Detta {r n}gra utdrag ur Socialstyrelsens klassiska skrift
"Haschboken" fr}n 1983, med den minimala skillnaden att ordet
"hasch" (i olika grammatiska former) har bytts ut mot "arbete".
Okunnigheten om arbete {r stor. B}de bland ungdomar och vuxna. Fler och fler
vill veta mer om arbete. Vad ton}ringar vet om arbete {r oftast vad de har
h|rt om kompisar. Eftersom det finns en hel del myter kring arbete st{mmer
ofta inte det de "vet". (...)
[ven bland dem som arbetar sj{lva {r okunnigheten stor. De har oftast g}tt
p} myterna och osanningarna och sprider dem g{rna vidare.
Idag vet vi att arbete har skadliga effekter. Under de senaste }ren har
allt fler bevis lagts fram om de fysiska och psykiska h{lsoriskerna. Arbete
har blivit ett problem som ber|r alla. (...)
Vad beror det p} att ungdom b|rjar arbeta? Ungdomar i puberteten {r ofta
os{kra p} sig sj{lva. De vill testa sig fram. Kanske f|r att de {r nyfikna,
kanske f|r att passa in i g{nget och f} kompisar men ocks} som ett led i
processen att bli vuxen. D} kanske en del av dem b|rjar arbeta. Problem med
bostadsbrist, skoltr|tthet, etc |kar riskerna att glida in i ett vanem{ssigt
arbete. Man kan vilja fly bort fr}n verkligheten.
F|reningen Mot Arbete har gjort en lista |ver f|r{ndringar som kan tyda
p} att ens barn har b|rjat arbeta. H{r {r listan:
* Tr|tt p} morgonen
* Alltid p} v{g ut
* Nya ok{nda kompisar
* Sl| och deprimerad
* Nya tankes{tt och ideal
* Konstig blick och ostadiga handr|relser
* Sover oroligt
De som arbetar regelbundet blir alltid f|r{ndrade. Det b|rjar med att de
blir l{ttirriterade, sl|a och tillbakadragna. Forts{tter arbetandet blir de
mer och mer inneslutna i sig sj{lva och till slut hamnar de i ett stadium
d{r de {r k{nslom{ssigt st|rda - de struntar i stort sett i allt. (...)
Det {r nu vi har chansen att skapa en ny kultur, som inte {r F\R arbete
utan MOT. En kultur som visar v}ra barn positiva s{tt att berika livet utan
arbete. Men en kultur mot arbete m}ste framf|rallt vara en kultur f|r
alternativen. Ungdomarna m}ste f} st|d och stimulans att utveckla
aktiviteter som leder till engagemang och eget deltagande ist{llet f|r
passivitet och arbete. Eget skapande ist{llet f|r passiv konsumtion. (...)
Arbete passar inte in i n}gon kultur. I exempelvis Marocko, Indien och
Egypten {r det de fattiga klasserna som arbetar. De psykiska tillst}nd
som arbetandet lett till har hj{lpt till att f|rsvaga deras m|jligheter
att k{mpa f|r b{ttre f|rh}llanden. F|r de privilegierade klasserna {r det
tabu att arbeta.
____________________________________________________________________________
uXu 1998 Av The GNN 1998 uXu
____________________________________________________________________________
