[#005- En Analys Av R�da Arm� Fraktionens Politiska M�l]
_____________________________________________________________________
EN ANALYS AV
R�DA ARM�-FRAKTIONENS
POLITISKA M�L
av THE GNN/DualCrew/uXu
Specialarbete. Sl�ppt genom uXu-S.
OBS: Jag tillh�r inte den glada skara
amat�rer som tapetserar sina filer med
l�jliga copyright meddelanden i tron
att de ska respekteras.
Vill du anv�nda denna text f�r egen
vinnings skull i skolan, arbetet
eller liknande - inga problem.
Undantaget �r dock: BBS'er och FIDOnet.
De som anv�nder denna fil i eget namn
d�r kommer att bestraffas.
Utmana mig inte, jag kan alla trick. Ingen kommer undan.
F�rord.
Inledning.
Kort historik �ver RAF.
Analys av det politiska m�let.
Slutsats.
K�llor.
Bilder. (n/a)
F�RORD
Jag har l�nge intresserat mig f�r RAF, Rote Armee-Fraktion, och dess
bisarra verksamhet i f d V�sttyskland under 70-talet. Men efter studerat
�tskilliga b�cker har jag trots allt saknat n�got. Vad VILLE egentligen
RAF? Vilket var deras m�l och vad skulle deras "kamp" leda till? Det var
n�gonting som aldrig besvarades. Jag beslutade mig f�r att sj�lv finna
svaret, men det har varit en l�ng och m�dosam v�g. K�llor och material �ver
omr�det �r i stort sett obefintliga. De flesta behandlar endast historik
och gruppens radikala metoder. Vad detta beror p� kan man endast spekulera
i. Kan det vara s� att det inte ens fanns ett "ordentligt" politiskt m�l?
L�s och begrunda.
INLEDNING
Syfte: Syftet med analysen �r att f�rs�ka ge en objektiv bild av RAF's
politiska m�l. Med "politisk m�l" menar jag det styrelseskick RAF
efterstr�vade i sin kamp. RAF kallades "v�nsterextremister". Innebar
detta att de strikt hyllade marxistiska eller kommunistiska ideal? Jag
finner mycket som inte st�mmer i den uppfattningen. Jag hoppas att jag har
kommit fram till en n�gorlunda riktig slutsats. Observera att detta �r MIN
�sikt; jag har f�rst�else f�r de som inte h�ller med mig.
Observera att namnet "R�da Arm�-fraktionen" antogs en tid efter att
verksamheten b�rjade. Innan dess kallades gruppen f�r "Baader-Meinhof"
efter dess grundare, Andreas Baader och Ulrike Meinhof.
KORT HISTORIK - RAF/Baader-Meinhof.
R�da Arm�-fraktionen (Rote Armee-Fraktion) f�ddes ur Berlins
stundentrevolter i slutet av 60-talet.
Verksamheten inleddes i och med att Gudrun Ensslin och Andreas Baader
anlade en serie br�nder i Frankfurt. 1970 f�ngslades Andreas Baader men
fritogs med hj�lp av Ulrike Meinhof, en aktad debatt�r p� tidningen
"Konkret". De flydde till Jordanien d�r de genomgick tr�ning i ett av
PFLP:s (*) gerillal�ger. Tr�ningen bestod i sk "stadsgerilla", avsett f�r
attacker i V�sttyska st�der.
* PFLP - Folkfronten f�r Palestinas befrielse. Marxist-
Leninistisk terrorgrupp. Bl a ansvariga f�r spr�ngningen
av ett Pan-Am plan �ver Lockerbie, Scotland - 21 dec 1988.
Efter �terkomsten till V�sttyskland b�rjade k�rnan av RAF,
"Baader-Meinhof", att bygga upp organisationen. Medlemmar v�rvades, vapen
och spr�ng�mnen k�ptes eller stals. RAF styrdes nu huvudsakligen av
Andreas Baader (BILD 1.1), Ulrike Meinhof (BILD 1.2), Gudrun Ensslin, (BILD
1.3) Jan-Carl Raspe (BILD 1.4) samt Holger Meins (BILD 1.5). RAF ville
bek�mpa den "amerikanska imperalismen" som de ans�g genomsyrade hela Europa
men tydligast under 70-talet - i Vietnam.
RAF angrep under 1972 polisstationer i M�nchen och Augsburg, amerikanska
milit�rf�rl�ggningar i Frankfurt och Heidelberg samt Axel-Springer
f�rlaget. Samma �r greps m�nga medlemmer av RAF och dess fem ledare.
Detta innebar en rad nya attentat i syfte att f� dem frisl�ppta. Bl a
ockupperade RAF tillsammans med den palestinska terrorgruppen Svarta
September (**) den saudiarabiska ambassaden i Khartoum, Sudan. Tv�
diplomater d�dades.
** Svarta September, eller Fatah al-Tahir al Filastiniya,
Palestinska Befrielser�relsen. starkt anti-Israelisk
terrorgrupp. Bildad redan 1956.
1974 kidnappades Peter Lorenz (BILD 2.0), den kristdemokratiske
borgm�starkandidaten, i V�stberlin. RAF kr�vde att f�ngslade medlemmar
skulle sl�ppas och regeringen i Bonn gick med p� att frige sex f�ngar.
Samma �r dog Holger Meins i f�ngelset till f�ljd av en hungerstrejk
(BILD 2.0) (detta var n�gonting regeringen fruktade eftersom det kunde
tolkas som en "martyrd�d" vilket kunde uppmuntra fler terroraktioner).
Den 24:e april 1975 slog RAF till mot V�sttyska ambassaden i Stockholm.
Syftet var att f� de �vriga medlemmarna av RAF frigivna, d� speciellt
Andreas Baader och Ulrike Meinhof. Milit�rattach�n von Mirbach och
ekonomiattach�n Hillegaart sk�ts. Senare skadades ett 30-tal personer och
tv� terrorister d�dades n�r en spr�ngladdning utl�stes av misstag. Inga
eftergifter med kraven gjordes.
R�tteg�ngen mot Ulrike Meinhof, Andreas Baader, Gudrun Ensslin och
Jan-Carl Raspe inleddes 21 maj 1975 och p�gick i 192 effektiva dagar till
28 spril, 1977. (Bild 3.0 och 3.1) Ulrike Meinhof begick sj�lvmord i maj
1976, innan processen var �ver. Flera vederg�llningsaktioner tog vid, bl.a
kidnappades arbetsgivarorganisationens ordf�rande Hans Martin Schleyer.
Regeringen v�grade g� med p� kravet att Andreas Baader skulle sl�ppas och
Schleyer m�rdades senare.
Efter r�tteg�ngens slut meddelade domstolens ordf�rande dr Foth domen:
"I folkets namn! De tilltalade Andreas Baader, Gudrun Ensslin och
Jan-Carl Raspe �r skyldiga till att ha beg�tt f�ljande g�rningar:
a) tre brottskonkurrerande mord i brottskonkurrens med sex mordf�rs�k.
b) ytterligare ett mord i brottskonkurrens med ett mordf�rs�k.
(...)
De tilltalade �r skyldiga till att ha bildat en kriminell sammanslutning.
(...)
Var och en av de tilltalade d�ms till livstids f�ngelsestraff".
Straffet skulle komma att avtj�nas i Stammheimf�ngelset (BILD 4.0) som av
dess chef, dr Nusser kallades "v�rldens s�kraste f�ngelse". F�ngelset hade
speciella "terroristavdelningar" vilka hade uppf�rts under r�tteg�ngen mot
RAF. Till detta f�ngelse f�rdes �ven andra RAF-medlemmar l�ngt in p�
80-talet.
RAF:s mest aktiva period i historien avslutades 1977. RAF medlemmar
kapade ett Lufthansaplan och tvingade det till Somalia. Gisslan fritogs
dock av en v�sttysk anti-terroriststyrka och direkt efter detta begick
Baader, Ensslin och Raspe sj�lvmord i f�ngelset. Jag f�redrar att inte
spekulera i den debatt som h�vdade att de tre ist�llet blivit m�rdade av
f�ngelsepersonalen i syfte att f�rhindra ytterligare fritagningsf�rs�k.
Kontentan av 70-talets terror av RAF var 28 mord, 93 skadade och 35
bankr�n som inbringade sammanlagt 5.4 miljoner kronor.
Under 80-talet var RAF inte lika verksamma som tidigare men mellan
december 1984 och januari 1985 spr�ngdes sammanlagt 60 bomber mot
amerikanska NATO-styrkor i V�sttyskland. Uppgifter om antal skadade
saknas.
1989 m�rdas chefen f�r Deutsche Bank Alfred Herrhausen i ett
bombattentat. RAF tog p� sig skulden till d�det men kunde inte presentera
n�got "tillfredst�llande" motiv.
RAF har f�rklarat krig mot det nu enade Tyskland och den 27 Juli 1990
detonerade en bomb i en bil tillh�rande en av V�sttysklands fr�mste
terroristexperter, Hans Neusel. Ingen kom dock till skada.
De av RAF:s medlemmar som nu sitter f�ngslade i Stammheim har flera
g�nger startat hungerstrejker men aldrig f�tt igenom n�gra krav. Flera
RAF- medlemmar kommer troligen att f�ngslas, d� det visat sig att flera
g�mmer sig i f d isolerade, och f�r terrorister - trygga, �stberlin.
ANALYS AV DET POLITISKA M�LET.
Denna analys kommer att utg� fr�n diverse citat och information fr�n
olika k�llor. L�t mig upprepa det som sades i inledningen, n�mligen att
detta �r MINA uppfattningar och tolkningar.
I analysen har jag begr�nsat mig till de mest troliga ideologierna,
(i turordning) Marxism, Kommunism (med leninism, kinesisk kommunism och
stalinism), Anarkism och Socialdemokrati. I beskrivningarna av de olika
ideologierna har jag fattat mig t�mligen kort och koncentrerat. Annars
hade det blivit allt f�r l�ngdraget.
L�t oss b�rja med att studera vad ett vanligt uppslagsverk s�ger:
"...syftar till att genom sina aktioner tvinga fram en polisstat
mot vilken samh�llets medborgare slutligen skall resa sig f�r att
utifr�n ett kaotiskt tillst�nd skapa ett nytt samh�lle."
Detta s�ger ingenting om vilket politiskt m�l RAF ville uppn�. N�got som
d�remot direkt antyder att gruppen �r starkt v�nster ligger i namnet,
"R�da...". Vad som �r intressant, och meningen med denna analys, �r vilket
samh�lle RAF ville ha efter att "medborgarna" gjort revolution.
Om vi nu pr�var de olika ideologierna mot RAF:s inst�llning kommer vi
eventuellt fram till ett svar om vilket politiskt m�l RAF s�kte.
MARXISMEN?
RAF kallar sig, p� fr�gan om politisk st�llning, f�r marxister.
Grundaren Karl Marxs ideologi visar samh�llets utveckling fr�n ursamh�llet
till kommunismen. Enligt Marx genomg�r m�nskligheten en m�ngd revolutioner
innan den n�r fram till "utopin": ett samh�lle d�r arbetaren �ger
produktionsmedlen och inga samh�llsklasser finns. Marx ger dock ingen
f�rklaring till varf�r revolutionerna skulle stanna vid den fasen.
Holger Meins skriver i ett brev till en h�ktad i Stammheim:
"det enda som r�knas �r KAMPEN..."
(...)
"genom kampen F�R kampen. av segrarna, men �nnu mer av misstagen,
av felgreppen, av nederlagen. det �r marxismens lag."
(...)
"i kampen, det �r f�r mig att tj�na folket - RAF."
Meins kallar i detta fall varken RAF eller sig sj�lv f�r marxist. Men
han antyder sin/deras "kamp" som marxistisk. Var f�r han den uppfattningen
ifr�n?
Marxismen predikar ingen v�pnad kamp mot systemet. Ist�llet
"konstaterar" marxismen det faktum att kampen mellan de olika
samh�llsklasserna i slutet alltid leder till en ny revolution. Den
revolutionen leder senare till ett nytt samh�lle och i slutet -
socialism/kommunism.
Meins har fel n�r han konstaterar att "kampen �r marxismen lag". En
f�r�ndring i samh�llet kan inte, enligt marxismen, ske av att sprida
budskap, id�er eller ideal. Den grundl�ggande f�r�ndringen sker n�mligen
av m�nniskornas s�tt att producera livsmedel, den s k
historiematerialismen. Missn�je mellan arbetaren och produkten,
produktionen eller omgivniningen till produktionen tvingar fram
revolutionen.
Terrorism inneb�r att man tvingar p� m�nniskor id�er eller ideal med
hj�lp av v�ld. Men eftersom spridandet av id�er eller budskap inte kan
leda till f�r�ndring i samh�llet kan man utg� fr�n att marxismen INTE �r
RAF:s POLITISKA m�l. Man kan inte leda ett land med hj�lp av "marxism",
eftersom det �r en filosofi och inte politik.
KOMMUNISMEN?
L�t oss nu unders�ka huruvida kommunismens vara eller icke vara passar.
Kommunismen ligger mycket n�ra marxismens tankar. Men skillnaden ligger i
att kommunismen inte �r en filosofi utan den samh�llsform som komma skall
efter att marxismens id�er slagit igenom. En annan viktig skillnad �r
att kommunismen uppmanar arbetarna att "omst�rta det etablerade samh�llet
och genomf�ra det klassl�sa samh�llet" (enligt Karl Marx och Fredrich Engels
(*) i "Kommunistiska manifestet", 1848). H�r finner vi eventuellt den
revolution RAF letade efter.
* Fredrich Engels, 1820-1895. Tysk socialistisk teoretiker och
politiker. Samarbetade mycket med Marx och gav bl a ut
andra delen av Das Kapital efter Marx d�d.
Ordet communis betyder "gemensam" och det k�nnetecknar den samh�llsform
kommunismen inneb�r. �gandet av egendom och produktionsmedel skall vara
gemensamt i ett samh�lle utan klasser.
Men det kommunistiska styre som efter oktoberrevolutionen (*) har h�rskat
I f d Sovjetunionen till nutid attraherar inte RAF. Under en diskussion
i Stammheim s�gs f�ljande;
"oktoberrevolutionen best�mde strukturen hos den reaktion�ra processen
i v�st, dvs kapitalets utveckling blev bara till en explicit POLITISK
process relaterad till det internationella sammanhanget mellan
revolutionen och imperalism..."
* Oktoberrevolutionen, Bolsjevikernas statskupp under Lenin som
st�rtade Rysslands regering 25 oktober 1917.
Observera att Ryssland vid den tidpunkten fortfarande anv�nde
den julianska kalendern. Datumet motsvarar 7 november enligt
den gregorianska kalendern.
RAF s�ker en kontrarevolution, som skall leda till n�got de kallar "vit
kommunism". Denna "vita" kommunism skiljer sig fr�n den "r�da" genom
att inte f�respr�ka diktatur eller imperalism (vilket alla l�nder med
kommunistisk styre hade, ans�g RAF).
Exakt vilket politiskt m�l denna "vita" kommunism skall grunda sig p�
framg�r inte. Troligen �r det den utopi marxismen predikar, som skall
komma efter socalismen/kommunismen. En utopi av klassl�shet, gemensamt
�gande och frihet.
LENINISMEN?
Leninismen, en filosofi som skapades ur Marx och Engels kommunism,
framh�ver att ett samh�lle skall vara kommunistiskt med ett till�gg; En
stark "elit" skall leda massorna till revolution och efter det - styra
samh�llet.
Studera vad uppslagsverket s�ger igen. �r RAF kanske den "starka elit"
som skall leda massorna till revolutionen? Eller �r RAF den starka elit
som efter revolutionen skall styra landet? Ingetdera. RAF anser att varje
revolution m�ste leda till en kontrarevolution - f�r att skapa det perfekta
samh�llet. Lenin misslyckades med detta genom att inte sl�ppa igenom de
kontrarevolution�ra krafterna i Sovjet. Resultatet blev en diktatur l�ngt
fr�n marxismens id�er.
"Marxist-Leninister" har de kallats som s�ker en "gyllene medelv�g"
mellan marxismens klassl�shet och gemensamma �gande, och Lenins env�ldigt
styrande "elit". RAF �r inte "Marxist-Leninister". Tv�rtom f�rkastar de
den tanken. Enligt RAF g�mmer sig "Marxist-Leninister" bakom Lenins
heroiska revolution och Marx filosofi f�r att skapa en kvasi-kommunism som
egentligen �r en fascistisk diktatur, typ Stalin i Sovjet och Mao Tse-tung
i Kina.
STALINISM, KINESISK KOMMUNISM (Maoism)?
Man kan direkt utesluta att RAF skulle vilja uppn� stalinism eller s k
kinesisk kommunism. B�da �r enligt RAF misslyckade, vilket bevisas av
historien. Stalinismen var en blodig diktatur l�ngt fr�n Marx och Lenins
tankar medan den Kinesiska kommunismen under Mao (*) verkade, genom sina
aktioner i Vietnamkriget, f�r imperalismens politik.
* Mao Tse-tung, 1893-1976. Grundade Kinas kommunistiska parti 1921.
Efter kommunisternas seger i inb�rdeskriget (1945-1949) mot h�gern
(Koumintang, under ledning av Chiang Kai-shek) utropade han sig
sj�lv till Kinas president.
ANARKISMEN?
Anarkismen, utvecklad av William Godwin 1756, syftar till ett samh�lle
utan n�gon som helst regering eller styre. Anarkismen �r ursprungligen
en filosofi utan v�ld men 1842 predikade ryssen Michail Bakunin
n�dv�ndigheten av terror och v�ld mot "all v�rldens regeringar". I och
med detta blev anarkismen, fr�n att ha varit en filosofisk id�,
v�ldsam och aktivistisk.
I b�rjan av RAF:s bana kallades de av polisen och allm�nheten f�r
anarkister. Det berodde inte p� att RAF s�kte anarkism som ett politiskt
m�l, utan snarare p� att ordet "anarkister" �r ett allm�nt vedertaget
begrepp f�r "halvterrorister". N�r d� RAF:s d�d senare blev mycket
allvarligare och blodigare ersattes "anarkister" med "terrorister".
RAF kan inte kallas "anarkister". Deras terrord�d liknar f�rvisso
mycket en "anarkistisk kamp", men som m�l s�ker inte RAF anarkism.
I en intervju i DER SPIEGEL, Januari 1975, finns f�ljande som
visar detta;
"FR�GA: hur �r det med er sj�lvf�rst�else? r�knar ni er till
marxisterna eller anarkisterna?
SVAR: marxisterna."
(...)
anarkism (...) �r inriktat p� den reaktion�ra fascistiska
folkmobiliseringen; p� att manipulativt frambringa en identifiering med
statens v�ldsapparat."
I RAF ZEITUNG s�gs;
"att avf�rda den anti-auktorit�ra r�relsen (RAF) som anarkistisk (...)
�r inget annat �n systemets f�rtalskampanj..."
SOCIALDEMOKRATIN?
I V�sttyskland under 70-talet var det ledande politiska partiet det
socialdemokratiska. RAF ser socialdemokration som en misslyckad
ideologi som (enligt Andreas Baader under r�tteg�ngen) efter andra
v�rldskriget "...snabbt k�ptes upp av det Amerikanska kapitalet".
Baader forts�tter f�rklara varf�r socialdemokratin egentligen �r en
sl�ja f�r ren kapitalism;
"Socialdemokrations strategiska funktion �r att i KRISEN s�kra
initiativet �t kapitalet."
Man kan d� �ven utesluta socialdemokratin som ett samh�lle RAF
efterstr�var. Ett enklare s�tt �r ju naturligtvis att konstatera det
faktum att RAF bek�mpade det samh�lle som existerade i V�sttyskland,
vilket under denna tid var - som tidigare sagts - socialdemokratisk.
Vilken terrorgrupp k�mpar mot ett samh�lle de sj�lva efterstr�var?
SLUTSATS.
Den slutsats jag kommit fram till kan te sig n�got m�rklig. Men jag
finner att den "kamp" RAF f�rde, inte hade n�got politiskt m�l. Den
v�ldsamma protesten mot det d� existerande samh�llet verkade inte ha n�gra
visioner f�r hur ett "idealsamh�lle" skulle se ut. Det verkade snarare som
om RAF f�rde ett totalit�rt krig (en "klasskamp") mot det som enligt dem
var "nyfascismen i samh�llet" samt mot kapitalets makt.
"klassens politik �r kamp mot kapitalets politik"
Jag vill p�st� att detta inte beh�ver inneb�ra en protest fr�n
"v�nsterextremister".
V�nsterextremister s�ker ett samh�lle styrt av v�nsterideal, t.ex
kommunism. Kommunism �r enbart en politisk term och RAF har inte uttryckt
n�gon f�rk�rlek till just kommunismen som styrelseskick.
RAF kan kalla sig marxister, men kom ih�g att marxism inte �r politik
utan en filosofi.
Vad RAF letade efter i sitt m�rker var snarare den "livsstil" ett
"v�nsterinfluerat marxistisk samh�lle" medf�r. En livsstil som f�rbannar
k�rleken till kapital och enskilda prestationer som alltid missgynnar
tredje person. RAF str�vade efter kollektivism och till viss del -
"godartad anarki". Samh�llet skall inte styras av m�nniskor, m�nniskorna
skall styra samh�llet.
En utopi. Som alla politiska ideologier. Vad man dock l�r sig av
historien �r att det alltid kommer att finnas m�nniskor som �r villiga
att g� i d�den f�r det som de anser �r r�tt. Vad som dock alltid gl�ms
bort �r att det som �r "r�tt" alltid har sina fel... (anm: Dock skadar
det aldrig att ruska om i v�rt inpyrda system. �ndam�let helgar medlen!)
K�LLF�RTECKNING.
B�cker: "BAADER-MEINHOF", Stefan Aust. Symposion f�rlag 1990.
"RAF; TEXTER", Bo Cavefors f�rlag (*) 1977.
"NORDISK KRIMINALKR�NIKA", 1974, 1975, 1976 och 1977.
"THE ANARCHIST COOKBOOK", William Powell. Delta f�rlag 1971.
* Bo Cavefors F�rlag lades ner en kort tid efter
utgivningen av boken "RAF; texter" p� beg�ran av
svenska regeringen. Anledningen var att "h�gt uppsatta"
i V�sttyskland ans�g den vara samh�llsfarlig.
///////////////////////////////////////////////////////////////
Kvasi-intellektuell? Drabbad av mundiarre? Ring FIDOnet!
�vriga, kontakta Underground eXperts United.
\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\
Alarm!
______________________________________________________________________________
uXu Av The GNN uXu
______________________________________________________________________________
