[#006- Historier Ur En Sjuk Hj�rna ]
_____________________________________________________________________
En splittrad verklighet, av Ajo - surrealisten
==============================================
Bertil s�g sig omkring, spanade f�r att f�rs�ka uppt�cka n�got sp�r av liv.
Det enda levande han sett de sista timmarna var de r�ttor som d� och d� tittade
fram under n�got till oigenk�nnlighet deformerat f�rem�l i sin jakt p� f�da.
I �vrigt var platsen helt �de - inte ens de maskiner som, i syfte att f�rs�ka
r�ja upp h�r, stod utplacerade h�r och d�r var l�ngre bemannade. Bertil var
helt ensam.
Han fortsatte norrut i sin jakt p� det han s�kte, d� han pl�tsligt snubblade
�ver ett, ur marken, uppstickande f�rem�l - en vitm�lad pl�tbit. Han lyckades
rycka upp den ur marken, borstade av den mot sitt byxben och granskade den bara
f�r att konstatera att det var en nummerpl�t. Bilen den sist suttit p� skulle
ha varit inne p� besiktning i Maj. F�r �tta �r sedan...
Han b�rjade bli van att se s�dana h�r saker. L�ngre fram skymtade han de
f�rvridna resterna av vad som m�ste ha varit n�gon slags vitvara - det gick
inte att se huruvida det r�rde sig om en tv�ttmaskin eller ett kylsk�p, bara
att det hade varit fyrkantigt och vitt. Annars var det mesta svart h�r,
antingen av damm eller ocks� till f�ljd av de br�nder som ibland kunde blossa
upp h�r. Av stanken att d�ma (en stank som verkade inneh�lla allt ifr�n
f�rruttnade as till svavelsyra), s� fanns det s�kerligen f�rem�l bland br�ten
som Bertil nog helst inte ville hitta; det lilla han hade kvar i magen ville
han g�rna beh�lla. Han gick upp p� en liten kulle som verkade best� av, mer
eller mindre, ett helt hus. H�r fanns det mesta inom tegel, glassplitter,
tr�, armeringsj�rn och till och med vattenledningsr�r. Det var sv�rt att
f�rst�lla sig att denna kulle, en g�ng i tiden, hade varit en uppr�ttst�ende
byggnad (eller kanske flera).
Bertil b�rjade tvivla p� att han n�gonsin skulle finna det han s�kte; det var
hemskt att t�nka sig att allt detta en g�ng i tiden hade varit en del av den
v�rld han var uppvuxen i. Fanns det verkligen ingen annan m�nsklig varelse
h�r? N�gon som kunde hj�lpa honom att leta... Han s�g 2 stycken halvt ruttna
bild�ck staplade p� varandra en bit l�ngre fram och undrade i sitt stilla
sinne om de en g�ng f�r l�nge sedan hade suttit p� samma bil som nummerpl�ten.
Troligen inte - det fanns antagligen betydligt fler bilar bland br�ten h�r, �n
vad Taxi G�teborg n�gonsin haft i sitt stall. Han b�rjade k�nna sig s�ker p�
det han anat innan; han skulle aldrig finna det han s�kte p� den h�r platsen.
Med h�rt knutna h�nder och med �ngest i sinnet b�rjade han dystert lunka
tillbaka till var han kom ifr�n. Till sitt fordon. Efter en knapp kvart satt
han �ter bakom ratten, p� v�g hem�t...
Hans fordon var en begagnad 245:a som han k�pt f�r knappa 10.000:-, och det
enda som st�rde honom med den, var det torkarblad som sakandes p� v�nstersidan
av vindrutan. Ett torkarblad han i alla fall inte lyckades hitta p� den h�r
skroten - att de aldrig kunde ha bemanning p� l�rdagarna...
Ejlon var en man av dignitet, i varje fall i sina egna �gon. Han var en trogen
medlem i den skara av m�nniskor som gick omkring h�r i livet utan att bekommas
� det ringaste av andras �sikter; han sj�lv visste ju �nd� alltid b�st. Ta bara
det h�r fallet med Sveriges ekonomiska svacka - hade de lyssnat p� honom redan
fr�n b�rjan, s� hade den aldrig uppst�tt. Att det var en sj�lvklarhet att
avskaffa staten var en �sikt han hade hyst redan sedan Vpk bytte namn till Vp,
och vid det h�r laget var det den enda �sikt han inte drog sig f�r att
tillk�nnage vid varje tillf�lle som erbj�ds. "All makt �t Folke!" var hans
skinande motto; Folke var hans politiskt engagerade polare fr�n G�tene. De
hade med tiden blivit en duo man inte s�g p� med alltf�r blida �gon i
regeringskretsar - de hade knutit best�ende kontakter med b�de Greepeace och
Bader-Meinhof-ligan, och var nu deras p�litligaste kontakt i hela �sterg�tland.
"Jag �r en man av dignitet!", var den tanke som h�ll honom flytande genom varje
tillf�lle d� det gjorts f�rs�k att f� bort honom fr�n maktmonopolets spelplan
medelst diverse 'ojusta' metoder. Detta var ett s�dant tillf�lle; redan vid
veckans b�rjan hade han varseblivit de m�rkl�dda m�n som, i varje gath�rn,
verkade st� och v�nta p� honom. Hade det inte varit f�r hans, likt en vargs,
extremt v�lutvecklade �verlevnadsinstinkt, hade han s�kerligen befunnit sig i
Nybroviken ikl�dd endast ett par betongk�ngor. Men de skulle inte lyckas lura
honom - han var djupt medveten om det tysta l�fte han givit sina medm�nniskor;
han skulle f� kapitalismen p� fall - till varje t�nkbart (och ot�nkbart) pris.
Han hade redan b�rjat skissera p� de planer som skulle s�tta det hela i verket,
och det han nu v�ntade p�, var ankommandet av den vapenleverans som hans
kontakt i Hamburg hade fixat i f�rra veckan. Han hade noga aktat sig f�r att
personligen visa sig i Tyskland, d� han hade kunnat riskera att s�ttas i
samband med det attentat mot den Sydafrikanska abassaden som hade �gt rum d�r
i vintras. Han hade ist�llet skickat en av det flertal medhj�lpare, som han
alltid omgav sig med.
Han var en man av dignitet, och det skulle snart den f�rtryckta v�rlden
varsebli; det var tid f�r en ny gryning i v�rldshistorien, och han t�nkte
bli den f�r�ndringarnas man som skulle vara hj�rnan bakom det hela. Den
inv�ntade vapenleveransen skulle bev�pna 20 av hans n�rmaste m�n och
medhj�lpare, listigt utplacerade p� strategiska st�llen runt om i landet.
En man med hans hj�rna kunde helt enkelt inte misslyckas med en s� simpel
uppgift - allt han beh�vde g�ra var att se till att 10 st strategiskt utvalda
ministrar och riksdagsledam�ter samt 6 av Sveriges st�rsta f�retagsledare
befriades fr�n livets b�rda, sedan skulle resten fortl�pa av sig sj�lvt;
helt enligt hans planer. Folke skulle, med Ejlon vid sin sida, bli den enda
dominerande makten p� denna sidan Smygehuk, och det skulle inte dr�ja l�nge
f�rr�n resten av hans likasinnade br�der i v�rldens lidande l�nder skulle
f�lja hans exempel och befria sig fr�n f�rtryckets b�rda. Nirvana var i
ant�gande!
"Jag �r en man av dignitet!" var den tanke han hyste i sitt sinne d� han
v�cktes ur sitt planerande av 4 m�n i vita rockar. -"S� d�r Ejlon!, nu f�r
du g� tillbaka till ditt rum - det �r l�ggdags om en kvart." Men han var
en man av dignitet...
------------------------------------------------------------------------------
Pappa Tobbe och Farbor Ajo ber�ttar:
====================================
Jahamen, s� var det torsdag igen - fest allts�!
Efter en gemytlig f�rfest hos Fredde (vi hann se b�de Siewert och
Personligt), s� bar det av till Herrg�r'n. D�r var vi ett tag - bara vi...
Efter att, efter ca 10 minuter, ha tr�ttnat p� v�rt eget s�llskap fick n�gon
den eminenta ide'n att vi borde f�rflytta oss 'downtown' f�r att f� ut det
mesta ur spriten. Vi cyklade och �kte bil ner till 'Trappa Upp' enbart f�r
att varsebli ett bisarrt faktum:
Redan innan vi kommit in m�tte vi Joakim von Anka, som � det best�mdaste
vidh�ll att vi borde pr�jsa 40 pistoler f�r att ens f� komma IN i svettlukten
(i och f�r sig ingick �ven en trygghetsf�rvaring av Tobbes cykelpump i denna
taxa). Vid denna tidpunkt lyckades vi genom dimman �ven urskilja ett anslag
som framh�ll att det, just i kv�ll, skulle �ga rum ett upptr�dande kl 00:00.
Det var nu vi b�rjade ana vad som strax skulle bekr�ftas - DET VAR DISNEYKV�LL
P� 'TRAPPA UPP'!!
Redan 10 minuter INNAN midnatt hoppade Kommissarie Karlsson, med medf�ljande
brors�ner; Nuppe, Korken och Tjatte, glada av diverse droger, upp p�
scengolvet... Visste ni att det faktiskt G�R att f� ett helt dansgolv att
glatt kl�mma i p� refr�ngen till b�de 'Ilsken Vilsen Spindel' och 'B�rs�rkar-
Tomten'? Efter den glada kvartettens extranummer 'Teddy-Bjarne Fredriksson'
b�rjade vi f� kramp i v�ra 'rave'-tarmar - Nu skulle det �ntligen bli MUSIK!
Tyv�rr var diskjockeyn ingen mindre �n Farmor Anka i egen j�tte-h�g person...
Detta kunde v�l g�tt an om inte Klarabella Ko (eller var det Drutten) tagit
upp hela blickf�nget med sin groteskt r�da kroppslada p� dansgolvet,
fortfarande lallandes p� 'Teddy-Bjarne'. Hon tycktes inte ha lagt m�rke till
att 'musiken' nu i sj�lva verket var 'Would I lie with you' med 'Teddie &
Freddie', allt efter Farmor Ankas �nskem�l.
Under ett �gonblick av svaghet m�ste Farmor A. fumlat till det bland mj�lp�sar
och �ggstanning, ty helt pl�tsligt str�mmade Depeche Modes ljuva toner ur de
f�rlovande h�gtalarna. Vi hann precis b�rja tunnla oss igenom h�gen av f�nigt
lallande och trallande Ankeborgare ut p� dansgolvet, n�r misstaget uppt�cktes:
raskt byttes musiken ut till den mera passande 'Let's twist again' med 'Sn�vit
& de 3 Grisarna'.
Sedan gick vi hem.
______________________________________________________________________________
uXu Av Ajo uXu
______________________________________________________________________________
