### ###
### ###
### #### ### ### ### ####
### ### ##### ### ###
### ### ### ### ###
### ### ##### ### ###
########## ### ### ##########
### ###
### ###
Underground eXperts United
Presenterar...
Intressant Svenskt Stoff
[#015- Kvinnligt L�sande och Skrivande ]
_____________________________________________________________________
KVINNLIGT L�SANDE OCH SKRIVANDE
av THE GNN/DualCrew-Shining/uXu
1. F�RORD
D� uXu p� senare tid lyckats att f� en mycket talangfull kvinna att skriva
f�r v�ran publikation (n�got vi aldrig trodde skulle intr�ffa), ans�g jag
att det kunde vara p� sin plats att reda ut vissa begrepp g�llande kvinnors
l�sande och skrivande. Naturligtvis ska inte det som st�r i denna text tas
som den ultimata sanningen om �mnet, men jag hoppas den iallfall kan avr�tta
n�gra slumrande dogmer, hos skribenterna f�r uXu och v�ra k�ra l�sare.
2. INLEDNING
"Every woman is a rebel, and usually
in wild revolt against herself."
- Oscar Wilde.
Det ovanst�ende citatet kan tolkas p� flera s�tt. Jag hoppas att p�visa en
lite annorlunda tolkning i slutordet av denna text. Denna text behandlar,
som �verskriften redan skvallrat om, det 'kvinnliga' inom skrivande och
l�sande. F�r att studera en s�dan fr�ga �r det naturliga valet att se till
n�gra av de konklusioner som den vissa deltagare i den _feministiska
litteraturkritiken_ studerar och f�rf�ktar.
I och med dekonstruktionens uppkomst i litteraturkritiken f�rsk�ts
uppm�rksamheten fr�n textens struktur (strukturalismen) till l�saren. Man
analyserar hur l�saren uppfattar en text - medan strukturen och f�rfattarens
s k intention f�r tillf�llet �r ute ur bilden. Dock, som de flesta
litteraturteorier, �r dekonstruktionen ingen enhetlig skola med givna
paradigm och metoder.
Men med dekonstruktionen uppstod en annan fr�ga relaterad till l�saren;
vilken skillnad g�r det om l�saren (eller f�rfattaren - f�rfattaren 'l�ser'
ju sina egna texter) �r man eller kvinna, f�r sj�lva 'upplevelsen av
l�sningen'? L�ser kvinnor och m�n p� olika s�tt? Uppfattar de olika saker i
en text? Om texten �r skriven av en kvinna, kan verkligen en man uppfatta
allt som texten s�ger, eftersom det p�st�s att kvinnor och m�n har olika
spr�k?
Fr�gorna �r centrala f�r en del av dekonstruktionen, n�mligen den
feministiska litteraturkritiken. Tidigare har fr�gorna inte behandlats, den
'stora' litteraturen har varit skrivna av m�n (sj�lvklart med vissa undantag)
och blivit analyserade av m�n, med hj�lp av m�nnens spr�k. Feministerna
menar att detta �r fel, litteraturen b�r 'l�sas om' med hj�lp av en syn p�
det specifikt kvinnliga.
Feminismen som r�relse �r �ven den splittrad. Det finns idag flera
premisser och slutledningar, det finns exempelvis marxistisk, liberal,
socialistisk, libertarianistisk och psykoanalytisk feminism. Inom den
feministiska litteraturkritiken finns ett flertal avdelningar. Kvinnor och
m�n �r en enkel uppdelning, men de feminister som analyserar kvinnors s�tt
att l�sa, tar de h�nsyn till svarta kvinnor, kvinnor i tredje v�rlden,
fattiga och rika o s v?
3. FEMINISTISK KRITIK
Vad inneb�r d� en feministisk litteraturkritik? Vad �r det specifikt
'kvinnliga' och varf�r ska man �verhuvudtaget studera det i samband med
litteratur? Feminism inom politiken �r kanske l�ttare att f�rst�, som
upph�vande av det manliga f�rtrycket inom sociala och politiska grenar, men
dess koppling till litteraturen �r kanske sv�rare att inse vid en f�rsta
anblick.
Som ovan sagts, siktar feministerna p� en 'kvinnlig oml�sning' av
litteraturen och p� s� s�tt hitta nya aspekter av litteraturen som blivit
f�rbisedda, nya vinklar - eller mer precist; 'kvinnliga' vinklar. Innan den
fr�gan diskuteras kommer tre bakgrunder, med relaterade problem, att
f�rklaras: Den kvinnliga kulturen, det kvinnliga spr�ket och fr�gan om vad
som egentligen �r det 'specifikt kvinnliga.'
(a) den kvinnliga kulturen
Kulturellt sett lever kvinnorna i en speciell situation. De har sin egen
kultur, men detta �r ingen 'sub-kultur', den �r en del av, och existerar
inom, den dominerande kulturen; den manliga. P� s� vis lever kvinnor i tv�
kulturer samtidigt. M�nnen har inget tilltr�de till den kvinnliga, men
kvinnorna har tillg�ng till b�da. Kulturerna �r inte separerade, snarare s�
sk�r de b�da in i varandra - men den kvinnliga ligger i skuggan, i
'vildmarken.'
Anledningen till att den kvinnliga kulturen ligger i skuggan �r att
historien har betraktats, av historiker, blott i manliga termer. I och med
detta har �ven litteraturen betraktas p� ett s�dant sett. Den kvinnliga
kulturen �r en �n s� l�nge n�stan outforskad zon, och feministernas uppgift
�r s�ledes att bl a analysera denna zon, med hj�lp av kvinnornas egna termer
- inte manliga som historikerna hittills gjort.
Den manliga kulturen har sitt eget spr�k med sina egna termer.
Naturligtvis har �ven kvinnorna sina egna termer, men eftersom den manliga
kulturen dominerar har inte kvinnorna haft m�jlighet att anv�nda sig av
sitt eget spr�k, de �r tvingade att spela med m�nnens f�r att g�ra sig
h�rda. Detta leder oss in p� fr�gan om 'det kvinnliga spr�ket;'
(b) det kvinnliga spr�ket.
Spr�ket �r, s�gs det, skapat av m�n (vi talar h�r inte om 'syntax,' snarare
om semantik). Kvinnor har d�rf�r inget 'direkt' tilltr�de till spr�ket som
det ser ut nu. De har 'ett visst' tilltr�de till spr�ket, men detta �r en
alienerad tillvaro (precis som de tvingas att leva i den dominerande manliga
kulturen), eftersom kvinnorna faktiskt har sitt eget spr�k, men som de inte
till�ts anv�nda sig av. M�nnen f�rst�r inte kvinnornas spr�k, och viftar
d�rf�r bort det som obegripligt, och on�digt eftersom det manliga spr�ket
tycks vara allt som beh�vs.
Detta leder oss till en paradox; Hur ska kvinnorna kunna utrycka sig med
spr�ket n�r de st�ndigt �r tvingade att anv�nda m�nnens spr�k? Vi kommer
att n�rmare behandla den fr�gan lite senare.
D� det visat sig att kvinnorna har en egen kultur och ett eget spr�k,
uppst�r ytterligare en viktig fr�ga i sammanhanget: Vad �r det specifikt
kvinnliga?
(c) vad �r det 'specifikt kvinnliga?'
Bilden av vad som �r det 'specifikt kvinnliga' har genom tiderna m�lats upp
av m�n. Detta l�ter suspekt, hur kan en man veta vad som �r kvinnligt?
Svaret �r att det faktiskt �r suspekt, och de konklusioner som uppkommit �r
h�gst tvivelaktiga. Minns att det ovan sades att historien betraktats i
manliga termer. Samma sak g�ller f�r kvinnorna, �ven de har blivit
betraktade och analyserade i dylika termer.
Vad som �r kvinnligt har debatterats. Ovan har vi kort tagit upp
skillnaden i kultur och spr�k, men dessa fr�gor har uppst�tt f�rst p� senare
tid. Tidigare ans�gs s�dana fr�gor som 'lustiga' men f�ga allvarsamma.
Skulle kvinnor ha en egen kultur och ett eget spr�k? S� charmigt! Skaffa
fram en antropolog (eller kanske en etnolog?) som f�r titta lite p� detta!
Fr�gorna om biologiska skillnader och psykologiska har varit mer
'seri�sa' i fr�gan, men misslyckats nesligt med uppdraget �ven dem. Myter
h�rskar fortfarande kring detta omr�de.
De rent biologiska aspekterna �r givna. Men de kan inte vara allt som �r
skillnaden. Tidigare i historien ville man g�rna p�visa att de rent
kroppsliga skillnaderna var av yttersta vikt f�r att kunna f�rklara
'sanningar' om varf�r kvinnor inte skrev n�got som var av v�rde. Skillnader
i hj�rnan och kroppen sades vara grunden. Det specifikt kvinnliga var
kroppsliga skillnader, annorlunda fysiska utformningar och en annorlunda
intelligens (den var naturligtvis ansedd som l�gre). N�gon fr�gar sig kanske
redan nu 'L�gre �n vad' eller 'Annorlunda fr�n vad'? Detta intressanta
motsatsf�rh�llande till detta n�got kommer att snart tas upp.
Denna extrema essensialism �vergavs dock vid psykoanalysens intr�de, d�
rent kroppsliga skillnader inte var av intresse l�ngre, utan hj�rnans m�rka
skrymslen. Den tidiga psykoanalysen var �ven den styrd av m�nnens termer och
d�rf�r h�js r�ster nu p� att �ven den 'l�ses om' med kvinnliga termer. Men
psykoanalytikerna, med Freud som mentor, h�vdade mycket om kvinnan och det
'kvinnliga' som ofta inte �r �verdrivet trevligt. Kvinnan var annorlunda
d�rf�r att hon hade andra f�ruts�ttningar; hennes uppdrag i naturen var inte
att st�dja f�rnuftet, det var m�nnens gebit, hennes del av kakan var
barnaf�dande och omsorg. Detta p�verkade naturligtvis hennes psyke, hon
kunde inte t�nka som m�nnen och d�rav inte skriva lika bra som m�nnen.
Vi har sagt att hon ans�gs vara annorlunda fr�n n�got, d v s ifr�n
m�nnen. D�rav n�r vi fram till den viktiga k�rnpunkten i dessa analyser: Det
faktum att kvinnor st�ndigt har setts som 'm�nnens motsats' och inget annat
genom historien och litteraturen. Motsatspoler genomsyrar hela samh�llet, vi
talar om svart/vitt, ont/gott, kvinnor/m�n. Vill alla dessa analyser inte
s�ga n�got annat �n att kvinnan och det 'kvinnliga' inget annat �n en
motsats till mannen och det 'manliga'?
Detta �r absurt, ist�llet f�r att vara m�nnens motsats, det andra k�net
som Simone de Beauvoir s� passande uttryckte det, �r kvinnan faktiskt ett
annat k�n och inte blott en motsats till det 'r�tta' och det 'goda'; mannen.
Men vi har fortfarande inte besvarat fr�gan om vad exakt detta som kallas
'det specifikt kvinnliga' �r f�r n�gonting. Detta har sina sk�l, vi �r �ven
h�r ute i en outforskad vildmark, de 'forskningar' som tidigare gjorts �r
inte till n�gon hj�lp. D�rf�r �r fr�gan sv�r att besvara nu. Men en sak st�r
klart: Kvinnan �r inte en 'motsats' till mannen. Hon, med sin kultur och
spr�k, �r 'ett annat' k�n, en ej helt genoms�kt zon inom den dominerande
kulturen. Den feministiska forskningen har mycket att unders�ka.
4. 'DEN KVINNLIG OML�SNINGEN'
Kvinnorna st�r inf�r ett flertal problem har det visat sig. De �r begr�nsade
genom sin roll som undertryckt kultur, de har inte samma tillg�ng till
spr�ket som m�nnen (eftersom de har ett eget spr�k som de inte till�ts, eller
inte 'kan' anv�nda), och det 'specifikt kvinnliga' har genom olika
utredningar i manliga termer blivit reducerat till absurditeter. Det r�der
ingen tvekan om att kvinnorna verkligen �r ute i 'vildmarken' i feministiska
forskningar. Trots dessa sv�righeter torde det inte vara om�jligt att
genomf�ra feministernas krav p� en kvinnlig oml�sning.
Men hur ska d� en s�dan oml�sning g� till? Det �r sv�rt att f�rklara
n�gra rent konkreta metoder (precis som det �r lika sv�rt att ge n�gra
konkreta metoder i t ex en hermenutisk oml�sning,) s� ist�llet kommer jag
att kortfattat demonstrera ett exempel.
Exemplet �r Shoshana Felmans studie (eller om-studie) av Balzacs novell
'Adieu'. Felman kritiserar skarpt den h�rskande tolkningen av novellen och
presenterar en alternativ variant.
Kortfattat handlar ber�ttelsen om �versten Philippe de Sucy och Grevinnan
Stephanie de Vandieres under Napolenkrigen i Ryssland. Philippe och
Stephanie �r �lskare, men f�rlorar genom diverse komplikationer kontakten
med varandra i kriget. I f�rsta delen av ber�ttelsen �terfinner Philippe
Stephanie men d� har hon f�rvandlats till en komplett galen kvinna. I andra
delen skildras kriget, och hur de f�rlorade varandra, i en �terblick. Tredje
resterande del av ber�ttelsen handlar om hur Philippe f�rs�ker bota
Stephanie fr�n hennes galenskap, och f� henne att �ter k�nna igen honom. Hon
kan endast s�ga 'Adieu', det ord hon yppade n�r de skildes �t. Han lyckas
f�rvisso bota henne med hj�lp av diverse okonventionella metoder men i samma
�gonblick som hon �terf�r sansen avlider hon tragiskt nog.
Nu till kritiken och tolkningen. Den tidigare kritiken av ber�ttelsen har
givit mycket plats �t att prisa Balzacs realistiska beskrivningar av kriget,
och samtidigt s� sm�tt till�gga det lustiga faktum att Balzac �gnar mycket
tid �t '�vernaturliga' (o-realistiska), psykologiska fenomen i ber�ttelsen
s�som kvinnans vansinne. Kritikerna gjorde en uppdelning mellan det
verkliga/realistiska/f�rnuftet (kriget och mannen) och det overkliga/
orealistiska/of�rnuftet (vansinnet och kvinnan).
Denna uppdelning �r f�r oss redan bekant - ovan diskuterades i samband
med fr�gan om det 'specifikt kvinnliga' motsatspolernas eviga f�rekomst och
hur de envisas med att s�tta kvinnan som motsats till mannen.
Innan nu n�gon avbryter och fr�gar sig hur man kan dela in 'krig' i
f�rnuftets del (krig �r v�l of�rnuftigt om n�got?), vill jag f�rtydliga
genom att s�ga att en s�dan fr�ga �r missriktad; Kriget och f�rnuftet r�knas
snarare genom uppdelningen i denna kontext till 'klara', 'tydliga' och
'direkta' ting, medan Stephanies vansinne och de psykologiska unders�kningar
som genomf�rs r�knas som 'okonkreta' eller 'indirekta', 'osynliga' ting.
Varf�r har man gjort en s�dan omedveten uppdelning? Enligt Felman beror
detta p� flera faktorer: de som kritiserat och tolkat texten har varit m�n
och l�st texten med manliga termer, detta har f�tt dem att 'se' ur manlig
synvinkel. Detta har �ven medf�rt att de v�grat att se andra synvinklar.
Stephanie och hennes vansinne har setts som oproblematiskt och i stort sett
oves�ntligt f�r bokens 'verkliga' mening och inneb�rd.
N�r vi l�ser texter ser vi dem genom vissa glas�gon'. Dessa glas�gon
skapar hos oss ett speciellt syns�tt, och f�r oss att se' saker och ting p�
ett speciellt s�tt. Anledningen till detta kan vara flera; sociala,
kulturella, historiska (Gadamer noterade detta problem och utvecklade
hermeneutiken) och som i detta fall: k�nstillh�righet. Den kvinnliga
oml�sningen �r inget annat �n ett par annorlunda glas�gon, olika fr�n de
som tidigare anv�nts av lakejerna f�r den dominerande kulturen. Genom denna
nya syn kommer inte bara ett nytt syns�tt att visa sig, utan �ven en ny
f�rst�else. Det manliga syns�ttet och det kvinnliga studerar f�rvisso samma
objekt (samma text) men de f�rst�r detta objekt p� olika s�tt.
Felman presenterar en ny vinkel p� Balzacs ber�ttelse, genom en s�dan
oml�sning. Var det som de tidigare kritikerna sade korrekt? Var deras 'syn'
befriad fr�n f�rdomar och k�nstillh�righet? Sj�lvklart besvaras den fr�gan
negativt: De som tolkat ber�ttelsen har varit en del av den dominerande
kulturen, utan inblick i den kvinnliga kulturen och det kvinnliga spr�ket.
Med en kvinnlig oml�sning f�r ber�ttelsen en ny inneb�rd, visar Felman.
Kvinnan framst�r fr�n b�rjan som ett huvudsakligt problem: hennes natur, och
i detta fall - hennes vansinne. I grunden �r det en fr�ga om vad som �r den
kvinnliga identitetens natur.
Philippe f�rs�ker t�mja Stephanie, 'bota' hennes vansinne. Men det �r
blott ett f�rs�k av en man att f�rst� det 'obegripliga'. Han f�rs�ker
objektivera det kvinnliga vansinnet och p� s� vis �ven bem�stra det.
F�rnuftet spelas mot motsatsen, vansinnet. Den f�rnuftiga mannen f�rs�ker
utnyttja sitt f�rnuft f�r att f�rst� den vansinniga kvinnan. P� s� vis
f�rs�ker han, enligt Felman, att 'metaforiskt v�ldta' kvinnan.
Samtidigt definieras vansinnet i detta fall som en 'f�rlust av
kvinnligheten'. Stephanie har, genom sin galenskap, �ven f�rlorat sin
'kvinnlighet' s�gs det. Kvinnan �r p� s� vis enligt m�nnen en definierbar
varelse med vissa specifika karakt�rsdrag. Men vilka �r dessa? Det �r inte
att vara konstant vansinnig, det �r klart. Med detta uppkommer en paradox:
samtidigt som kvinna �r 'vansinne' (anti-f�rnuft) f�rlorar hon sin
kvinnlighet genom att vara vansinnig.
Denna analys �r som synes mycket olik den tidigare. Fr�n att ha varit en
enkel krigsskildring med ett extra inslag i form av en galen kvinna,
f�rvandlas ber�ttelsen till att vara n�got helt annat: en uppvisning i
manliga �sikter om kvinnor i dess grundl�ggande former. Att det undgick de
tidigare kritikerna har sin f�rklaring: de s�g' inte ber�ttelsen p� det
viset, eftersom de bar annorlunda glas�gon. Glas�gon som h�rskat genom
historien mycket l�nge.
Vad �r d� den egentliga f�rdelen med en dylik oml�sning? Vi har hittills
bara sagt att kvinnornas kultur, spr�k o s v blivit undertryckta, men
samtidigt har vi inte gett n�got bra, konkret sk�l till n�dv�ndigheten av
en oml�sning.
Det visar sig att en s�dan oml�sning ger andra vinklar. Den avsl�jar
s�dant som inte setts eller f�rbisetts i manliga termer. Den presenterar nya
syns�tt. Men oml�sningens f�rdel �r dock inte bara det faktumet. Den hj�lper
�ven kvinnorna ur sin alienerade tillvaro genom att p�visa deras spr�k och
kultur, f� dem att hitta ut ur vildmarken. S�ledes till�ta det kvinnliga att
existera p� egna villkor, ej p� blott manliga.
Slutligen till den viktigaste fr�gan: �r detta, med tanke p� alla
paradoxer och hinder, en m�jlighet? Vi har talat om en paradox r�rande
kvinnornas tragiska situation i det att de tvingas anv�nda det manliga
spr�ket f�r att f�rs�ka uttrycka det kvinnliga. Eftersom kvinnornas kultur
varit f�rtryckta genom tiderna till den grad att kvinnorna tvingats anv�nda
det manliga spr�ket f�r att uttrycka sig, kan en genuint kvinnlig oml�sning
existera? Eller blir det trots allt en manlig l�sning, genomf�rd av en
kvinna?
Ingenting sker �ver en natt, det �r sj�lvklart. �ven om kvinnorna tvingas
att anv�nda sig av m�nnens spr�k och kultur f�r att f�rs�ka framh�va sin
egen, s� beh�ver inte detta inneb�ra en ogenomtr�nglig r�vsax.
Genom att stegvis avsl�ja det som inte visas kanske det egna spr�ket att
v�xa fram, f�r att slutligen helt bryta sig ut saxen och p� nytt f�das. Hur
detta spr�k, och hur denna kultur ser ut eller kommer att se ut kan jag inte
svara p� (inte bara av det faktum att jag �r man, utan �ven p� grund av att
ingen egentligen vet hur det ser ut - inte ens kvinnorna till viss del.)
Men samtidigt �r det kanske inte �r s� att kvinnliga oml�sningar �r det
absolut prim�ra f�r frig�randet. Fortfarande existerar myter om kvinnor,
skapade av m�n, och innan dessa �r utraderade kanske ingen kvinnlig
oml�sning n�gonsin att riktigt n� m�let: det f�rlovade landet, ut ur
vildmarken. Huruvida s� �r fallet r�der oenighet - minns att vi sade att
feminismen, som de flesta r�relser, �r splittrad.
5. SLUTORD
Denna uppsats b�rjade med ett lustigt citat av Oscar Wilde, och jag lovade
att ge en lite annorlunda tolkning till detta. De mer beg�vande l�sarna
(vilket torde vara samtliga som l�ser uXu) har troligen redan ut vad jag
t�nker s�ga.
Varje kvinna �r en rebell och vanligtvis i vild revolt mot sig sj�lv,
s�ger Wilde. M�nnen tolkar detta som att de hysteriska kvinnor de har runt
sig inte �r annat �n f�rvirrade individer, som inte vet att deras revolt
mot samh�llet inte �r annat �n en revolt mot sig sj�lva, eftersom de ju
trots allt �r medlemmar av samh�llet ocks�.
Men s� �r inte fallet har vi nu sett. Kvinnorna g�r inte uppror mot sig
sj�lva, det ser bara s� ut ur m�nnens synvinkel. De revolterar mot den
dominerande kulturen och eftersom m�nnen �r blott medvetna om existensen av
den kulturen kan de inte inse po�ngen. Men som noterats har kvinnorna en
egen kultur - ute i vildmarken - och revolten r�r inget annat �n befrielsen
av denna.
Detta kan tolkas som en kvinnlig oml�sning genomf�rd av - en man.
//////////////////////////////////////////////////////////////////////
Varf�r finns det s� m�nga idioter som uttalar sig i Dagens Nyheter?
Svaret ges i fr�gan. Ytterligare info:
[email protected]
\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\
020 kallar jag ett zine med klass.
______________________________________________________________________________
uXu Av The GNN uXu
______________________________________________________________________________
