalisera s� s�tter sig denne i den position som hon eller han
vill fly i fr�n - och murar fast sig d�r. Genom eviga generaliseringar s�
kommer personen ingenstans, utan blir kvar p� andra plats i rangordningen.
L�sningen �r inte att generalisera om andra - eller sig sj�lv heller
f�r den delen. L�sningen �r, som det alltid har varit, att s�ga n�got med
substans, n�got vettigt, n�got som alla kan l�ra sig n�got av - och sedan
g� till verklig f�r�ndring, ist�llet f�r att genom en ofrivillig masochism
uppr�tth�lla status quo. Att generalisera �r enkelt, och just genom att det
�r enkelt b�r man fatta misstankar om att det �r n�gon g�ngbar v�g ut ur
stora sv�righeter.
(En omedelbar kommentar jag fick om det ovanst�ende �r att jag har gl�mt
bort att "starka" generaliserar om "svaga" ocks�. Det har jag inte gl�mt
bort. Det faktumet st�rker bara det jag vill s�ga. F�r "starka" anv�nder sig
av generaliseringar f�r att uppr�tth�lla or�ttvisor - och det lyckas!
"Svaga" har aldrig n�got att vinna p� generaliseringar, ens om sida
motst�ndare, de f�rlorar alltid p� det.)
Ett sista varningens ord: �ven denna text var en form av generalisering.
S�, i slut�ndan, t�nk sj�lv f�r fan.
MORALISKA DILEMMAN OCH RESPEKT F�R LAGEN (yrVakna Viktor) [23/05 1999]
Jag b�rjar med n�gra uttalanden jag h�rt nyligen, samt mina kommentarer
till dem.
"D�dstraff �r om�nskligt och borde inte vara till�tet n�gonstans,
�tminstone inte i demokratiska l�nder."
Diktaturer som verkst�ller d�dstraff �r s�ledes inte lika intressanta som
demokratier som ocks� g�r det.
"Vi m�ste k�mpa mot d�dstraffet."
I de l�nder (�ven demokratier) d�r d�dstraff finns och verkst�lls s�
finns d�dstraffet inskrivet i lagen, och �r inget som till�mpas godtyckligt
och utanf�r lagens r�m�rken. Hundratals experter har under �rhundraden
uttalat sig i denna fr�ga, och bidragit till utformandet av dessa lagar.
"Att avr�tta en m�rdare g�r inte saken b�ttre, och dennes offer kommer
inte tillbaka.'
Slutsats: Om offret/offren skulle komma tillbaka, skulle det vara
r�ttf�rdigat att ta livet av dennes m�rdare.
I statlig regi utbildas de flesta i v�stv�rlden upp till den best�mda tron
att de lagar som finns ska �tlydas, hur konstiga, verklighetsfr�mmande,
inaktuella eller grymma de �n verkar. Eftersom vanliga medborgare inte �r
insatta i lagens och r�ttsv�sendets alla aspekter, s� kan vi inte v�lgrundat
uttala oss vad g�ller lagtexter och tankeg�ngarna bakom dem. Vad det lider
s� kommer dock de flesta underfund med (p� egen hand eller p� annat s�tt)
att de lagar som finns, b�de i Sverige och utomlands, �r l�ngt ifr�n
perfekta. Lagar �ndras, l�ggs till och tas bort oavbrutet men trots det
�ndras inte tilltron till dem. De inger, som t�nkt, en f�rtroendeingivande
lunta som ska skydda oss fr�n ondo, eller �tminstone som det sker i
verkligheten: ge oss uppr�ttelse i efterhand.
Att demonstrera mot d�dstraffet i USA p� ett torg i Sverige �r inget
annat �n ren och sk�r avsaknad av respekt f�r andra l�nders lagar. L�t de
l�nder som av Dig uppfattas ha en konstig lagstiftning ist�llet inspireras
av det egna landets respekt f�r dito. G� f�re med gott exempel, ett ofta
uttalat men s�llan efterlevt tips.
KRIGSF�RBRYTARE VERSUS HJ�LTAR (Vakna Viktor) [28/05 1999]
Det s�gs att det �r vinnaren som skriver historien, men det �r allvarligare
�n s�. Vinnaren reviderar historien...
Nu ska Milosevic �talas f�r krigsf�rbrytelser, vilket f� kommer att
mots�tta sig. Till antalet r�knat �r det inte m�nga fler som kommer kr�va
att ledarna f�r North Atlantic Treaty Organization (NATO) �talas f�r samma
sak. I sin iver att skydda v�rlden fr�n krigshetsande serber med etnisk
rensning av kosovoalbaner som enda punkt p� agendan s� har NATO d�dat
hundratals och skadat �n fler av civilbefolkningen, s� kallade misstag.
Den serbiska milit�ren och "specialpolis" har givits utm�rkta
f�ruts�ttningar/anledningar att forts�tta sin f�rdrivning av ett helt folk,
och den chansen har de inte missat.
De som anser att bombningarna �r n�dv�ndiga s�ger �ven att det �r b�ttre
�n att inte g�ra n�got alls. Sj�lvklart ska man g�ra n�got. Men man lurar
sig sj�lv om man tror att b�sta v�gen till fred �r att bomba motst�ndarna
tillbaka till 40-talet.
Logiken: Det b�sta s�ttet att hj�lpa de utsatta �r att f�rst�ra deras
f�ruts�ttningar vid en eventuell fred. El-, vatten- och kloaksystem,
tillsammans med infrastrukturen (v�gar, j�rnv�gar) m�ste byggas upp p� nytt,
oavsett vilken sida som "vinner".
Eftersom NATO �r en f�rsvarsallians s� finns det inget intresse i att
ekonomiskt hj�lpa landet att �teruppbyggas. Det var dyrt nog att f�rst�ra
det.
Mina barn kommer att l�sa i sina skolb�cker om n�gra �r om hur Europa
blev av med diktatorn Milosevic tack vare r�diga insatser av NATO. Att
insatserna bestod av ungef�r tv� m�naders oavbruten bombning �r d� inte
l�ngre relevant.
INTENTIONSDJUP (Pierce Peter Paul) [19/07 1999]
Vem som helst kan uttala satsen "Kriget i Jugoslavien h�rr�r ur konflikter
mellan folkgrupper som p�g�tt i hundratals �r". (Eller: "USA:s anfall mot
Jugoslavien �r inte f�rsvarbart." Eller: "Ryssland b�r inte l�gga sig i
konflikten." Eller: "Noam Chomsky har helt r�tt i sina analyser vad g�ller
kriget.")
Som sagt, vem som helst kan uttala satsen; det handlar ju bara om att
r�ra p� l�pparna (eller anv�nda en penna om satsen ska ner p� papper). Men
skillnader i historiska kunskaper (faktakunskap), f�rm�ga till analys
(teoretisk f�rm�ga), ren allm�nbildning, och s� vidare, medf�r oundvikligen
att satsens inneb�rd varierar med den som uttalar den. Annorlunda uttryckt
kan man s�ga att satsen kan vara baserad p� olika 'intentionsdjup'.
Kanske har satsen st�tt som ingress till en artikel i en dagstidning,
skriven av en erfaren historiker inriktad p� just konflikten p� Balkan. Man
kan d� utan att g�ra sig skyldig till n�got kontroversiellt anta att den
personen har ett stort intentionsdjup med satsen; personen uttalar sig mot
bakgrund av sina kunskaper och erfarenhet.
Satsen kan �ven uttalas av en person som inte alls kan n�gon historia vad
g�ller Balkan, utan enbart repeterar vad han eller hon l�st i tidningen.
Intentionsdjupet �r d� mycket grunt. Det spelar ingen roll om personen har
memorerat och uttalar hela den efterf�ljande artikeln.
Brist p� intentionsdjup �r l�tt att avsl�ja. Det enklaste �r att helt
enkelt beg�ra en l�ngre utl�ggning ang�ende den initiala utsagan. Om
personen helt enkelt inte kan s�ga n�got mer, f�rutom att upprepa satsen en
g�ng till (i samma eller varierad form), s� �r det uppenbart att personen
inte vet s� mycket om saken.
Men intentionsdjup handlar inte bara om m�ngden kunskaper som f�reg�r
utsagan. Det handlar �ven om utsagan, och dess efterf�ljande utl�ggningars
klarhet och tydlighet. En person som besitter ett stort intentionsdjup har
sm� sv�righeter att utveckla och diskutera omr�det som utsagan ber�r.
(Undantag �r naturligtvis m�jliga om personen �r en total f�rlorare vad
g�ller element�r verbal eller skriftlig argumentationsf�rm�ga och
pedagogik.) Klarhet inneb�r att man �r medveten om vilka begrepp man
anv�nder sig av, och deras betydelse; och om man anv�nder begreppen i en
annan bem�rkelse �n de konventionella b�r man kunna ge stipulativa
definitioner, med preciseringar om s� kr�vs, som inte �r tvetydiga och
oklara.
Exempel: "Regimen i Belgrad �r inte demokratisk." Om personen inte kan
ge n�gon intressant definition av vad som menas med 'demokratisk' har man
avsl�jat en brist p� intentionsdjup. Observera att det inte handlar om att
ge en allm�n och evig definition om vad 'demokrati' betyder (f�r det har
ju varit en tvistefr�ga �nda sedan antiken) - utan om att kunna ge en
stipulativ definition av vad som menas med 'demokrati' i just detta fall,
vad personen sj�lv l�gger in i begreppet.
Vad �r det som �r s� intressant med intentionsdjup? Tja, till att b�rja
med �r det en mycket viktig faktor att ta h�nsyn till om man vill diskutera
n�got med n�gon och verkligen komma upp med n�got intressant. Att diskutera
orsakerna till kriget p� Balkan med n�gon som enbart l�ser serierna i
morgontidningen, tittar p� actionfilmer p� video och arbetar med n�got som
inte har med historia att g�ra �r - kort sagt - meningsl�st. Det blir d�
ingen fruktsam diskussion, utan bara ett utbyte av grundl�sa spekulationer.
Vad har du sj�lv f�r intentionsdjup i de fr�gor du d� och d� diskuterar
med dina v�nner? Om det �r grunt - var d� beredd att erk�nna det, annars
kanske du lurar dem till "kunskaper" som egentligen inte har n�gon grund. Ty
allt f�r m�nga diskussioner om viktiga och stora fr�gor genomf�rs med
deltagare som egentligen inte vet speciellt mycket. Jag �nskar givetvis inte
att m�nniskor h�ller tyst om s�dant de inte begriper; jag �nskar endast att
de som inte vet vad de talar om meddelar detta p� ett tidigt plan, s� man
inte blir lurad, och att de sj�lva d� kan faktiskt l�ra sig n�gonting.
�NTLIGEN F�RBJUDS DET FRISKT (Bravemoore) [14/12 1999]
S� har det h�nt. Fyra av v�ra st�rsta indoktrinerare, slugt formade som
kv�lls- och morgontidningar, ha g�tt samman f�r att st�rta det st�rsta hotet
mot v�stv�rldsordningen; icke-demokratiska element.
Samtidigt som man h�nskrattar historien, god journalistik, god smak och
vad som en g�ng var kallat h�ga r�ttsliga ideal rakt i ansiktet, s� g�r de
nu i br�schen f�r att krossa sina egna l�snummers�ljande guldkalvar. Varf�r
l�ra sig av historien n�r man kan skriva sin egen?
Idag d�mer/tolkar vi g�rdagen med hj�lp av b�cker, unders�kningar och
framf�rallt tidningar i alla de former. Vid n�gon tidpunkt i historien har
s�kert journalister och deras arbetsgivare varit observat�rer som noggrant
dokumenterat vad som h�nder. S� �r s�llan fallet idag. Nu �r massmedia -
med tidningarna i spetsen - de som skapar, underh�ller och f�ljer upp det
som f�rv�nande nog fortfarande kallas nyheter. Det som nu senast h�nt kommer
som ett kvitto p� detta: I egenskap av massornas nyhetsf�rmedlare s�
beh�ver vi inte l�ngre v�nta p� att r�ttsv�sende och annat f�rlegat ska l�ta
sina kvarnar mala. H�r d�mer vi direkt p� l�psedlarna vem som �r skyldig och
ska st� i skamvr�n.
Det som g�r saken �n mer skr�mmande �r att allt detta stillatigandes f�r
fortg�, delvis f�r att sveriges under�ttelsetj�nst klassat dessa
grupperingar som det st�rsta hotet mot samh�llet idag. Att publicera namn
och bild p� ett 60-tal personer, b�de d�mda i domstol och inte, har blivit
ett krav f�r att framst� som seri�sa nyhetsf�rmedlare.
M�nga av de personer som n�mns �r mycket unga, och hade med stor
sannolikhet inte varit i frontlinjen f�r n�rmaste h�gerextrema pojkklubb om
5, 10 eller 15 �r. Tack vare publiceringen har deras verksamhet f�tt en
inb�rdes h�gre status och fr�n och med nu - ju mer de blir motarbetade, ju
fler kommer de att bli.
Om det n�gonsin kommer att h�ras st�veltramp p� gatorna igen s� kommer
det inte bero p� att n�gra snorungar hade f�r lite att g�ra, utan f�r att
deras ledare blev massmediemartyrer �ver en natt.
"Vad ska vi r�dda folket fr�n idag?"
SANNINGEN SKA FRAM? (Bravemoore) [23/01 2000]
En helt on�dig skallg�ng p�g�r. Folk som st�tt nazisterna under andra
v�rldskriget (l�s: �ver 50 �r sedan) ska lockas fram ur g�mmorna s� att folk
kan h�pna och visa avsky inf�r detta forna pro-Adolfengagemang.
Vad avg�r om s� kallade krigsf�rbrytare ska straffas eller inte? H�nger
det p� hur m�nga som dog f�r deras hand? Vilka som dog? Hur de dog? Vilket
motiv som fanns till att de d�dade? Om de tillh�rde segrar- eller
f�rlorarsidan?
L�t oss g� genom dessa alternativ i tur och ordning. Jag n�mner bara
n�gra av de j�mf�rbara fall som finns under 1900-talet.
'Hur m�nga som dog':
I s� fall ligger tyskarna i l� j�mf�rt med hur m�nga som str�k med under
Stalins regim. �ven j�mf�rt med trevlige revolutions-Zedongs period i Kina.
H�r finns allts� ingen anledning att h�mta.
'Vilka som dog':
L�t oss bara n�mna civilbefolkning. I tyskarnas fall s� var det mestadels
personer fr�n egna landet och grannl�nderna som dog. Zedong f�redrog att ta
livet av sina egna ocks�. USA gick i br�schen vad g�ller att g�ra processen
kort med civila genom att helt enkelt utpl�na tv� japanska st�der. Alla
l�nderna gick f�re med ett d�ligt exempel hur man beter sig mot sina eller
andra l�nders icke-milit�ra medborgare. Ingen anledning att h�mta h�r
heller.
'Hur de dog':
Tyskarna f�redrog massavr�ttningar av de obekv�ma elementen. Zedong
likas�. P� den h�r sidan �rhundradet har inte USA gjort sig direkt skyldiga
till n�gra massavr�ttningar som jag k�nner till f�rutom ovan n�mnda
�stasiatiska �verraskningar. Men ska man r�kna flest d�da per sekund s�
ligger USA klart i topp. Inte n�gon anledning h�r heller.
'Motiv till d�dandet':
Tyskland: "lebensraum"
Kina: "hindra kontrarevolution�ra r�relser"
USA: "s�tta P f�r Japans inblandning i kriget"
Ryssland: "d�da alla som inte st�ller in sig i ledet, och n�gra till"
�vertygande argument allihop.
Land F�rlorare/segrare P�f�ljd
========================================================================
USA Vinnare Ingen alls
Kina interna angel�genheter Ingen alls
Ryssland Vinnare/interna angel�genheter Ingen alls
Tyskland F�rlorare R�tteg�ngar, avr�ttningar &
ers�ttningsskyldighet
==========================================================================
Fundera �ver f�ljande, fiktiva tidningsrubriker:
"Hiroshima-bombare avr�ttad f�r krigsbrott."
"Tyskland d�mer N�rnberg-domare till d�den."
Vilken av rubrikerna �r mest absurd med efterkrigsm�tt m�tt?
Den enda logik jag kan hitta i allt detta �r att segraren avg�r i efterhand
vad som �r kriminellt. F�rloraren har aldrig n�got att s�ga till om.
Vad �r d� problemet? Jo, att krig ska efterlevas efter lagar. Dvs, du f�r
d�da vem som helst, s� l�nge de i efterhand fortfarande kan konstateras ha
varit din fiende. Hur kan man efterleva detta? Tja, en bra start �r att inte
d�da kvinnor och barn, men det �r ingen garanti f�r att slippa bli d�md i
r�tteg�ng efter krigets slut.
Skulle du tillh�ra den sida av kriget som "vinner", kommer du dock undan
med mord p� vad och vem som helst, s� l�nge de tillh�rde den f�rlorande
sidan.
Ta krig f�r vad det �r. Vidrigt, ologiskt, or�ttvist. Efter kriget finns
inga brottslingar, alternativt endast s�dana. I vilketdera fall s� finns det
ingen anledning att d�ma folk f�r att de d�dade p� order av f�rlorarsidan.
Krig �r en extrem situation. I krig utf�r folk extrema handlingar. Varf�r
har vi mildare lagstiftning vad g�ller extrema situationer i fredstid, men
inte i krig?
EXTREMISM OCH POLITISKA PO�NG (Klein Hauptmann) [16/02 2000]
"Men herre GUD!"
Mitt st�n �ver det senaste utspelet r�rande 'h�gerextremismen' ekar torrt
runt i mitt vardagsrum. Kan det verkligen vara s� enkelt att vinna politiska
po�ng?
�ven om ni kanske inte m�rkt det, s� har v�ra folkvalda politiker,
folkk�ra artister, f�rst�sigp�are och allsk�ns andra taltr�ngda individer
gjort sig en f�rm�genhet i f�rtroendekaptital den senaste tiden. De har
gjort det genom att st�lla upp i intervjuer och debatter, och det enda de
beh�vt g�ra �r att s�ga 'Nazism skall f�bjudas' i ett antal olika
utformningar. Vad �r det egentligen dom s�ger med detta, fr�gar jag mig? �r
det att 'om vi f�rbjuder nazismen, f�r vi en b�ttre v�rld'? Eller, 'om vi
f�rbjuder nazismen, blir vi kvitt all rasism'? Kanske menar dom att 'om vi
f�rbjuder/f�rd�mer nazismen, ser ingen hur lite vi utr�ttar f�r att bli
kvitt som riktigt sv�ra problemen, s� d� slipper vi att ta itu med dom'? Det
sista �r det som jag anser vara det troligaste alternativet.
F�r ingen tror v�l p� allvar att man blir kvitt all rasism genom att
f�rbjuda en r�relse som hade sitt fundament i en redan utbredd rasism och
rast�nkande bland folket i den v�rld d�r den uppstod? Man kan v�l s�ga att
det snarast var ett �dets nyck att nazismen fick f�ste i Tyskland, och inte
i Sverige eller n�got annat v�sterl�dskt land. Naturligtvis var det en
avg�rande faktor att den sociala utslagningen var stor i efterkrigstidens
Tyskland, och att det fanns ett stort behov av sj�lvh�vdelse och uppr�ttelse
hos det av krigsskadest�nd lamslagna landet, men de politiska str�mningarna,
rast�nkandet och allt annat som gav nazismen dess br�nsle fanns i hela den
v�sterl�ndska v�rlden vid tiden f�r det andra v�rldskriget.
Vad jag menar �r helt enkelt att rasism inte uppst�r genom en ideologi,
det �r precis tv�rtom.
Hur mycket vi �n s�ger att det finns genuint onda m�nniskor med s� stor
karisma att de, p� ett n�rmast magiskt vis, kan hypnotisera ett helt folk,
s� �r det inte s�. De karismatiska ledarna h�mtar sin 'karisma' fr�n
uppd�mda behov hos folket. I Hitlers Tyskland var behoven sj�lvh�vdelse,
uppr�ttelse samt att folk ville ha en syndabock f�r deras dagliga
vederm�dor. Sj�lvh�vdelse- och uppr�ttelsebehovet ledde till kriget, och
syndabocken blev judar, homosexuella, zigenare och alla andra som inte hade
tillr�ckligt med muskler f�r att f�rsvara sig. S� var det d�, och s� �r det
�n i dag. Om man ser att nazismen f�r en allt st�rre utbredning �r det inte
'Hur kan vi f�rbjuda nazismen?' man skall fr�ga, utan ist�llet 'Hur st�r det
egentligen till med �sikterna hos det svenska folket i stort?' Det finns
alltid mer av isberget �n det som bryter havsytan.
Visst, EU kan frysa sin f�rbindelser med �sterrike p� grund av att J�rg
Haider sitter i regeringen d�r, men d� missar dom m�let. Det �r inte Haider
som �r problemet, utan det faktum att han r�stats fram av folket i
�sterrike. J�rg Haider �r en populist, i samma liga som Bert Karlsson och
Ian Wachtmeister var, och precis som i deras fall v�nder han kappan efter
vinden. K�nner han att han f�r stort st�d av befolkningen n�r han attackerar
invandringen och invandrarna, s� g�r han det. K�nner han att det finns en
utbredd h�gerextremism bland folket, kommer han att unyttja det genom att ge
Hitler komplimanger. I st�llet f�r att plocka politiska po�ng p� att f�rd�ma
J�rg Haider, kanske det vore dags att p�minnna det �sterrikiska folket om
vad som h�nde sist det kom en populist nedtrillande fr�n de �sterriska
alptopparna?
Men som sagt, det �r alltid l�ttare att orera om ett symptom, �n att bota
en sjukdom. Titta bara p� de dubbla budskap som samh�llet levererar. I
reklamen framh�lls det att 'f�rsta intrycket �r viktigast', 'utseendet �r
allt' och s� vidare. H�rt draget kan man s�ga att det finns ett underst�d
f�r ogillandet av olikheter redan i reklamen.
�siktsstr�ming i dag (media): F�rsta intrycket g�ller, och olikheter �r
inte bra. Politiker och �siktsmaskiner s�ger: Man skall inte dra alla �ver
en kam, och det �r bra med ett m�ngkulturellt samh�lle.
Diskrepansen �r n�rmast st�tande. �n v�rre blir det om man lyssnar p� hur
folk uttrycker sig n�r de talar om invandrare. Ord som n�rmast var bannlysta
i diskussioner under det politiskt korrekta 80-talet b�rjar nu bli
vardagsmat. 'Blatte', 'Svarting', 'Svartskalle', 'Arab' anv�nds idag som
beskrivningsord om m�nniskor �ven om det som s�gs inte syftar till att
f�rd�ma. Vad som s�gs vid f�rd�manden kan vi l�mna d�rh�n.
Och nu efter denna tirad, vad blir min slutsats? Helt enkelt denna:
1) Rasism och fr�mlingsfientlighet har sitt ursprung hos FOLKET, inte
hos enskilda ideologier/ideologer.
2) Det v�sterl�ndska samh�llet av idag st�der inte olikheter, eller
kulturell m�ngfald.
3) V�ra politiker borde inrikta sig p� att F�R�NDRA samh�llsklimatet
(och d� genom l�ngsiktiga allomfattande �tg�rder, b�de p� det sociala
omr�det och f�rdelningspolitiskt), inte p� att F�RBJUDA enskilda extrema
r�relser/uttryck.
4) F�rst�r vi inte de ovanst�ende, kommer vi att f� precis det samh�lle
som de eventuella f�rbuden �r satta att f�rhindra uppkomsten av.
____________________________________________________________________________
uXu 2000 Av Diverse/PPP 2000 uXu
____________________________________________________________________________
