[ #035 - Sveriges Intellektuella och Politiska F|rfall ]
_____________________________________________________________________
SVERIGES INTELLEKTUELLA OCH POLITISKA F\RFALL
av THE GNN/DCS/uXu
Vad ordet begreppsf|rvirring inneb{r borde v{l st} klart f|r de flesta
m{nniskor, men vad som st}r mindre klart f|r samma m{nniskor {r att de
sj{lva skulle kunna vara p} s} s{tt f|rvirrade. Jose Ortega y Gasset beskrev
f|r |ver sextio }r sedan sitt missn|je med hur den demokratiska politikens
grundl{ggande koncept i Europa helt f|rlorat sitt inneh}ll: "Den moderna
demokratin har inget direkt samband med n}gon tidigare demokrati, vare sig
medeltida, grekiska eller den romerska. V}r tids arv fr}n dessa {r endast en
f|rvr{ngd terminologi, de yttre }th{vorna och retoriken. (...) Jag har
fr}gat m}nga... vad de mena med demokrati... men har st{ndigt f}tt svar som
varit alltf|r sv{vande f|r att kunna godtagas."
P} sjuttio }r har inte mycket f|r{ndrats vad g{ller detta. Vad {nnu v{rre
{r har inte begreppet "demokrati" bara f|rlorat sitt begripliga inneh}ll vad
g{ller statsapparaten, utan {ven blivit tillskrivet en uppsj| av ytterligare
begrepp. Visste man inte b{ttre skulle man kunna dra den paranoida
slutsatsen att en konspiration varit i farten och genomf|rt en semantisk
operation f|r att s{kerst{lla att ingen skall kunna diskutera politik och
politikens v{sen p} ett neutralt och genomgripande s{tt.
F|r n{r man talar om Demokrati i dagens Sverige menar man inte bara hur
statsskicket skall vara eller {r utformat. Demokrati {r inte l{ngre en
objektiv beskrivning av en stat, utan numera {ven ett ord som kan anv{ndas i
alla m|jliga sammanhang f|r att beskriva det R{tta och det Goda. Det talas
om "demokrati i skolan", "demokrati i aff{rslivet", "demokratiska }sikter",
"demokratiska trosf|rest{llningar", etc, d{r det som {r "demokratiskt"
st{ndigt {r det som {r det R{tta. En politiker kan utan att folket ser det
som propaganda h{vda att "v}rt beslut {r en seger f|r demokratin", eller
inf|ra nya lagar som kr{ver att universitet, bokf|rlag och dagisf|rest}ndare
skall arbeta med m}let att "f|ra fram demokratin".
Hade samma saker genomf|rts med termerna "kommunism" eller "liberalism"
som flaggskepp hade nog de flesta ryggat tillbaka och ansett det vara plumpa
former av totalit{r propaganda.
Att ingen faktiskt ryggar tillbaka, utan tv{rtom h}ller alla uttalanden
som ber|r Demokrati f|r sanna beror p} en begreppsf|rvirring, en utan
intention eller konspiration genomf|rd nyspr}ksoperation; Demokrati betyder
i v}rt samh{lle tv} konceptuellt olika saker: "demokratiskt styrelseskick"
och "demokratiska v{rderingar". Vad g{ller styrelseskicket {r saken t{mligen
uppenbar - folkmakt. Vad g{ller v{rderingar {r saken lite mer outtalad; men
det r|r sig om en allm{nt human livssyn, en uppfattning om olika individers
lika v{rde och med r{tt till samma m|jligheter.
Demokrati betyder s}ledes dessa tv} saker, samtidigt. Det {r d{rf|r
om|jligt att diskutera politik p} ett neutralt och genomgripande s{tt. F|r
den som ens funderar p} att diskutera demokrati, eller det s{tt som v}rt
land styrs p} (p} ett st|rre djup {n de vanliga trivialiteter som {ltas i
dagspressen), och av vilka det egentligen styrs av, i en blygsam |nskar att
faktiskt f} reda p} hur det ligger till, s{tter sig pl|tsligt upp mot en
human livssyn ({ven om det inte kr{vs mycket f|r att f|rst} att statens
politiska utformning inte alls beh|ver representera en s}dan m{nniskosyn,
bara f|r att de b}da betecknas som Demokratiska). F} m{nniskor |nskar att
bli st{mplade som fiender mot hela m{nskligheten, och v{ljer d{rf|r ist{llet
att h}lla truten och l}ta saker vara som f|rut.
Ett tecken p} om ett land {r p} v{g utf|r eller inte kan tydligast sk}das
i den relation allm{nheten har mot yttrandefriheten. Ett land som har h{lsan
till}ter att allt diskuteras, unders|ks och uttrycks. F|r humana framsteg
har alltid skett genom diskussion och intellektuell upplysning, inte genom
v}ldshandlingar eller f|rtryck (fysiskt eller tankem{ssigt). Vi lider av en
liten sjukdom, {ven om vi sj{lvfallet aldrig skulle erk{nna det, n{mligen
att vi inte kan diskutera politik. Vi m}ste utan en sekunds tvekan anse att
Demokrati {r bra; vi f}r inte ens diskutera och unders|ka den fr}gan, punkt
slut. Vi har satt oss sj{lva i en s}dan situation att begreppet {r likst{llt
med Bra. Detta {r ingen |nskv{rd situation, tv{rtom, den {r katastrofal. Vi
f|rtrycker oss sj{lva och v}r vilja till upplysning och kunskap. [ven om vi
blev totalt f|rslavade av en illvillig politisk konspiration skulle vi inte
kunna uppfatta det som d}ligt, f|r v}rt land {r "demokratiskt" och det kan
inte vara n}got annat {n Bra (f|r orden betyder ju samma sak!). Och d}
universitet, bokf|rlag och f|rest}ndare f|r dagis under lag {r tvingade att
f|ra fram Demokrati ser inte framtiden ljusare ut.
Upplysning och neutral diskussion riskerar inte att kv{sa en human syn
p} individen, tv{rtom kommer den att bibringa den mer substans. En objektiv
diskussion av Demokrati som statsskick kommer knappast heller att medf|ra
dess d|d; tv{rtom kommer den att styrkas genom att upplysning (vilket inte
{r samma sak som "propaganda") sprids och f}r ordentligt fotf{ste i
m{nniskors sinnen, inte blott i deras reflexer.
Men att kv{sa den blotta m|jligheten till en s}dan diskussion genom att
tillskriva begreppet Demokrati allt f|r mycket {r en katastrof, ett f|rsta
tecken p} politiskt och intellektuellt, och d{rmed {ven m{nskligt, f|rfall.
(Jag tackar Joseph f|r ha gjort mig medveten om detta problem.
Citatet fr}n Ortega h{rstammar fr}n "V}r tids tema" (El tema
de nuestro tiempo), Stockholm: Natur och Kultur (1936): 119.
Jag vill till{gga att det b{r mig emot att tala om "Sveriges
f|rfall" eftersom jag {r av den uppfattningen av att alla som
talar om politik med endast sitt eget land i blickf}nget beg}r
ett felslut; men det {r egentligen en annan diskussion.)
____________________________________________________________________________
uXu 1998 Av The GNN 1998 uXu
____________________________________________________________________________
