[ #036 - Ortega y Gasset ]
_____________________________________________________________________
Ortega y Gasset
av Speed Devil Show
Vi inom uXu �r sj�lvfallet �ppna f�r trender - iallafall s�dana vi
skapar sj�lva. En s�dan trend har �nda sedan The GNN skrev "Guardians
of the Masses" (UXU-278) att i tid och otid referera till "massorna"
i alla m�jliga relevanta och irrelevanta texter. Det �r h�g tid att
vi erk�nner att det faktiskt inte �r vi som skapat kult kring det
uttrycket (inte f�r att vi skapar kult i n�gra sammanhang alls, men
va fan...) utan en filosoferande spanjor under b�rjan av detta sekel.
F�r att upplysa er, k�ra l�sare, och mina kollegor inom uXu, tog jag
mig tid att forska en smula kring den personen. H�r �r resultatet.
i. Introduktion
1898 var ett omtumlande �r i Spaniens historia. Ett uppror p� Kuba ledde
landet i krig med Amerika, ur vilket Spanien gick som f�rlorare med
resultatet att en m�ngd kolonier gick om intet. F�rlusten utgjorde kulmen i
en rad besv�rligheter som Spanien genomg�tt under 1800-talet och f�rsatte
landet i en social och politisk depression.
Ur denna kris uppstod den s k 98-generationen, en gruppering best�ende
av en handfull intellektuella som verkade under 1900-talets f�rsta h�lft.
K�nnetecknande f�r gruppen var att de inriktade sig p� att f�rs�ka analysera
och f�rklara vad de sv�righeter som Spanien f�rsatt sig i egentligen grundade
sig p�. Analyserna, som var av en m�ngd olika former - filosofiska och
historiska avhandlingar, sk�nlitter�ra verk, poesi, med mera - pr�glades av
en stor negativitet vad g�llde landets f�rflutna och framtid, och �verskred
inte allt f�r s�llan rent nationella fr�gor.
St�rst inflytande p� gruppens inriktning och teoretiska inneh�ll spelade
Jos� Ortega y Gasset (1883-1955), filosof och kulturhistoriker, professor i
metafysik vid Madrids universitet fr�n 1910 (frivillig exil i Buenos Aires
under inb�rdeskriget). Ortega skrev huvudsakligen om Spanien och Europas
socio-politiska klimat, men �ven om filosofi som verksamhet i allm�nhet.
Hans perspektiv var samtida och partikularistiskt i det att han enbart ville
s�tta sina analyser i direkt relation till den situation som v�rlden d�
befann sig i, n�got som ytterst grundade sig i hans uppfattning om
filosofins "verkliga" uppgift.
Det �r tidvis besv�rligt att l�sa Ortegas b�cker - eftersom de inte �r
skrivna som s�dana. Ortega var son till en tidningsman och drev �ven sj�lv
en politisk tidskrift, Revista de Occidente. Hans spr�k �r tidningsspr�ket:
kortfattat, snabbt och omv�xlande, utan st�rre litter�ra ambitioner. Hans
b�cker framst�r mestadels som blandade ess�er och artiklar, ibland n�rmast
p� n�der sammansatta. Ortega var sj�lv medveten om problemet och till�t av
den anledningen mycket f� �vers�ttningar av sina verk tills dess att han
skrivit om m�nga av dem. S� blev dock aldrig fallet och de flesta av hans
skrifter �versattes d�rf�r f�rst efter hans d�d, huvudsakligen i regi av
hans son.
Tv� analyser st�r hos Ortega n�rmast hj�rtat, och de �r dessa jag
kortfattat tar upp i denna text: f�r det f�rsta, den meta-filosofiska
unders�kningen av filosofins uppgift, verksamhet och st�llning vid seklets
b�rjan; f�r den andra, den bitska kritiken av masskulturen med den s k
"massm�nniskan" i spetsen, som enligt Ortega b�r skulden till att Spanien,
Europa - ja, hela v�rlden f�r den delen - intellektuellt och politiskt �r p�
nedg�ng.
ii. Filosofins samtida st�llning
De olika naturvetenskaperna (d� framf�rallt fysik, kemi och biologi) hade
under b�rjan av seklet inte bara r�nt framg�ngar i att de lyckats f�rklara
stora delar av den materiella v�rldens inre mekanismer, utan �ven gjort
succ� hos den bredare allm�nheten genom att framst�lla diverse
bekv�mlighetsprodukter, �ka levnadsstandarden, markant f�rb�ttra h�lso- och
sjukv�rden, med mera.
Men �ven om den sociala v�lf�rden otvivelaktigen �kat tack vare
effekterna av naturvetenskapernas v�lfyllda kunskapsbanker har samtidigt
andra delar av det intellektuella tankelivet f�rtvinat. "Fysikens
imperialism" och "laboratoriernas terrorism", som Ortega elakt kallar det,
har frambringat en falsk tro att all verksamhet - �ven filosofin - i
slut�ndan m�ste leda till omedelbara materiella resultat f�r att
�verhuvudtaget ges existensber�ttigande.(1) Men d� filosofi �r en rent
intellektuell disciplin - som �gnar sig �t helt andra fr�gor �n de som st�r
i centrum f�r naturvetenskaperna - har dess status radikalt f�rs�mrats.
Filosofi har inf�r den bredare publiken blivit ett �verfl�digt �mne, en
on�dig tankelek som inte tj�nar m�nskligheten. Men denna uppfattning �r
enbart resultatet av okunskap inf�r vad filosofi egentligen �r; okunskap som
frambringats genom att naturvetenskaperna genom sina sociala framg�ngar
tagit konceptuellt och metodologisk patent p� just "vetenskap". Allt som
inte �r "vetenskap" i den naturvetenskapliga aspekten anses felaktigen vara
meningsl�st.
"Filosofi �r ingen naturvetenskap - det �r betydligt mer �n s�"(2),
konstaterar Ortega. F�r naturvetenskaperna unders�ker enbart den materiella
verklighetens innersta v�sen, och erbjuder "symbolisk" kunskap av denna. I
en naturvetenskaplig f�rklaring av verkligheten finner man sm�, om n�gra
�verhuvudtaget, likheter med verkligheten som den framst�ller sig f�r oss.
Ett bord, exempelvis, �r i en fysisk f�rklaring till st�rsta delen tomrum,
medan vi uppfattar bordet som ett fast f�rem�l. Men symbolisk kunskap om
objekt �r givetvis inte falsk kunskap; naturvetenskapens f�rm�ga att
f�ruts�ga skeenden samt manipulera objekt visar att dess kunskapsbanker �r
genuina s�dana �ver en faktiskt verklighet.
Symbolisk kunskap �r dock endast av v�rde f�r den disciplin kunskapen �r
applicerbar till. Olika naturvetenskaper �r oberoende av varandra vad g�ller
centrala objekt f�r unders�kning, metodologi och m�l. Fysikerna, kemisterna
och biologerna kan framg�ngsrikt arbeta med de centrala fr�gorna f�r sina
respektive discipliner utan att konsultera varandra. Den symboliska kunskap
en fysiker presenterar ang�ende v�rlden ser helt annorlunda ut fr�n hur
biologen framst�ller den. D�rmed inte sagt att de ger inkommensurabla
f�rklaringar av samma objekt - just eftersom de inte arbetar med samma
objekt!
Skillnaden mellan den symboliska kunskap naturvetenskaperna erbjuder i
relation till sina v�l avgr�nsade discipliner (d�r de grundl�ggande fr�gorna
�r av typen "vad?", "hur?", "n�r?") och filosofi, �r att uppgiften f�r
filosofin att s�ka kunskap till fr�gan "varf�r?" - i relation till allt.
Filosofi uppstod just genom fr�gan "varf�r" och sedan dess har filosofer
funderat �ver sig sj�lv, v�rlden, universum - st�ndigt f�rs�kt finna
f�rklaringar till vad som �r meningen med allt, hur allt �r organiserat,
uppbyggt, sammansatt, ur ett �vergripande holistiskt perspektiv. Filosofin
har d�rmed inga disciplin�ra gr�nser; filosofi g�r in i och ut�ver alla
omr�den. Medan naturvetenskaperna �r p� fullt och fast klara med vad de
letar efter, vilka fr�gor som �r centrala, vilket metod som �r l�mpligast
f�r att testa fr�gor och svar, s� �r filosofins fr�gor och eventuella svar
i j�mf�relse i ett st�ndigt dunkel, otydliga och ospecificerade.(3)
Men �r inte denna karakterisering av filosofin obekv�mt otydlig och
pretenti�s? F�r m�nga �r den s�kert det, menar Ortega, men bara f�r de som
dragit den felaktiga slutsatsen att all v�rdefull verksamhet m�ste fungera
som naturvetenskaperna. Och filosofins kris best�r i att m�nga samtida
t�nkare som g�r anspr�k p� att "filosofera" just dragit det felslutet och
definierat om filosofin till att enbart r�ra sig inom sn�va ramar. Allt f�r
m�nga av dagens filosofer sk�ms �ver sin verksamhet, eftersom de inte kan
producera lika omedelbara resultat som naturvetenskaperna, �n mindre bidra
till den materiella v�lf�rden. Och ist�llet f�r att komma till ordentlig
f�rst�else med filosofins uppgift och metod har filosoferna b�rjat apa efter
naturvetenskapen, i det att den, f�r det f�rsta, har b�rjat populariserats,
och, f�r den andra, b�rjat f�r�ndras mot en mer "vetenskapligare" form.
Filosoferna har b�rjat st�lla upp klara och tydliga f�ruts�ttningar f�r sin
verksamhet, f�ruts�ttningar som �r olika f�r olika avdelningar, med allt f�r
specificerade koncept och regler vad g�ller probleml�sning. Men detta leder
inte till n�gra "b�ttre" resultat. Ytligt sett f�refaller filosofin genom
denna v�ndning vara "vetenskap", men en n�rmare unders�kning visar att det
bara �r symbolisk kunskap �ver ingenting alls, intellektuella tankelekar
utan n�gon som helst koppling till verkligheten. Filosofin i v�stv�rlden
under b�rjan av 1900-talet h�ller enligt Ortega s�ledes p� att utvecklas
till att blir n�got som varken �r naturvetenskap eller filosofi.
Ortegas h�rda ord f�refaller rikta sig mot vissa delar av vad som
nuf�rtiden kallas den analytiska traditionen av filosofi, som just
k�nnetecknas av ett "vetenskapligt" s�tt att n�rma sig vissa problem. Detta
ska dock inte missuppfattas. Ortega, liksom m�nga av dagens filosofier som
framf�r liknande kritik, verkar i grunden inte vilja avspisa analytisk
filosofi som genuint meningsl�s. Vad han snarare menar �r att den, liksom
vilken tradition som helst, b�r bedrivas med en modest inst�llning och inte
i tron att det �r den enda v�gen filosofin b�r ta. Den analytiska filosofin
�r inte problematisk i vad den sysslar med, utan hur den sysslar med det:
den har utn�mnt sig sj�lv till den ledande metoden, den har med den
auktorit�ra termen "vetenskap" som mantel bedrivit en "imperialism" i att
den f�rpassat alla andra delar av filosofin till skr�pkammaren. Den har,
kort sagt, blivit allt f�r dominant, felaktigt trott sig kunna definiera
inom allt f�r sn�va ramar vad "�kta" filosofi �r.
N�gon som g�r anspr�k p� att vara "�kta filosof" i Ortegas mening m�ste
vara beg�vad med ett �ppet sinne, en medvetenhet av verksamhetens
komplexitet och allm�nomsp�nnande natur. Att inte hitta n�gra tydliga och
sj�lvklara svar �r ingen brist hos filosofen - tv�rtom, det �r n�rmast en
dygd. En filosofi kan inte "misslyckas" i sin verksamhet, f�r om filosofen
kommer till slutsatsen att han eller hon inte kan l�sa en g�ta, har sv�rt
att f�rst� en fr�ga, �r os�ker p� om det verkligen finns en s�ker metod f�r
att n� ett m�l, s� �r detta - filosofi! Filosofin �r endast misslyckad n�r
den inte l�ngre �r filosofi: n�r den omger sig med allt f�r sn�va ramar,
uttalar sig med allt f�r stor s�kerhet om tingens ordning (i n�gon avgr�nsad
disciplin), presenterar en bergfast metod med tydliga m�l - och, viktigast
av allt, samtidigt g�r anspr�k p� att vara "den enda filosofiska v�gen".
Ortega f�rkastar alla f�rs�k till att definiera filosoferandet till
s�kandet efter universiella sanningar, som g�ller f�r alla m�nniskor och
alla tider. Ett s�dant f�rfarande �r i grunden meningsl�st f�r m�nniskan,
menar Ortega, eftersom s�dana sanningar enbart blir intellektuella
tankefoster som i v�rsta fall kan avstanna tankeprocessen hos dem som tar
dem f�r allvarliga. Det finns inga universella sanningar som vi kan luta oss
mot och stanna vid; vi lever st�ndigt i en ny tid, ny situation och ny
generation.(4) Alla generationer har varit olika, och en viktig uppgift f�r
det m�nskliga filosoferandet �r just att se sig sj�lv som del i en
generation, att f�rst� sin historia och nutid. M�nniskor ur skilda
generationer �r olika vad deras v�rldsuppfattningar, ideal, historia och -
vad Ortega kallar - "sanningar". Ortega �r inte relativist i den aspekten
att han anser n�got s� uppenbart paradoxalt att "sanningen �r relativ",
d�remot menar han att f�r olika generationer genom olika tiderna har vad man
skulle kunna kalla "den centrala sanningen" (eller "den centrala fr�gan")
varierat. Att f�rs�ka hitta en universella sanningar �r d�rf�r ett misstag.
Som sagt, resultatet av en s�dan jakt kan bara bli en tankelek som inte
hj�lper oss mycket i den situation vi sitter i nu (eftersom det �r allt f�r
abstrakt), och b�r d�rf�r inte f�rknippas med "�kta filosoferande". Livet,
att leva, att finna sig sj�lv i en generation och situation, och verkligen
f�rst� sin historia och framtid, g�r �ver det filosoferande som stannar vid
rena abstraktioner.
Men i samband med att "fysikens imperialism" kv�ste filosofins natur till
f�rm�n f�r symbolisk kunskap av den materiella v�rlden, detaljstudier av v�l
avgr�nsade omr�den och hetsjakt p� omedelbara och s�kra "vetenskapliga"
resultat, f�rsvann tilltron till filosoferna och filosofin som n�dv�ndig
verksamhet f�r m�nskligheten. De omr�den som filosoferna tidigare
beh�rskade (och som naturvetenskaperna inte g�r anspr�k p� att unders�ka),
exempelvis stora fr�gor om livet, moralen och politiken har pl�tsligt blivit
alla m�nniskors egendom, d�r alla �r sj�lvutn�mnda experter - men dessv�rre
inte det minsta filosofiska. I den publika debatten har fr�gornas
komplexitet har f�rfallit till trivialiteter, det �ppna sinnet och
blygsamheten har ersatts med dogmatism och �verdriven sj�lvs�kerhet.
Filosoferna �r inte l�ngre filosofer och det mest akuta problemet �r att all
makt - social, politisk, intellektuell - under 1900-talet fallit i h�nderna
p� "massorna".
iii. Massorna och experterna
Ortegas tvekl�st mest internationellt uppm�rksammande bok var den
kontroversiella "Massornas uppror".(5) I boken avser Ortega ge ett
grundl�ggande svar p� varf�r Spanien och Europa under 1900-talet lider av
s�dana politiska och sociala brister. Svaret, s�ger han, ligger i att
makten under v�r tids�lder f�r f�rsta g�ngen i v�rldshistorien totalt fallit
i h�nderna p� "massorna". Och, "[d]� massorna i enlighet med sitt v�sen
varken kunna eller f� best�mma sin egen tillvaro och �n mindre kunna styra
samh�llet i dess helhet, inneb�r detta faktum, att Europa f�r n�rvarande
genomg�r en av de sv�raste kriser som kunna drabba folk, nationer och
kulturer."(6)
Man reagerar omedelbart �ver Ortegas val av termer. "Massa" �r ett ord
som klingar elitism och �versitteri - ett neds�ttande uttryck som g�rna
anv�nds i sammanhang d�r po�ngen �r att f�ra fram env�ldsh�rskare, d�
f�rdelaktigen sj�lvutn�mnda �verm�nniskor. Men Ortega �r noga med att
framh�rda att "massa" inte �r en socio-politisk term i dess traditionella
betydelse - den syftar inte till att utskilja en speciell samling personer
ur en viss social klass (den har inte heller n�got med "m�nniskov�rde" att
g�ra). "Massan" en samling personer som just nu �r i majoritet (men inte
n�dv�ndigtvis eller per definition beh�ver vara det), som best�r av typiska
"massm�nniskor". En massm�nniska karakt�riseras inte av sina yttre attribut,
utan av sina inre; massm�nniskor finns �verallt, i �ver-, medel- och
underklassen, bland de som styr och de som styrs, och det som utm�rker dem
�r en form av psykologisk disposition: massm�nniskan �r fullt och fast
medveten om att han eller hon �r en mycket "vanlig" m�nniska, "som alla
andra", utan n�gra st�rre intellektuella ambitioner eller kunskaper. Och de
�r i h�nderna p� dessa som makten nu har fallit.
�r detta av ondo? Har inte folket i alla tider varit f�rtryckta under
diverse env�ldsh�rskare och skendemokratier? Om det �r som Ortega
framst�ller det, �r d� inte det av godo? Vad �r det f�r "kris" som
egentligen har uppst�tt?
Ortega f�rnekar inte att massm�nniskans upptr�dande p� historiens scen
delvis medf�rt vissa tillskott. M�nskligheten har numera en st�rre tillg�ng
till kulturlivet, vetenskapen och den politiska makten. Samh�llet
kontrolleras inte l�ngre av enskilda despoter och deras lakejer, vars
personliga uppfattningar om hur saker b�r ligga till knappast tj�nat
m�nskligheten i dess helhet (p� grund av att de bland annat drivit igenom
och uppr�tth�llit vissa sociala konstruktioner som h�mmat den �vriga
m�nsklighetens utveckling p� olika plan). Makt, vitalitet, kunskap - allt
detta som tidigare varit egendom f�r ett f�tal - �r nu �ppet till att bli
var mans egendom.
Denna tid av oerh�rda m�jligheter inneb�r dock samtidigt oerh�rda faror.
Och det �r just dessa faror som Ortega menar �r p� v�g att besannas. Den
gamla formen av tyranni �r p� v�g att ers�ttas med en ny form: majoritetens
tyranni, massm�nniskans diktatur; och denna diktatur �r en allvarlig fara
f�r kultur- och tankelivet i dess olika former. F�r intellektuell str�van
och vilja till �kad f�rst�else och kunskap �r ingen allm�nm�nsklig
f�reteelse. Det �r n�got som enbart vissa m�nniskor tar ett intresse av -
liksom alla m�nniskor inte �nskar att bli skomakare. De som tar ett s�dant
intresse kallar Ortega "experter", eller "eliten" (vilka samtidigt �r "�kta
filosofer" enligt den otydliga definition som gavs i f�rra avsnittet). Och
experterna �r, vad man �n anser, de som faktiskt har st�rst m�jlighet att
analysera bristerna i ett samh�lle och reparera dem, enligt Ortega.(7) F�r
v�rlden och samh�llet �r en komplicerad mekanism som inte kan f�rst�s med
enkla medel. Ett fungerade samh�lle, med ett blomstrande kulturliv, frihet
och politisk stabilitet, best�r av avancerad finmekanik som det tar
�tskilliga �r i anspr�k att l�ra sig f�rst�. Enkla och snabba l�sningar p�
komplicerade problem fungerar inte, saker och ting m�ste unders�kas
grundligt. Annars best�r och accelererar problemen, f�r att slutligen rasera
hela samh�llet.
Men ett utm�rkande drag hos massm�nniskan �r att hon trivs med att "vara
som alla andra", och avskyr det som avviker fr�n m�ngden. Med v�ld, om
det s� kr�vs, �r massm�nniskan redo att tillintetg�ra allt som inte �r som
henne sj�lv f�r att uppr�tth�lla den trygga k�nslan av konformitet. F�r i
konformiteten med alla andra finner nutidsm�nniskan sin identitet; utan den
vore hon ensam och �vergiven - en nolla. Men i s�llskapet av alla andra blir
hon pl�tsligt n�got, hon blir "som alla andra". "Typiskt f�r nutidsl�get
�r... att genomsnittsm�nniskan �r fullst�ndigt p� det klara med sin
trivialitet men likv�l har panna att dristigt tr�da in f�r det trivialas
r�tt och �verallt driva det igenom."(8)
D�rf�r till�ter inte massan "experter" vad g�ller samh�llets sociala och
politiska konstruktion. F�r dessa "experter" �r inte som massm�nniskorna -
och d�rf�r m�ste de utraderas f�r att massm�nniskan skall kunna uppr�tth�lla
sin konformitet och identitet. Denna utrensning genomf�rs st�ndigt i enlighet
med "upproret", p�st�r Ortega (men i vanlig ordning utan att ge n�gra
�verdrivet tydliga empiriska exempel). De som skulle kunna t�nkas ha
f�rm�gan att leda m�nskligheten till en ljusare framtid under detta
�rhundrade har, i enlighet med massans tryck, f�rvanskat sin egen st�llning
och verksamhet. Filosofin har som sagt dukat under f�r "fysikens
imperialism", och likas� har de m�nniskor som f�rut �gnade sina liv �t att
f�rst� och f�rklara helheten nu fallit offer f�r detaljer och d�rmed, i ett
st�rre perspektiv, trivialiteter. F�r massans makt �r enorm, och den som
inte anpassar sig efter massans vilja blir oundvikligen krossad.
Med detta inte sagt att massm�nniskan inte vill l�ta sig styras
�verhuvudtaget. Massan mots�tter sig enbart att bli styrd av experter som
g�r anspr�k p� att veta b�ttre (f�r dessa �r i massm�nniskans �gon
obegripliga och �verfl�diga). De h�rskare som d�remot ger uttryck f�r att
vilja genomdriva massm�nniskans trivialiteter f�r g�rna inta landets tron.
Men eftersom dessa h�rskare inte �r experter i Ortegas terminologi, utan
blott representanter f�r massm�nniskans enkla �nskningar, kan resultatet av
ett s�dant styre inte bli annat �n en kommande katastrof, en
antiintellektuell dystopi som i slut�ndan f�rs�tter v�rlden i brand.(9)
Vad kan vi konstatera n�rmare sjuttio �r efter att Massornas uppror skrevs?
V�rlden verkar inte helt ha f�rfallit till den dystopi som Ortega menade
skulle uppst� om "massm�nniskan" fick beh�lla sin makt �ver tankelivet och
politiken. Snarare verkar det som om han hade helt fel, att hans
domedagsprofetior var ogrundat j�mmer. En annan h�geligen intressant fr�ga
�r naturligtvis om det n�gonsin existerat "massm�nniskor" med s� stor makt
som Ortega l�t g�ra g�llande. Kanske menade han mer att provocera �n att
presentera en sanning?
Icke desto mindre framst�r Ortegas grundtankar trots allt aktuella:
v�rlden �r komplex, och vi f�r aldrig gl�mma detta, oavsett om vi g�r det i
de b�sta av syften, kanske i tron att v�rlden skulle bli b�ttre om vi
offrade all intellektuell verksamhet till f�rm�n f�r de tankeg�ngar som
leder till omedelbara materiella resultat. Som Ahlberg skriver:
"[Tankelivets] underg�ng skulle betyda en fruktansv�rd katastrof, som
omintetgjorde icke blott seklers landvinningar i v�sterlandet utan t o m de
element�raste existensbetingelserna f�r hundratals miljoner m�nniskor. V�gen
till avhj�lpande av tankefrihetens avigsidor kan icke g� genom dess
�del�ggelse utan d�rigenom, att man l�r sig b�ttre bruka den."(10) Men
kanske har vi redan b�rjat offra det komplexa tankelivet, kanske har
filosofin dukat under f�r "fysikens imperialism"? St�rre delen av den
moderna akademiska filosofin i v�sterlandet hyllar trots allt den
konceptuella och metodologiska specialiseringen; detaljfr�gor inom sn�va
ramar anses som viktiga - men dessa ramar f�refaller ibland s� sn�va att man
kan fundera �ver om de egentligen erbjuder n�got annat �n symbolisk kunskap
�ver ingenting alls.
Eller s� �r "modern akademisk filosofi" n�got helt annat �n "filosofi" i
termens ursprungliga betydelse. Eller s� �r det en del av det - en liten
del. En mycket liten del.
I vilket fall, stora problem kr�ver eftertanke. V�ra egna personliga
uppfattningar om vad som �r relevanta fr�gor f�r en b�ttre v�rld kanske inte
allt �r relevanta om vi undvikit att f�rst g�ra en allvarlig intellektuell
analys. F�rivrar vi oss st�r v�rlden fortfarande �ppen f�r att f�rfalla till
en m�rk framtid, d�r b�cker som inneh�ller allt f�r avancerade analyser
br�nns p� b�l, "experter" avvisas kategoriskt som "�versittare", majoriteten
g�r anspr�k p� att veta b�st i alla fr�gor blott p� grundval att vara
"majoritet" - inte en dystopi i stil med Orwells 1984, snarare Bradburys
Fahrenheit 451.(11)
---
1) Se "What is Philosophy?" (am. �vers�ttning av en serie f�rel�sningar):
New York: Norton, 1960, sid. 47, etc.
2) Ibid, 131.
3) Naturligtvis avgr�nsar ibland �ven filosofer sina unders�kningsobjekt.
Fr�gor om "existensen", "moralen", "livets mening", "politikens
grundvalar", etc, �r specificerade. Men bara ytligt. Bakom alla dessa
avdelningar finns inga absoluta och sj�lvklara koncept och metoder. Medan
naturvetenskaperna �r baserade p� strikta f�ruts�ttningar som beh�vs f�r att
kunna �gna sig �t verksamheten �verhuvudtaget (och som inte skapas genom
verksamheten: en fysiker unders�ker exempelvis inte om den materiella
verkligheten �r baserad p� kausala regelbundenheter; fysiken utg�r ifr�n att
den �r det), s� har filosofin inga s�dana f�ruts�ttningar; den har inte en
utstakad v�g att g�, den har o�ndligt m�nga.
4) Ett begrepp som spelar stor roll i m�nga av Ortegas verk, framf�rallt
d� i "V�r tids tema" (El tema de nuestro tiempo), Stockholm: Natur och
Kultur, 1936, som �ven den delvis handlar om filosofins centrala uppgift i
j�mf�relse med naturvetenskapernas.
5) "Massornas uppror" (La rebeli�n de las masas), Stockholm: Natur och
Kultur, 1934. Bokens centrala tankeg�ngar �terfinns �ven i del tv� av "Det
ryggradsl�sa Spanien" (Espa�a invertebrada), Stockholm: Natur och Kultur,
1937, men ur ett mer "lokalt" perspektiv.
6) Massornas uppror, sid. 9.
7) Sj�lvfallet �r inte detta n�gon originell tanke - jfr. bok VI i
Platons "Staten".
8) Massornas uppror, sid. 16.
9) I boken "Tankelivets frig�relse" fr�n 1940 av Alf Ahlberg, d�r Ortegas
samtida analys spelar en central roll, framst�lls 30-talets Tyskland som ett
paradexempel p� en samh�llsform som inom kort kommer g� �ver styr. Ahlberg
menar att Hitlers env�ldsstyre karat�riseras av populism och
anti-intellektualism som aldrig skulle till�tas av n�gon som �gnat ett uns
eftertanke, men accepteras av massan. "Den som inte respekterar f�rnuftets
l�gm�lda r�st f�r snart marschera efter den store Mumbo-Jumbos d�nande
trolltrummor" �r Ahlbergs diagnos; och som det i retrospekt skulle visa sig
hade han med all �nskv�rd tydlighet r�tt. (Se "Tankelivets frig�relse",
Stockholm: Kooperativa f�rbundets f�rlag, 1940.)
10) Tankelivets frig�relse, sid. 13.
11) Bradburys bok antyder i m�ngt och mycket att vara en reflektion �ver
hur Ortegas domedagsv�rld skulle kunna te sig. Se "Fahrenheit 451",
Stockholm: Norstedts & S�ners, 1958. Notera exempelvis sid. 49: "D� b�rjade
det... i b�rjan av 1900-talet. Allting b�rjade n� massan.", sid. 129: "Detta
�r doktor Simmons fr�n UCLA, han �r specialist p� Ortega y Gasset...", med
mera.
---
____________________________________________________________________________
uXu 1998 Av Speed Devil Show 1998 uXu
____________________________________________________________________________
