Underground eXperts United

### ###
### ###
### #### ### ### ### ####
### ### ##### ### ###
### ### ### ### ###
### ### ##### ### ###
########## ### ### ##########
### ###
### ###

Underground eXperts United

Presenterar...

Intressant Svenskt Stoff

[ #063 - Samlade Reflektioner - Vol. 2 ]
_____________________________________________________________________

SAMLADE REFLEKTIONER - VOL. 2
av Diverse

Redakt�r: Pierce Peter Paul ([email protected])

Inneh�ll (vol. 2):

Reflektion F�rfattare Datum
----------------------------------------------------------------------------
Vem f�rvanskar historien? Racket Sport 19/11 1998
Storebror existerar, �tminstone i praktiken Hedge 28/11 1998
Har ins�ndare n�got v�rde? Intruder Alert 13/12 1998
Backlash och Dalarna The GNN 15/12 1998
Slipsen - en symbol f�r enfald? Hedge 22/01 1999
Refuserad reklam Pierce Peter Paul 26/01 1999
Johan Stael von Holstein Speed Devil Show 16/02 1999
Tankelivets frig�relse Alf Ahlberg (1940) 12/03 1999
Opinionsunders�kningar Bravemoore 23/03 1999
----------------------------------------------------------------------------

VEM F�RVANSKAR HISTORIEN? (Racket Sport) [19/11 1998]

H�romdagen uttalade sig n�gon person fr�n ett ungt v�nsterparti att
effekterna av ryska revolutionen (tjugo miljoner d�da, mis�r och el�nde)
egentligen inte var v�rre �n vad som har intr�ffat i andra l�nder.
Reaktionerna l�t sig inte v�nta. V�nsterpartisten anklagades f�r att
bagatellisera omfattande brott mot m�nskligheten. Och s�dant f�r inte
f�rekomma, utan b�r omedelbart suddas bort, f�r det �ppnar f�r en m�rk
framtid d�r m�nniskor f�r f�r sig (om de lyssnar, accepterar och motiveras
av v�nsterpartistens uttalande) att det �r helt okej att d�da miljoner
m�nniskor i syfte att driva igenom en ideologi, och s� vidare.
V�nsterpartisten sades "f�rvanska historien" - ett i dagens debatt ett
popul�rt och effektivt slagtr� d� historief�rvanskare genom tiderna
alltid har st�tt f�r onda saker. (Alla har nog p� ett eller annat s�tt
st�tt p� revisionister som p� ett desperat och pinsamt s�tt f�rs�ker
�vertyga oss om att andra v�rldskriget, om det �verhuvudtaget intr�ffade,
inte alls inneh�ll omfattande inslag av folkmord, utan bara �r falsk
propaganda som sprids av n�gon ok�nd konspiration.)
Men vad sa egentligen v�nsterpartisten? F�rnekade hon explicit att det
skulle vara FEL att tjugo miljoner m�nniskor gick h�dan? Nej. Antydde hon
det implicit i sitt uttalande? Knappast. Kan man tolka in att hon ans�g s�?
Visst kan man det, men det kr�ver stor fantasi - n�got som tydligen m�nga
i dagspresen som f�rs�ker r�dda v�rlden fr�n sina redaktioner har lite f�r
mycket av.
Hade hon r�tt? Ja, tyv�rr. Folkmord har intr�ffat, och intr�ffar hela
tiden; ryska revolutionen var f�rvisso en stor h�ndelse i v�rt decennium,
men i j�mf�relse med andra of�r�tter genom tiderna inget speciellt (har
alla redan gl�mt bort amerikanska slaveriet? - sextio miljoner d�da). Med
detta inte sagt att det skulle vara en bagatellartad h�ndelse - det �r n�got
vi alla m�ste inse och bek�mpa, om vi nu anser att v�rlden b�r g�ras b�ttre.
Men exakt VAD �r det i detta vi m�ste bek�mpa f�r att inte leda oss in i
en dystopi? �r det uttalanden som konstaterar triviala fakta genom numeriska
j�mf�relser? Tja, utg�r vi ifr�n att majoriteten av folket �r idioter (och
drar handlingsv�gledande slutsatser fr�n statistik) s� b�r vi nog s�tta
ig�ng en propagandaapparat som f�rhindrar s�dana uttalanden. Det kanske �r
det kritikerna till v�nsterpartistens uttalande vill g�ra?
Det verkar snarare som om kritikerna i det h�r sammanhanget �r de som
riskerar att g�ra v�rlden s�mre. F�r tolkar man in vissa outsagda premisser
i deras argumentation s� har alla of�r�tter h�rf�rinnan intr�ffat, och det
enda vi beh�ver g�ra nu �r att - med alla medel - f�rhindra element som
tycks kunna g�ra s� att historien upprepar sig sj�lv.
Och det �r verkligen att f�rvanska historien, med den m�jliga effekten
att historien upprepar sig.

STOREBROR EXISTERAR, �TMINSTONE I PRAKTIKEN (Hedge) [28/11 1998]

Denna reflektion �r en reflektion av en tidigare reflektion.
I sin reflektion KONCEPTET STOREBROR SOM LAM URS�KT vill GNN p�visa det
meningsl�sa i att skylla of�r�tter p� en icke definierbar entitet, staten.
Den slutsats man kan dra av hans inl�gg �r att

a) det finns ingen "Storebror", dvs det finns ingen odefinierbar,
okontrollerbar, mystisk bakomliggande mekanism som st�ller till
med or�ttvisor i v�rt samh�lle, och

b) eftersom det inte g�r det, �r det endast p� grund av lathet
och/eller enfaldighet som man g�r detta.

Jag vill delvis ge honom r�tt. Staten �r ju vi. Vi har valt de som sitter
d�r, och vi f�r allts� sk�rda det vi s�r. Att sedan f�rs�ka �beropa samma
stat som att den skulle vara av n�rmast �verjordisk h�rkomst, kan i de
flesta fall f�refalla m�rkligt, eller rent av dumt. Det finns dock ett
problem med detta resonemang. Eller r�ttare sagt, det finns flera, men l�t
mig b�rja med det ett:
�r det inte �nnu mer m�rkligt, alternativt dumt, att vara s� naiv s� att
man tror att de m�nniskor som sitter i Sveriges styrande positioner
verkligen spelar efter de regler som GNN h�vdar att man kan s�tta sig in i?
L�t oss ta ett exempel, vi s�ger att en person f�ljer det uppsatta
f�rfaringss�ttet som GNN beskriver. Han tar reda p� regler och praxis, och
f�rs�ker p�verka sin situation till det b�ttre. Vad m�ts han av? F�rst�else?
Kanske medlidande? Eller n�got helt annat?
Jag vill h�vda f�ljande:
Under f�ruts�tting att de krav som man vill st�lla p� staten �r politiskt
g�ngbara f�r den/de personer som �r i st�nd att f�rverkliga dem, kommer de
att bli f�rverkligade. Man kanske till och med f�r en lite notis i tidningen
om hur politikern har g�tt folket till m�tes.
Men...
Om d�remot kraven �r politiskt icke-g�ngbara, kommer en annan sida fram.
Det �r tveksamt om det ens tas upp en diskussion om dem. Man rycker helt
enkelt p� axlarna och vandrar p� i ullstrumporna med den politik som man
best�mt sig f�r. Oavsett hur bra f�rslaget �n m� vara. Sen spelar det ingen
som helst roll att man anv�nt sig av den demokratiska processens regler.
Och eftersom de flesta politiker, l�s riksdagsm�n/kvinnor, sitter p�
obest�md tid, kan det vara hart n�r om�jligt att g�ra sin st�mma h�rd om den
inte passar in de mallar som de styrande har satt upp, �ven om man s� h�ller
p� i flera �r.
�r det d� s� konstigt att folk b�rjar ben�mna denna om�jliga instutition
som "Storebror", "Staten" eller vad man nu vill kalla den. En instution som
g�r som den k�nner och struntar i vad folket egentligen vill.
"Jamen, r�sta bort de som sitter d�r d�!", s�ger 'V�n av parlamentarisk
ordning' uppr�rt. Javisst, om det gick. Men det spelar ju ingen roll vad man
r�star p�, s� l�nge som partierna v�nder kappan efter vinden f�r att f� ha
kvar den makt som sk�nkts dem. Visst kan man r�sta bort enskilda
riksdagsm�n, men de som kommer ist�llet l�r ju inte klaga p� den l�n de f�r,
och �r d�rf�r ganska ben�gna att h�lla med f�r att f� beh�lla sin plats i
solljuset. Politiken forts�tter allts� som f�rut, och s� d�r h�ller det p�.
Jag vill dra mig till minnes en fras fr�n den senaste valkampanjen: "Vissa
d�r f�r den - �r du f�r lat f�r att anv�nda den?", med avseende p�
r�str�tten. Jag kan ju bara st�lla mig -ytterst- tveksam till att en person
i tredje v�rlden skulle vilja offra sitt liv f�r v�r typ av skendemokrati.
Allts�:
Visst kan man gn�lla �ver att en hel del m�nniskor g�r runt och muttrar
om "Storebror" som den som s�tter k�ppar i hjulet f�r folk. Men �r inte
detta att i princip g�ra samma sak? Att s�ga "gn�ll inte om du inte t�nker
g�ra n�got �t det", med h�nvisning till att det g�r bara man vill, utan att
egentligen f�rklara hur i hela v�rlden det skulle g� till?

HAR INS�NDARE N�GOT V�RDE? (Intruder Alert) [13/12 1998]

Ett koherent resonemang kring ett viktigt �mne kr�ver sin plats. Man kan
inte beg�ra att n�gon skall kunna uttrycka n�gra som helst goda argument
kring en komplicerad fr�ga om skribenten endast ges ett begr�nsat utrymme
f�r sitt resonemang. Naturligtvis skall det som kan utryckas kort faktiskt
uttryckas kort, men allt kan inte uttryckas s�.
Betraktar man ins�ndare i pressen finner man att dessa behandlar en m�ngd
olika �mnen. Framf�rallt r�r det sig kring stora problem: v�rldspolitik,
globala milj�problem, existentiella sv�righeter, med mera. Det finns mycket
som beh�ver s�gas och diskuteras. Men vad blir resultatet n�r s�dana stora
problem endast till�ts avhandlas p� ett f�tal rader? Leder det till en
vettig diskussion? L�r man sig n�gonting? F�r skribenten verkligen s�ga sin
mening?
Knappast. Resultatet blir endast ett f�ga smickrande intryck av
skribenten och argumentationen. �ven om skribenten faktiskt �r en mycket
insatt m�nniska med goda argument, s� g�r det inte att f� det till n�got
annat �n att denne �r en sj�lvutn�mnd profet som blott vr�ker ur sig sina
egna personliga �sikter. Det g�r inte att ta en ins�ndare p� allvar, lika
lite som n�gon tar en l�sning p� ett globalt problem som presenteras p� tio
rader p� allvar. Detta �r mycket olyckligt. �nd� till�ts ins�ndarsidorna att
existera, utan debatt.
Jag h�vdar att ins�ndare �r utan v�rde. De s�ger ingenting, och de leder
ingenstans. Ingen l�ser egentligen ins�ndare i tron att de ska l�ra sig
n�gonting av vikt. M�jligtvis f�r man l�ra sig vad n�gon avundsjuk bonde
TYCKER om b�t�gare, eller vad n�gon nyrik b�rsvalp TYCKER om skatter. Men
detta att bara tycka saker �r egentligen helt inneh�llsl�st. Kunskap och
insikt beh�vs ocks� om man ska komma n�gon vart. M�nga som skriver ins�ndare
har faktiskt goda kunskaper och insikter i det �mne de skriver om. Men de
till�ts inte utveckla sina argument, eftersom ins�ndare alltid m�ste vara
"korta och koncisa". Korta blir de. Koncisa? Knappast. M�jligtvis "ytliga
till f�rbannelse", meningsl�sa och substansl�sa.
Av dessa givna anledningar �r det dags att fr�ga sig om det verkligen �r
nyttigt f�r n�gon part att l�ta ins�ndarsidorna forts�tta ta upp plats i
v�ra dags- och kv�llstidningar.
Men naturligtvis finns det motst�ndare till en sund debatt av ins�ndares
existensber�ttigande. Ins�ndare betraktas av vissa som n�gon form av
"demokratisk r�ttighet". Till�ts bara vissa uttala sig i tidningarna skulle
vi leva i en totalit�r stat, resoneras det. Inget kunde vara mer fel.
Ins�ndare har inget med demokrati att g�ra. Det beh�vs ingen
"demokrati-m�tare" i form av antalet ins�ndare i en tidning f�r att avg�ra
om v�rt land �r demokratiskt eller inte. (De som tar till begreppet
"demokrati" i varje argument mot n�got som de inte tycker om g�r sig
skyldiga till ett brott som borde vara straffbart med d�den:
"begreppsmisshandel". En misshandel som ofta kan ses p� v�ra ins�ndarsidor.)
Sedan finns de dem som helt enkelt p�st�r att ins�ndare inte har n�got
v�rde, men att de �r "b�ttre �n ingenting". Jag tror inte p� detta
resonemang. Ins�ndare blir ibland s� korta och s� fel att de blir rent
skadliga. Kunskaper och �sikter krymps ner till en allt f�r liten storlek,
s� liten att kunskaperna genomg�r kvalitativa f�r�ndringar: de verkar ibland
s�ga n�got annat �n vad som var meningen.
L�t mig f�resl� att vi, f�r m�nsklighetens skull, avskaffar ins�ndare och
inf�r n�got att ist�llet. L�t m�nniskor skriva l�nga inl�gg till
tidningarna. P� s� vis uppn�r vi n�got som �r av mycket h�gre v�rde:
kvalitet, ist�llet f�r blott kvantitet.
Det fria ordet skall aldrig f�rhindras, d�remot b�r vi sl� vakt om att
det verkligen �r det fria ordet som publiceras och inte en f�rkrympt
mutation av detta.

BACKLASH OCH DALARNA (The GNN) [15/12 1998]

N�r jag vaknade ig�r morse beslutade jag mig f�r att f�ljande utsaga var
sann: "Jag �r f�rtryckt eftersom jag �r fr�n Dalarna".
Mina misstankar besannades redan vid frukosten. Morgontidningen inneh�ll
inte en enda notis om n�gon fr�n Dalarna (jag l�ser G�teborgsposten). Den
enda lilla tillstymmelse till uppmuntran och erk�nnande jag kunde finna var
att Dalarna var med p� v�derkartan. Men det var allt.
P� v�gen till jobbet tr�ffade jag en god v�n som jag omedelbart
informerade om det nya l�get. Han sade: "Inbillar man sig att det finns ett
m�nster, och baserar detta p� enbart egna upplevelser, kommer man snart se
det. Men det inneb�r inte att det egentligen finns ett."
Jojo. Han var ju inte fr�n Dalarna, s� det var ju ganska sj�lvklart att
han inte skulle begripa.
P� jobbet lade jag snabbt m�rke till att folk tittade konstigt p� mig.
Det hade jag aldrig noterat f�rut. Men nu, n�r jag verkligen tog mig tid
att studera m�nniskor, s� m�rkte jag att de tittade tillbaka med lustiga
blickar. En hade till och med mage att komma fram och fr�ga "kan jag hj�lpa
till med n�got?" - d�r ser man! Bara f�r att jag �r fr�n Dalarna s� tror de
inte att man klarar sig sj�lv!
En arbetskamrat f�rstod inte mitt problem, utan mumlade: "�ltar du den
d�r sj�lvkonstruerade uppfattningen f�r l�nge kommer den snart att bli ditt
st�rsta problem, trots att den egentligen inte �r ett problem."
Jaha! Komma och m�stra mig! Bara f�r att jag �r fr�n Dalarna.
Kv�llen fortl�pte i samma anda. P� TV var det inte ett enda program om
Dalarna. Det var som om vi inte fanns. Det enda som bj�ds var ett
regionalrasistiskt 'underh�llningsprogram' d�r Gunde Svan framst�llde
dalfolk som skrikiga och allm�nt t�ntiga. Vad ska barnen f� f�r uppfattning
om Dalarna efter ha sett det? Vad �r det f�r signaler som skickas ut?
Jag ringde n�gra v�nner fr�n Dalarna och f�reslog att vi skulle bilda en
st�dgrupp. Det har vi nu gjort. Vi tr�ffas dagligen och ber�ttar om hur vi
f�rtrycks. Jag har l�rt mig mycket. Bland annat har jag alltid undrat om de
problem och motg�ngar jag d� och d� har haft i livet har berott p� mig
sj�lv. Nu vet jag att det inte �r s�. Det beror p� att jag �r fr�n Dalarna,
och d�rmed f�rtryckt av det �vriga samh�llet. S� �r det. Det m�ste vara s�.

SLIPSEN - EN SYMBOL F�R ENFALD? (Hedge) [22/01 1999]

N�got som har irriterat mig i alla l�gen �r folk som pratar mycket om s�dant
de egentligen inte har en aning om. Det kan i princip vara vilket �mne som
helst, men en sak �r s�ker; det dyker alltid upp n�gon som a) inte har en
aning om �mnet �verhuvud taget, och b) denne tar �ver diskussionen.
En annan sak som slagit mig �r att det ofta �r samma typ av m�nniskor som
utf�r denna typ av diskussionsf�rst�rande beteende. Idealf�rst�raren �r man,
mellan 25 och 45 - och - b�r slips.
Jag har ingen statistiskt bel�gg f�r vad jag nu skall p�st�, men nog
verkar det i min v�rld som om f�ljande g�ller:

Ju dyrare slips, desto odr�gligare b�rare.

Det �r som om slipsen �ger en n�stan magisk kraft att f�rdumma sin �gare.
Man kan tydligt m�rka detta om man tr�ffar en slipsb�rare privat. Omedelbart
blir denna m�nniska �dmjuk och hur trevlig som helst. Men s� fort slipsen
�ker p� �r det floskeldags. Dessutom f�r�ndras spr�ket. En person som man
har aff�rer med blir omedelbart omdefinierad till ett objekt: 'kunden'.
Denne diskuterar man om och kring och h�ver ur sig klicheer p� l�pande band.
S� fort slipsen har kommit p� plats, allts�.
Mitt f�rslag �r detta:
Eftersom slipsar tydligt har visat att de �r skadliga inte bara f�r sina
b�rare utan �ven verkar st�rande f�r omgivningen, skall vi inf�ra s k
'SLIFZ' (SLipsFria Zoner). Dessa skall utm�rkas med tydliga gr�nser och
�ven inneh�lla st�rs�ndare vilka g�r mobiltelefoner obrukbara. (Det har i
tidiga studier n�mligen funnits tecken p� att idogt mobiltelefonnyttjande
kan leda till slipsb�rande.) En senare revision av zonreglerna kan �ven
komma att f�rbjuda kvinnor med dr�kt och knytblus.
I dessa zoner kan vi andra normala, rationella m�nniskor �gna oss �t vad
som i dagligt tal brukar ben�mnas 'livet'.
Tack f�r ordet.

REFUSERAD REKLAM (Pierce Peter Paul) [26/01 1999]

Under en period av n�gra veckor gav jag mig in i reklambranschen. Mitt
f�rsta uppdrag blev att skapa en liten affischkampanj f�r svenska f�retag
inom vapenindustrin. Jag tyckte det gick mycket bra. Men n�r jag v�l
presenterade mina f�rslag fick jag omedelbart sparken och hela kampanjen
spolades ner i en av f�retagets toaletter. Jag f�rst�r inte varf�r. Nedan
f�ljer beskrivningen av de tre affischer jag skapade. Jag tycker de �r
helt okontroversiella. Vad tycker ni?

PROJEKT: En koncis affischkampanj f�r f�retag inom vapenindustrin. M�let �r
att r�ttf�rdiga och uppmuntra verksamheten. M�lgruppen �r vuxna rationella
m�nniskor med f�rm�ga att t�nka sj�lva.

* Affisch 1 - Koncept: "Skillnaden mellan klarsynt realism och flum."

BILD: Svartvitt foto p� ton�ring (av utl�ndsk h�rkomst, m�jligen fr�n
forna Jugoslavien) placerad p� en gata med s�nderbombade hus som
bakgrund. Personen p� bilden �r tydligt missmodig �ver det faktum att
hans kvarter flugit i luften.

TEXT: Ovanf�r fotot, inom citationstecken: "Jag dr�mmer om fred". Under
fotot: "Dr�m p� du, vi skapar arbetstillf�llen!" Textens "vi" h�nvisar
till f�retagets logo i nedre h�gra h�rnet, med �verskriften: "Vi betackar
oss f�r flum".

ANALYS: V�rlden �r som den �r, och att komma med p�st�enden om att den
borde vara p� n�got annat vis �r att h�nge sig �t orealistiska
spekulationer. Vapenindustrin ger i denna kontext en insiktsfull ram som
uppr�tth�ller konceptet r�tt och fel, och l�ser samtidigt smidigt det
eviga problemet med arbetsl�shet (vilket vi alla k�nner till �r det
st�rsta hotet mot lycka och framg�ng enligt samtida analytiker).

* Affisch 2 - Koncept: "Krig f�renar m�nniskor �ver alla gr�nser."

BILD: Ett dussin soldater som gruppv�ldtar en kvinna. Soldaterna ger
intrycket av att vara i extas, kvinnan ser d�remot mindre n�jd ut.
Soldaterna och kvinnan �r uppenbarligen inte fr�n samma del av v�rlden
(f�rslag: soldaterna �r europ�er, kvinnan asiat).

TEXT: Ovanf�r fotot: "Kom igen grabbar, dela med er!" Under fotot:
"K�rleken �r universell". F�retagets logo, �ven h�r i nedre h�gra h�rnet,
med �verskriften: "Det finns s� mycket att uppleva runt om i v�rlden".

ANALYS: Det milit�ra best�r inte enbart av meningsl�sa parader, exerciser
och l�ngrandiga krig med vapen. Nej, det finns mycket annat roligt man
kan g�ra som soldat, s� m�nga m�nniskor att umg�s och diskutera med; en
insikt som borde f� vilken barnslig pacifist som helst att sl�ppa sina
f�rvirrade �sikter och �ka ut i v�rlden, tr�ffa folk och f� lite nyare
och mer korrekta perspektiv.

* Affisch 3 - Koncept: "Den naiva egoismens effekter och botemedel."

BILD: Svartvitt foto p� ett barn (av valfri utl�ndsk h�rkomst, i �ldern
sex till tio) placerad i en sjukhuss�ng. Barnet saknar ben och man
urskiljer tydligt t�rar i ansiktet. Mis�ren kan och b�r f�rst�rkas av en
deprimerande interi�r.

TEXT: Ovanf�r fotot, inom citationstecken: "Jag trodde det var en leksak"
(anspelar att barnet misstagit en trampmina eller blindg�ngare f�r att
vara en leksak). Under fotot: "Du ska ge fan i andras leksaker!" Texten
leder till f�retagets logo i nedre h�gra h�rnet: "Vi vet vad skillnaden
p� mitt och ditt inneb�r".

ANALYS: V�rlden bygger p� att folk h�ller reda p� vad som �r mitt och
ditt, och att de som inte respekterar det faktumet straffas. Krig �r i
detta avseende en h�lsosam kur mot alla former av egoistiska drifter
(oavsett om de h�rr�r ur grupper eller individers intressen).

JOHAN STAEL VON HOLSTEIN (Speed Devil Show) [16/02 1999]

Johan Stael von Holstein �r omkring fyrtio �r gammal. Han har just skrivit
och publicerat sin f�rsta bok. Den heter "Ingen kan stoppa oss nu!" och �r
utgiven p� Ekerlids f�rlag. Ekerlids publicerar f�retr�desvis b�cker om
ekonomi och management. Von Holsteins bok s�gs utmana "stora delar av
n�ringslivet som... lever med gamla f�rest�llningar ledarskap".
I Svensk Bokhandels v�rboksnummer presenteras varje �r ett galleri med
debuterande f�rfattare, d�r de ber�ttar om sig sj�lva och varf�r de skrev
den bok de skrev. Johan Stael von Holstein �r med detta �r. Han avslutar
sin presentation med: "En ny era v�xer fram och i den m�ste det finnas m�nga
v�gar till framg�ng. N�gra kan vara l�nga och krokiga. Jag �r sj�lv ett
levande exempel p� det. Det inger hopp f�r andra. Kunde jag fixa det, jag
som hade s� mycket emot mig, s� kan du det ocks�." (www.svb.se)
Den f�reg�ende texten g�r ut p� att ber�tta exakt vad von Holstein hade
emot sig i livet, det som gjorde att hans v�g blev s� l�ng och krokig innan
den slutligen n�dde framg�ngens �ngar.
I kort summering var det f�ljande: Johan Stael von Holstein var ordblind
som barn, planerade jordenruntresor ist�llet f�r att vara med p� lektionerna
i skolan, partajade och arbetade som diskjockey h�r och var, reste
regelbundet till Alperna innan han r�kade ut f�r en olycka p� sin snowboard,
jobbade som reseledare, l�ste spr�k i Spanien och Tyskland, kom in p�
Stockholms universitets ekonomlinje trots att han hade en tv�a i matematik,
varefter han reste till Harvard och tog examen.
Ja, det var verkligen ett liv i v�ndor och pl�gor m�ste jag s�ga! Jag som
tyckte att min barndom med alkoholiserade f�r�ldrar och kriminalitet var en
sv�r tid! Det �r ju ingenting mot en snowboardolycka i Alperna och en tv�a i
matematik! Von Holstein har verkligen ingjutit hopp i mig! Kunde han lyckas
- som hade s� mycket emot sig - s� kan jag!

TANKELIVETS FRIG�RELSE (Alf Ahlberg (1940)) [12/03 1999]

.. p� d�rren till varje lokal, d�r en diskussion f�res, borde det st�
ett anslag av ungef�r f�ljande lydelse:

Tilltr�de f�rbjudet f�r:

a) Rena pratmakare;
b) alla som icke -vilja- ha fr�gan utredd;
c) historieber�ttare;
d) fanatiker och dogmatiker;
e) alla de som blir f�rol�mpade, n�r den h�r annan mening �n sin egen;
f) ordryttare och sofister.

Ty alla dessa sex kategorier av folk f�rd�rva diskussionen med sin
n�rvaro. De rena pratmakarna vilja blott h�ra sin egen r�st men v�gra
lyssna, n�r f�rst�ndigt folk talar. Anna Maria Lenngren naglade dem en g�ng
vid skamp�len med f�ljande minnesvers:

Den taleg�va Lukas har
av m�ngen h�lls f�r stor och rar,
man tror, att ingen kan i konsten h�gre stiga.
Men sakens art jag b�ttre vet,
ty all hans tungas f�rdighet
�r blott en of�rm�genhet
att kunna tiga.

OPINIONSUNDERS�KNINGAR (Bravemoore) [23/03 1999]

Det har sedan l�nge varit popul�rt att f�rs�ka f�ruts�ga saker. M�nniskor �r
av en ot�lig/nyfiken natur samt det �r ekonomiskt gynnsamt om man har
f�rhandstips. Ett accepterat s�tt att g�ra det vad g�ller folks �sikter �r
att g�ra s� kallade opinionsunders�kningar. Ett f�retag ringer runt till
ett stort antal privatpersoner (s�llan fler �n 1000), under kv�llstid och
st�ller ett antal fr�gor som kan l�ta s� h�r:

1) om det vore folkomr�stning idag, skulle du r�sta JA eller NEJ
till att Sverige ska g� med i valutaunionen EMU?

2) om Astrid Lindgren st�djer ett barnsjukhus, skulle du d� sk�nka
pengar till det?

3) vilka �r de fem f�rsta tv�ttmedlen du kommer att t�nka p�?

4) vilket f�retag anv�nder frasen "livet har sina goda stunder"
i sin reklam?

5) hur l�ng tid brukar du titta p� TV varje dag?

6) vilket eller vilka schampon anv�nder du?

Du kanske redan nu ser vart jag vill komma. Fr�ga 2 - 6 f�ruts�tter
egentligen ingenting annat �n gissningar och ett vardagligt "Svenssonliv".
Fr�ga 1 kr�ver dock att man �r insatt i vad EMU �r och vad det inneb�r f�r
Sverige och dess inv�nare. Det �r sj�lvklart inget krav f�r att svara p�
fr�gan, utan ett krav om man vill f� n�got vettigt resultat av
unders�kningen. Idag f�r man egentligen bara svar p� hur m�nga som svarade
ja respektive nej, inte om de visste vad EMU �r f�r n�got.
I samma anda skulle man d� kunna ha en opinionsunders�kning om teleskopet
Hubble ska vara riktad mot H�sthuvudnebulosan n�sta �r eller inte. Man
skulle f� ett resultat, givetvis, men det reflekterar inte p� n�got s�tt
n�gon verklig kunskap.
Som avslutning, en av mina favoriter vad g�ller opinionsunders�kningar:
"tycker du att vi ska folkomr�sta om Sveriges medlemsskap i EU?"

____________________________________________________________________________
uXu 2000 Av Diverse/PPP 2000 uXu
____________________________________________________________________________