% \iffalse meta-comment
%
% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist
%
% Class for typsetting master theses at School of Mathematics and
% System Engineering, V�xj� University.
%
% \fi
%
% \iffalse
%
% \begin{macrocode}
%<master>\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01]
%<master>\ProvidesClass{rfmsi}
%<*driver|master>
\ProvidesFile{rfmsi.drv}
[2007/05/29 2.1 Class for Reports from MSI]
%</driver|master>
% \end{macrocode}
%
%<*driver>
\documentclass[a4paper,oneside]{ltxdoc}
\usepackage[T1]{fontenc}
\usepackage[swedish]{babel}
\usepackage[latin1]{inputenc}
\usepackage{texnames}
\newenvironment{decl}{%
\par
\addvspace{2ex plus .75ex}%
\noindent
\begin{tabular}{|l|}
\hline
\ignorespaces
}{%
\\
\hline
\end{tabular}%
\vspace{1ex}\vskip -\parskip
\noindent
\ignorespacesafterend
\nobreak
}
\GetFileInfo{rfmsi.drv}
\begin{document}
\frenchspacing
\DocInput{rfmsi.dtx}
\end{document}
%</driver>
%
% \fi
%
% \CheckSum{438}
%
% \CharacterTable
% {Upper-case \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z
% Lower-case \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z
% Digits \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9
% Exclamation \! Double quote \" Hash (number) \#
% Dollar \$ Percent \% Ampersand \&
% Acute accent \' Left paren \( Right paren \)
% Asterisk \* Plus \+ Comma \,
% Minus \- Point \. Solidus \/
% Colon \: Semicolon \; Less than \<
% Equals \= Greater than \> Question mark \?
% Commercial at \@ Left bracket \[ Backslash \\
% Right bracket \] Circumflex \^ Underscore \_
% Grave accent \` Left brace \{ Vertical bar \|
% Right brace \} Tilde \~}
%
% \Large\noindent\textbf{V�xj� universitet}\normalsize\hspace*{\fill}%
% \filedate\\
% \small Matematiska och system-\\
% tekniska institutionen\\
% \emph{Robert Nyqvist\bigskip}
% \begin{center}
% \bfseries
% \LARGE
% Mall f�r \textit{Rapporter fr�n MSI}\\[.2\baselineskip]
% \large
% Dokumentklass f�r \LaTeXe\\[.3\baselineskip]
% Version \fileversion
% \end{center}
% \normalsize
%
% \begin{abstract}
% Magisterarbeten, f�r-tryck (\emph{eng}.\ preprint) och andra
% rapporter som publiceras i rapportserien \emph{Rapporter fr�n MSI}
% ska d� de �r typsatta med hj�lp av \LaTeXe\ anv�nda
% dokumentklassen \textsf{rfmsi}. N�got st�d f�r \LaTeX\ 2.09 ges
% inte. Vi beskriver h�r b�de hur denna klass anv�nds och hur den �r
% implementerad.
% \end{abstract}
%
% \tableofcontents
%
% \section{Anvisningar till dig som f�rfattare}
%
% Den lokala rapportserien \textit{Rapporter fr�n~MSI} �r avsedd f�r
% examensarbeten och ''preprints''. F�r att rapporter publicerade i
% denna serie ska f� ett enhetligt utseende ska du f�lja anvisningarna
% i dokumentet \emph{Rapportskrivning}.\footnote{%
% |www.msi.vxu.se/forskn/exarb/hantering.html|}
%
% \section{Manual}
%
% Klassen bygger p� \textsf{article}. I detta avsnitt beskriver vi de
% kommandon som �r nya eller kommandon som har definierts om, med
% avseende p� \textsf{article}. Dessutom ger vi �ven n�gra tips att
% t�nka p� vid t.ex. typs�ttning av matematik. Notera att vissa
% kommandon i \textsf{article} �r inaktiva i denna klass. Se �ven
% avsnitt~\ref{sec:schablon} p� sidan~\pageref{sec:schablon}.
%
% \subsection{Initiering}
%
% F�r att anv�nda klassen inleder man sitt dokument med kommandot
% \begin{decl}
% |\documentclass|\oarg{alternativ}|{rfmsi}|
% \end{decl}
% Flera \meta{alternativ} kan anges, och i s� fall �tskiljs dessa med
% komma\-tecken. Om ingen �vergripande styrning av mallen �nskas kan
% hela konstruktionen \oarg{alternativ} utel�mnas. �ven alternativ som
% styr paket kan skrivas in i \meta{alternativ}. Klassen har tv� egna
% alternativ, |draft| och |final|, med samma betydelse som i
% standardklasserna. F�rvald �r |final|.
%
% \subsection{Paket som laddas automatiskt}
%
% Klassen laddar automatiskt vissa paket, som d�rf�r inte beh�vs
% laddas en g�ng till via |\usepackage|. De paket som alltid laddas �r
% \textsf{geometry}, \textsf{graphicx}, \textsf{fancyhdr},
% \textsf{ifpdf} och \textsf{tocbibind}.
%
% \subsection{Att generera PDF}
%
% Med pdf\LaTeX\ producerar du en \textsc{pdf}-version av din rapport.
% Ett annat alternativ �r att g� via PostScript. Generera f�rst en
% \textsc{dvi}-fil med hj�lp av \LaTeX. Exekvera d�refter kommandot
% \begin{quote}
% |dvips -Ppdf -G0 |\meta{\textsc{dvi}-fil}
% \end{quote}
% f�r att skapa en PostScript-fil, och k�r till sist kommandot
% \begin{quote}
% |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil}
% \end{quote}
%
% \subsection{Bilder}
%
% Klassen laddar automatiskt paketet \textsf{graphicx} p� s�dant s�tt
% att du kan infoga antingen bilder i format som passar f�r \LaTeX\
% eller f�r pdf\LaTeX, enligt f�ljande tabell:
% \begin{center}
% \begin{tabular}{ll}
% \LaTeX & \textsc{eps}, \textsc{mps} \\
% pdf\LaTeX & \textsc{pdf}, \textsc{png}, \textsc{jpg}, \textsc{mps}
% \end{tabular}
% \end{center}
% d�r filformatet \textsc{mps} �r en variant av \textsc{eps} som
% MetaPost genererar. Det �r l�mpligt att du sparar varje bild i tv�
% olika format, \textsc{eps} och \textsc{pdf}, f�r att p� s� s�tt f�
% ett dokumentet som �r kompatibelt med b�de \LaTeX\ och pdf\LaTeX.
%
% Med programmet |epstopdf| �r det enkelt att konvertera bilder fr�n
% \textsc{eps} till \textsc{pdf}. N�r en bild infogas utel�mnar man
% fil�ndelsen. Antag till exempel att vi vill infoga en bild som �r
% sparad som |figur.eps|. Genom att exekverar
% \begin{quote}
% |epstopdf figur.eps|
% \end{quote}
% skapar vi filen |figur.pdf|. Bilden infogas med kommandot
% \begin{quote}
% |\includegraphics{figur}|
% \end{quote}
% som kommer att anv�nda |figur.eps| respektive |figur.pdf| beroende
% p� om \LaTeX\ eller pdf\LaTeX\ exekveras.
%
% \subsection{Typsnitt och spr�k}
%
% Anv�nd kodning av typsnitt som �r anpassad f�r europeiska spr�k:
% \begin{quote}
% |\usepackage[T1]{fontenc}|
% \end{quote}
% Laddar de paket som beh�vs f�r att anv�nda typsnittet Times. I
% Times finns inte linj�rer eller mekaner utan vi anv�nder Helvetica
% respektive Courier f�r dessa:
% \begin{quote}
% |\usepackage{mathptmx}|\\
% |\usepackage[scaled=.9]{helvet}|\\
% |\usepackage{courier}|
% \end{quote}
% I matematiska dokument rekommenderas att du anv�nder Computer
% Modern, som �r standard i \LaTeX. Skriver du p� svenska eller om du
% vill ha med en svensk sammanfattning b�r du ladda \textsf{babel}.
% Det spr�k som anges sist s�tts om standard:
% \begin{quote}
% |\usepackage[swedish,english]{babel}|
% \end{quote}
% V�xla mellan spr�ken med |\selectlanguage| eller omgivningen
% |otherlanguage|. F�r att bl.a. kunna skriva bokst�verna �, � och
% �, skriver du:
% \begin{quote}
% |\usepackage[latin1]{inputenc}|
% \end{quote}
% Arbetar du i en Windows- eller Macintoshmilj� �ndrar du |latin1|
% till |ansinew| respektive |applemac|.
%
% \subsection{Titel, f�rfattare och s�nt}
%
% Dokumentspecifika uppgifter som titel, undertitel, f�rfattare och s�
% vidare anges med de kommandon som beskrivs i detta avsnitt. Dessa
% m�ste komma f�re |\frontcover| och |\frontmatter|, se n�sta avsnitt.
%
% \begin{decl}
% |\title|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}\\
% |\subtitle|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text$_1$} att vara titeln respektive undertiteln p�
% dokumentet. Man kan utel�mna |\subtitle| om ingen undertitel
% beh�vs. B�de titel och undertitel hamnar p� omslagets framsida och
% p� titelsidan. Argumentet \meta{text$_2$} hamnar p� titelsidan och
% �r till f�r att styra hur en l�ng titel eller undetitel ska delas
% upp p� flera rader p� respektive sida. Om \meta{text$_2$} utel�mnas
% anv�nds \meta{text$_1$} �ven p� titelsidan.
%
% \begin{decl}
% |\author|\marg{text}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text} som en eller flera f�rfattare. Vid flera
% f�rfattare �tskiljs dessa med |\and|.
%
% \begin{decl}
% |\publmonth|\marg{text}\\
% |\publyear|\marg{n}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text} och \meta{n} som den m�nad (f�rkortad)
% respektive det �r som examensarbetet eller avhandlingen
% publicerades.
%
% \begin{decl}
% |\discipline|\marg{text}\marg{f�rkortning}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text} som det �mnesomr�de som inneh�llet i
% dokumentet h�r till. Det andra argument �r motsvarande f�rkortning
% enligt bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}.
%
% \begin{decl}
% |\thesistype|\marg{text}\marg{f�rkortning}
% \end{decl}
% Deklarerar \meta{text} att ange typ av arbete. F�r andra argumentet
% se bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}. F�rvalda v�rden �r
% |Master's Thesis| respektive |E|.
%
% \begin{decl}
% |\reportno|\marg{n}
% \end{decl}
% Rapportens l�pnummer i serien (f�s av seketerare).
%
% \subsection{Omslag och startsidor}
%
% \begin{decl}
% |\frontcover|\\
% |\backcover|
% \end{decl}
% Producerar omslagets framsida respektive baksida. F�r att dessa
% kommandon ska fungera sm�rtfritt �r det t�nkt att de ska placeras
% f�rst respektive sist i dokumentet. Framsidan f�ljs direkt av en
% tom sida och baksidan hamnar alltid p� en sida med j�mnt sidnummer
% och sidan innan kommer att vara tom.
%
% \begin{decl}
% |\frontmatter|
% \end{decl}
% Producerar titelsida f�ljt av en tom sida. B�r f�ljas av
% sammanfattning, erk�nnande och inneh�llsf�rteckning.
%
% \begin{decl}
% |\mainmatter|
% \end{decl}
% Inf�r vissa inst�llningar r�rande paginering och kolumntitel av
% huvudtexten. Kommandot placeras l�mpligen direkt efter
% |\tableofcontents|.
%
% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erk�nnande}
%
% Anv�nd omgivningen |abstract| f�r att typs�tta sammanfattning och
% erk�nnanden. Placera dem mellan |\frontmatter| och
% |\tableofcontents|. Anv�nd |\selectlanguage| eller |otherlanguage|
% f�r att f� \LaTeX\ att anv�nda r�tt avstavningsspr�k. Notera att
% detta �ven ger r�tt rubrik p� sammanfattningarna. D�remot beh�ver
% du �ndra p� rubriken p� erk�nnanden genom att skriva
% \begin{quote}
% |\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}|
% \end{quote}
%
% \begin{decl}
% |\begin{keywords}|\oarg{rubrik} \meta{text} |\end{keywords}|
% \end{decl}
% Omgivnig f�r typs�ttning av nyckelord. B�r placeras direkt efter
% sammanfattning. Med \meta{rubrik} styr du rubriken och
% \oarg{rubrik} utel�mnas anv�nds ''Key-words'' som standard.
%
%
% \subsection{Matematik}
%
% Vid typs�ttning av matematik b�r du anv�nda \AMSLaTeX, speciellt
% paketen \textsf{amsmath}, \textsf{amssymb} och \textsf{amsthm}.
% �ven \textsf{mathtools} rekommenderas.
%
% Paketet \textsf{amsthm} ger oss m�jlighet att typs�tta satser och
% liknande. Det �stadkommer vi genom att deklarera n�gra olika
% omgivningar:
% \begin{quote}
% |\theoremstyle{plain}|\\
% |\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]|\\
% |\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}|\\
% |\newtheorem*{corollary}{Corollary}|
% \end{quote}
% Omgivningen f�r satser nollst�lls vid varje |\section| och
% omgivningen f�r lemmor anv�nder samma r�knare som f�r satser.
% D�remot numreras inte f�ljdsatser. Om t.ex. en sats har ett
% specifikt namn, som till exempel ''Zorn's Lemma'', s� skriver man:
% \begin{quote}
% |\begin{lemma}[Zorn's Lemma]|
% \end{quote}
% Hakparentesen kan utel�mnas. Det finns �ven andra stilar, via
% |\theoremstyle|, som t.ex. |definition| och |remark|.
%
% I \textsf{amsthm} finns omgivningen |proof| definierad, f�r
% typs�ttning av bevis, l�sningar och liknaden. Inleds med rubriken
% ''\textit{Proof.}''. Rubriken kan bytas ut. Antag att vi t.ex.
% vill att ett bevis b�rjar med rubriken ''\textit{Proof of
% Theorem~2.1}'' och om Theorem~2.1 har etiketten |\label{thm:2.1}|.
% D� skriver man:
% \begin{quote}
% |\begin{proof}[Proof of Theorem \ref{thm:2.1}]|
% \end{quote}
% Omgivningen avslutar beviset med en halmos i h�gerkanten. Som
% standard �r halmosen en kvadrat, men genom att skriva:
% \begin{quote}
% |\renewcommand{\qedsymbol}{Q.E.D.}|
% \end{quote}
% avslutas alla bevis med ''Q.E.D.'' ist�llet. Om en frist�ende
% formel eller en lista avslutar ett bevis, f�s en halmos p� samma rad
% med kommandot |\qedhere|. Med raden
% \begin{quote}
% |\numberwithin{equation}{section}|
% \end{quote}
% f�r du ekvationer att numreras l�pande med avseende p� ekvationer.
%
% \subsection{Pseudo- och programkod}
%
% F�r typs�ttning av pseudo- och programkod rekommenderas paketen
% \textsf{algorithmicx} respektive \textsf{listings}.
%
% \subsection{Referenser}
%
% F�r att f� referenser att f�lja standarden Harvard rekommendera
% paketet \textsf{natbib}.
%
%
% \section{Implementation}
%
% \subsection{Klassalternativ}
%
% Klassen bygger p� standardklassen \textsf{article}. Men de flesta
% klassalternativen i \textsf{article} beh�vs inte, vissa strider �ven mot
% de regler som styr rapportserien \emph{Rapporter fr�n MSI}. D�rf�r g�rs
% dessa inaktiva.
% \begin{macrocode}
%<*master>
\DeclareOption{a5paper}
{\ClassError{rfmsi}{Option `a5paper' is not supported}}
\DeclareOption{b5paper}
{\ClassError{rfmsi}{Option `b5paper' is not supported}{}}
\DeclareOption{letterpaper}
{\ClassError{rfmsi}{Option `letterpaper' is not supported}{}}
\DeclareOption{legalpaper}
{\ClassError{rfmsi}{Option `legalpaper' is not supported}{}}
\DeclareOption{executivepaper}
{\ClassError{rfmsi}{Option `executivepaper' is not supported}{}}
\DeclareOption{landscape}
{\ClassError{rfmsi}{Option `landscape' is not supported}{}}
\DeclareOption{10pt}
{\ClassError{rfmsi}{Option `10pt' is not supported}{}}
\DeclareOption{11pt}
{\ClassError{rfmsi}{Option `11pt' is not supported}{}}
\DeclareOption{twocolumn}
{\ClassError{rfmsi}{Option `twocolumn' is not supported}{}}
\DeclareOption{oneside}
{\ClassError{rfmsi}{Option `oneside' is not supported}{}}
\DeclareOption{notitlepage}
{\ClassError{rfmsi}{Option `notitlepage' is not supported}{}}
\DeclareOption{titlepage}
{\ClassError{rfmsi}{Option `titlepage' is not supported}{}}
\DeclareOption{leqno}
{\ClassError{rfmsi}{Option `leqno' is not supported}{}}
\DeclareOption{fleqn}
{\ClassError{rfmsi}{Option `fleqn' is not supported}{}}
\DeclareOption{openbib}
{\ClassError{rfmsi}{Option `openbib' is not supported}{}}
% \end{macrocode}
% Laddar klassen \textsf{article} tillsammans med f�rvalda klassalternativ
% eller eventuellt andra som anges av anv�ndaren via |\documentclass|.
% \begin{macrocode}
\DeclareOption*{\PassOptionsToClass{\CurrentOption}{article}}
\ProcessOptions\relax
\LoadClass[12pt,a4paper,onecolumn,twoside]{article}
% \end{macrocode}
%
% \subsection{\LaTeX\ eller pdf\LaTeX?}
%
% Ladda paketet \textsf{ifpdf} som definierar en logisk variabel som
% kan anv�ndas f�r att avg�ra om pdf\LaTeX\ exekveras eller inte.
% \begin{macrocode}
\RequirePackage{ifpdf}
% \end{macrocode}
% Vi beh�ver ladda \textsf{graphicx} f�r att kunna infoga V�xj�
% universitets symbol p� omslaget. Med |\ifpdf| se vi till att samma
% radbrytningsalgoritm anv�nds oavsett program, deklarera vilka
% bildfilformat som �r m�jliga att anv�nda och ange hur ok�nda
% bildfils�ndelser ska hanteras.
% \begin{macrocode}
\ifpdf
\RequirePackage[pdftex]{graphicx}
\pdfadjustspacing 1
\AtBeginDocument{%
\DeclareGraphicsExtensions{.mps,.pdf,.jpg,.png}%
\DeclareGraphicsRule{*}{mps}{*}{}%
}
\else
\RequirePackage[dvips]{graphicx}
\AtBeginDocument{%
\DeclareGraphicsExtensions{.mps,.eps}%
\DeclareGraphicsRule{*}{eps}{*}{}%
}
\fi
% \end{macrocode}
%
% \subsection{Marginaler}
%
% Med paketet \textsf{geometry} �r det enkel att �ndra storleken p�
% marginalerna. Ytter och bunt ska vara 3~cm, huvud 2~cm och
% fot~2,5~cm.
% \begin{macrocode}
\RequirePackage{geometry}
\geometry{%
twoside,
a4paper,
left=3cm,
right=3cm,
top=2cm,
bottom=2.5cm,
hcentering,
bindingoffset=0pt,
footskip=10mm,
nohead
}
% \end{macrocode}
%
% \subsection{Kolumntitel och sidfot}
%
% F�r att kunna f�r�ndra inneh�llet i huvud och fot enkelt laddar vi
% \textsf{fancyhdr}.
% \begin{macrocode}
\RequirePackage{fancyhdr}
% \end{macrocode}
% N�gon kolumntitel ska inte f�rekomma och pagineringen placeras i
% centrerad i sidfoten.
% \begin{macrocode}
\fancyfoot{}
\fancyhead{}
\fancyfoot[C]{\thepage}
\renewcommand{\headrulewidth}{\z@}
\renewcommand{\footrulewidth}{\z@}
\pagestyle{fancy}
% \end{macrocode}
% \begin{macro}{\mainmatter}
% I huvudtexten ska arabiska siffror anv�ndas vid paginering.
% \begin{macrocode}
\newcommand\mainmatter{%
\cleardoublepage
\pagenumbering{arabic}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsection{Titel, f�rfattare och s�nt}
%
% \begin{macro}{\title}
% \begin{macro}{\@titlei}
% \begin{macro}{\@titleii}
% \begin{macro}{\subtitle}
% \begin{macro}{\@subtitlei}
% \begin{macro}{\@subtitleii}
% Med hj�lp av |\title| och |\subtitle| sparas titel och undertitel
% vardera i tv� olika interna kommandon, d�r |\@titlei| anv�nds p�
% omslagets framsida och |\@titleii| p� titelsidan. Analogt f�r
% undertitel, f�rutom att vi l�ter dessa vara tomma fr�n b�rjan
% ifall undertitel saknas.
% \begin{macrocode}
\renewcommand*{\title}[2][\opttitle]{%
\def\opttitle{#2}%
\gdef\@titlei{#1}%
\gdef\@titleii{#2}%
}
\newcommand*{\subtitle}[2][\optsubtitle]{%
\def\optsubtitle{#2}%
\gdef\@subtitlei{#1}%
\gdef\@subtitleii{#2}%
}
\let\@subtitlei\@empty
\let\@subtitleii\@empty
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\publmonth}
% \begin{macro}{\@publmonth}
% \begin{macro}{\publyear}
% \begin{macro}{\@publyear}
% Den m�nad och det �r som avhandlingen publicerades.
% \begin{macrocode}
\newcommand*{\publmonth}[1]{\gdef\@publmonth{#1}}
\def\@publmonth{????}
\newcommand*{\publyear}[1]{\gdef\@publyear{#1}}
\def\@publyear{????}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\discipline}
% \begin{macro}{\@discipline}
% \begin{macro}{\@discipline@abbrv}
% �mnesomr�det f�r avhandlingen.
% \begin{macrocode}
\newcommand*{\discipline}[2]{%
\gdef\@discipline{#1}
\gdef\@discipline@abbrv{#2}%
}
\def\@discipline{????}
\def\@discipline@abbrv{??}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\reportno}
% \begin{macro}{\@reportno}
% \begin{macro}{\@issn}
% Rapportens nummer i serien, samt \textit{International Standard
% Serial Number}.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\reportno}[1]{\gdef\@reportno{#1}}
\def\@reportno{????}
\def\@issn{1650-2647}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\thesistype}
% \begin{macro}{\@thesistype}
% \begin{macro}{\@thesistype@abbrv}
% Typ av rapport.
% \begin{macrocode}
\newcommand*{\thesistype}[2]{%
\gdef\@thesistype{#1}%
\gdef\@thesistype@abbrv{#2}%
}
\def\@thesistype{Master's Thesis}
\def\@thesistype@abbrv{E}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsection{Omslag}
%
% \begin{macro}{\frontcover}
% Omslagets framsida skapas genom att placera ut dessa olika
% ''delar'' med hj�lp av omgivningen \verb"picture". Inget material
% i sidfoten. Typsnittet ska vara Times.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\frontcover}{%
\thispagestyle{empty}%
\setcounter{page}{-1}
\setlength{\unitlength}{1cm}%
\noindent
\begin{picture}(15,25.2)(3,2.5)%
\usefont{T1}{ptm}{m}{n}%
% \end{macrocode}
% En vertikal och tv� horisontella linjer.
% \begin{macrocode}
\put(5,1.3){\rule{.5mm}{27.5cm}}
\put(1.4,4.8){\rule{17.8cm}{.5mm}}
\put(5.5,26.2){\rule{11.7cm}{.5mm}}
% \end{macrocode}
% Universitetets symbol och namn l�ggs i det �vre v�nstra h�rnet.
% \begin{macrocode}
\put(2.75,25.4){\makebox(0,0)[b]{%
\includegraphics[width=14mm]{vxusymbol.1}}}
\put(2.75,25.15){\makebox(0,0)[t]{%
\parbox{3.5cm}{\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\LARGE
\centering
V\"{a}xj\"{o}\\
University}}}
% \end{macrocode}
% L�ngs upp s�tts institutionsnamn och publikationsserie.
% \begin{macrocode}
\put(5.5,28){School of Mathematics and
System Engineering}
\put(5.5,27){\textbf{Reports from MSI}
- Rapporter fr{\aa}n MSI}
% \end{macrocode}
% Titel, undertitel och f�rfattare.
% \begin{macrocode}
\put(11.5,21.9){\makebox(0,0)[t]{%
\parbox{11cm}{\centering
\fontsize{18}{23}\selectfont\@titlei\\[\baselineskip]%
\large\@subtitlei}}}
\put(11.5,13.1){\makebox(0,0)[t]{%
\parbox{11cm}{\centering
\begin{tabular}[t]{c}
\@author
\end{tabular}}}}
% \end{macrocode}
% L�ngst ned s�tter vi m�nad, �r, adress, \textsc{issn} och
% \textsc{isrn}.
% \begin{macrocode}
\put(2.75,3.7){\makebox(0,0)[t]{%
\parbox{3.5cm}{\centering\@publmonth\\
\@publyear}}}
\put(5.8,3.7){\makebox(0,0)[tl]{%
\parbox{4cm}{\small
MSI\\
V\"{a}xj\"{o} University\\
\textbf{SE-351 95 V\"{A}XJ\"{O}}}}}
\put(12,3.7){\makebox(0,0)[tl]{%
\parbox{8cm}{\small
Report \@reportno\\
ISSN \@issn\\
ISRN VXU/MSI/\@discipline@abbrv/\@thesistype@abbrv/-{}-%
\@reportno/-{}-SE}}}
% \end{macrocode}
% N�sta sida ska vara tom och d�refter avslutar vi definitionen av
% |\frontcover|.
% \begin{macrocode}
\end{picture}%
\newpage
\thispagestyle{empty}
\mbox{}
\newpage
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% Kommandot |\maketitle| ska inte kunna anv�ndas ist�llet f�r
% |\frontcover|.
% \begin{macrocode}
\renewcommand{\maketitle}{\relax}
% \end{macrocode}
%
% \begin{macro}{\backcover}
% Baksidan ska hamna p� en sida med j�mnt sidnummer och sidan innan
% ska vara tom.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\backcover}{%
\clearpage
\thispagestyle{empty}
\mbox{}
\clearpage
\ifodd\c@page
\thispagestyle{empty}
\mbox{}
\clearpage
\fi
% \end{macrocode}
% Centrerad l�ngst ned s�tts universitetets symbol och namn, samt
% institution, adress och hemsida.
% \begin{macrocode}
\begin{center}
\usefont{T1}{ptm}{m}{n}%
\thispagestyle{empty}%
\mbox{}%
\vfill
\includegraphics[width=15mm]{vxusymbol.1}\\
{\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\huge
V\"{a}xj\"{o}\\
universitet}\\[8mm]
\textbf{Matematiska och systemtekniska institutionen}\\
SE-351 95 V\"{a}xj\"{o}\\[7mm]
Tel. +46\,(0)470\,70\,80\,00, fax +46\,(0)470\,840\,04\\
http://www.vxu.se/msi/
\vskip1.2cm
\mbox{}
\end{center}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsection{Startsidor}
%
% \begin{macro}{\frontmatter}
% Definiera kommandot |\frontmatter| f�r att typs�tta titelsida och
% att f�ljande sidor pagineras med romerska siffror.
% \begin{macrocode}
\newcommand\frontmatter{%
\pagenumbering{roman}
\setcounter{page}{1}
\thispagestyle{empty}
% \end{macrocode}
% Centrera horisontellt i tur och ordning f�rfattare, titel,
% eventuellt undertitel, typ av rapport, disciplin, �r och V�xj�
% universitets symbol.
% \begin{macrocode}
\begin{center}
\mbox{}\\[2\baselineskip]%
\begin{tabular}[t]{c}
\large\@author
\end{tabular}\\[0.75cm]
\LARGE\@titleii
\ifx\@empty\@subtitleii
\\[1.5cm]
\else
\\[0.25\baselineskip]
\Large\@subtitleii\\[1.5cm]
\fi
\normalsize
\@thesistype\\[\baselineskip]
\@discipline\\[2\baselineskip]
\@publyear
\vfill
\includegraphics[width=9mm]{vxusymbol.1}\kern0.3em\hbox{%
\raisebox{\depth}{\fontsize{17.28}{20.74}\usefont{T1}{ppl}{m}{n}%
V\"{a}xj\"{o} University}}
\end{center}
% \end{macrocode}
% Sidan d�refter ska vara helt tom. Avsluta definitionen av
% |\frontmatter| med att frig�ra minne.
% \begin{macrocode}
\clearpage
\thispagestyle{empty}
\mbox{}
\global\let\title\relax
\global\let\@titlei\@empty
\global\let\@titleii\@empty
\global\let\@subtitlei\@empty
\global\let\@subtitleii\@empty
\global\let\author\relax
\global\let\@author\@empty
\global\let\publmonth\relax
\global\let\@publmonth\@empty
\global\let\publyear\relax
\global\let\@publyear\@empty
\global\let\discipline\relax
\global\let\@discipline\@empty
\global\let\@issn\@empty
\clearpage
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erk�nnande}
%
% \begin{macro}{keywords}
% Efter b�de den engelska och svenska sammanfattningen �r det
% brukligt att rada upp n�gra nyckelord.
% \begin{macrocode}
\newenvironment{keywords}[1][Key-words]{%
\par\vspace{.2\baselineskip}%
\noindent{\bfseries\slshape #1:}
}{%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{environment}{abstract}
% Omgivning f�r sammanfattning.
% \begin{macrocode}
\renewenvironment{abstract}{%
\vskip2cm
\begin{center}
\large\bfseries\abstractname
\end{center}
\par\vspace{.1\baselineskip}\noindent\ignorespaces
}{}
% \end{macrocode}
% \end{environment}
%
% \subsection{Rubriker}
%
% Alla rubrikniv�er ska numreras men endast huvudrubriker, |\section|,
% och underrubriker, |\subsection|, ska l�ggas in i
% inneh�llsf�rteckningen.
% \begin{macrocode}
\setcounter{secnumdepth}{3}
\setcounter{tocdepth}{2}
% \end{macrocode}
% Med hj�lp av paketet \textsf{tocbibind} l�ggs rubrikerna f�r
% litteraturf�rteckningen och sakregister in i inneh�llsf�rteckningen.
% \begin{macrocode}
\RequirePackage[nottoc,notlof,notlot,section]{tocbibind}
% \end{macrocode}
%
% \begin{macro}{\section}
% Kapitelrubriker s�tts i 14 punkter och fet stil.
% \begin{macrocode}
\renewcommand{\section}{%
\@startsection
{section}%
{1}%
{0pt}%
{-3ex plus -1ex minus -.2ex}%
{1.5ex plus.2ex}%
{\large\bfseries}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\subsection}
% Underrubriker s�tts i 12 punkter och fet stil.
% \begin{macrocode}
\renewcommand{\subsection}{%
\@startsection
{subsection}%
{2}%
{0pt}%
{-2.5ex plus -1ex minus -.2ex}%
{1.25ex plus .2ex}%
{\bfseries\normalsize}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\subsubsection}
% Underunderrubriker s�tts i 12 punkter och mager stil.
% \begin{macrocode}
\renewcommand{\subsubsection}{%
\@startsection
{subsubsection}%
{3}%
{0pt}%
{-2.25ex plus -1ex minus -.2ex}%
{1ex plus .2ex}%
{\normalfont\normalsize}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsection{Indrag och citat}
%
% \begin{macro}{\parindent}
% Varje stycke, utom det f�rsta efter en rubrik, ska inledas med ett
% indrag om 0,5~cm.
% \begin{macrocode}
\setlength{\parindent}{.5cm}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{environment}{quotation}
% \begin{environment}{quote}
% \begin{macrocode}
\renewenvironment{quotation}{%
\list{}{%
\leftmargin 2cm%
\rightmargin \leftmargin
\listparindent 1.5em%
\itemindent \listparindent
\parsep \z@ \@plus\p@
}%
\item\relax}{\endlist}
\renewenvironment{quote}{%
\list{}{%
\leftmargin 2cm
\rightmargin \leftmargin}%
\item\relax}{\endlist}
% \end{macrocode}
% \end{environment}
% \end{environment}
%
%
%\subsection{Figur- och tabellnumrering}
%
% Numrering av figurer och tabeller ska ske sekvensiellt inom varje
% kapitel.
% \begin{macrocode}
\@addtoreset{figure}{section}
\@addtoreset{table}{section}
\renewcommand{\thefigure}{\thesection.\arabic{figure}}
\renewcommand{\thetable}{\thesection.\arabic{table}}
%</master>
% \end{macrocode}
%
% \subsection{Universitetets symbol}
%
% Vi genererar V�xj� universitets symbol med hj�lp av MetaPost. F�rst
% definierar~vi de variabler, konstanter och punkter som vi beh�ver.
% \begin{macrocode}
%<*metapost>
path p, q;
pair c[];
s = 1;
c1 := (0, 200);
c2 := (0, 240);
c3 := (0, 265);
c4 := (0, 305);
c5 := (0, 330);
c6 := (0, 365);
c7 := (200, 527.23);
c8 := (180, 706.5);
c9 := (240, 920.36);
z1 = (12.5, 0.21);
z2 = (365, 365);
z3 = (144.79, 700.05);
z4 = (12.5, 843.92);
z5 = (12.5, 284.08);
z6 = (85, 200);
z7 = (12.5, 115.92);
z8 = (12.5, 90.52);
z9 = (150, 240);
z10 = (85.71, 363.1);
z11 = (13.69, 454.51);
z12 = (190, 265);
z13 = (12.5, 75.41);
z14 = (12.5, 45.3);
z15 = (260, 305);
z16 = (106.36, 542.25);
z17 = (17.3, 629.5);
z18 = (300, 330);
z19 = (12.5, 30.26);
% \end{macrocode}
% Nedan beskrivs konturen av den h�gra delen av symbolen.
% \begin{macrocode}
p := z1{dir(angle(z1 - c6) + 90)}
..{dir(angle(z2 - c6) + 90)}z2{dir(angle(z2 - c6) + 90)}
..{dir(angle(z3 - c6) + 90)}z3{dir(angle(z3 - c9) - 90)}
..{dir(angle(z4 - c9) - 90)}z4
--z5{dir(angle(z5 - c1) - 90)}
..{dir(angle(z6 - c1) - 90)}z6{dir(angle(z6 - c1) - 90)}
..{dir(angle(z7 - c1) - 90)}z7
--z8{dir(angle(z8 - c2) + 90)}
..{dir(angle(z9 - c2) + 90)}z9{dir(angle(z9 - c2) + 90)}
..{dir(angle(z10 - c2) + 90)}z10{dir(angle(z10 - c7) - 90)}
..{dir(angle(z11 - c7) - 90)}z11{dir(angle(z11 - c3) - 90)}
..{dir(angle(z12 - c3) - 90)}z12{dir(angle(z12 - c3) - 90)}
..{dir(angle(z13 - c3) - 90)}z13
--z14{dir(angle(z14 - c4) + 90)}
..{dir(angle(z15 - c4) + 90)}z15{dir(angle(z15 - c4) + 90)}
..{dir(angle(z16 - c4) + 90)}z16{dir(angle(z16 - c8) - 90)}
..{dir(angle(z17 - c8) - 90)}z17{dir(angle(z17 - c5) - 90)}
..{dir(angle(z18 - c5) - 90)}z18{dir(angle(z18 - c5) - 90)}
..{dir(angle(z19 - c5) - 90)}z19
--cycle;
% \end{macrocode}
% Figur~1 ger en svart symbol p� vit bakgrund.
% \begin{macrocode}
beginfig(1);
fill p scaled s shifted (s * (365, 0));
fill p reflectedabout((0, 0), (0, 1)) scaled s shifted (s * (365, 0));
endfig;
end
%</metapost>
% \end{macrocode}
%
% \subsection{Schablon}\label{sec:schablon}
%
% Vi avslutar med att presentera en schablon, som vid kompilering av
% |rfmsi.ins| skapas som filen \verb"template.tex".
% \begin{macrocode}
%<*template>
\documentclass{rfmsi}
% \end{macrocode}
% Om du arbetar i Windows eller Macintosh b�r du �ndra |latin1| till
% |ansinew| respektive |applemac|.
% \begin{macrocode}
\usepackage[T1]{fontenc}
\usepackage[swedish,english]{babel}
\usepackage[latin1]{inputenc}
% \end{macrocode}
% Laddar de paket som beh�vs f�r att anv�nda typsnittet Times.
% F�ljande tre rader tar du bort om du vill anv�nda COmputer Modern
% ist�llet, vilket rekommenderas om du skriver inom matematik.
% \begin{macrocode}
\usepackage{mathptmx}
\usepackage[scaled=.9]{helvet}
\usepackage{courier}
% \end{macrocode}
% Laddar n�gra paket som underl�ttar typs�ttningen av matematiska
% dokument.
% \begin{macrocode}
\usepackage{amsmath,amssymb,amsthm}
% \end{macrocode}
% Deklarerar n�gra anv�ndbara omgivningar f�r typs�ttning av satser
% och linander.
% \begin{macrocode}
\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]
\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}
\newtheorem*{corollary}{Corollary}
\theoremstyle{definition}
\newtheorem{definition}{Definition}[section]
\newtheorem{example}{Example}[section]
\theoremstyle{remark}
\newtheorem*{remark}{Remark}
% \end{macrocode}
% F�r att f� numrering av ekvationer att f�lja kapitelnumreringen.
% \begin{macrocode}
\numberwithin{equation}{section}
\begin{document}
% \end{macrocode}
% Noter att alla |[]| nedan kan utel�mnas. �ven |\subtilte| �r
% valfritt.
% \begin{macrocode}
\title[]{}
\subtitle[]{}
\author{}
\publmonth{}
\publyear{}
\discipline{}{}
\thesistype{}{}
\reportno{}
% \end{macrocode}
% N�sta rad ger famsidan. Resten av koden �r i stort sett ordin�r och
% tarvar d�rf�r inte n�gon djupare f�rklaring.
% \begin{macrocode}
\frontcover
\frontmatter
\begin{abstract}
%%% -- Abstract in english
\end{abstract}
\begin{keywords}
%%% -- Key-words
\end{keywords}
\begin{otherlanguage}{swedish}
\begin{abstract}
%%% -- Svensk sammanfattning
\end{abstract}
\begin{keywords}[Nyckelord]
%%% -- Nyckelord
\end{keywords}
\end{otherlanguage}
\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}
\begin{abstract}
%%% -- Text
\end{abstract}
\tableofcontents
\mainmatter
%%% -- Dokumentet
\appendix
%%% -- Bilagor
\bibliographystyle{}
\bibliography{}
\backcover
\end{document}
%</template>
% \end{macrocode}
% Ovan antas att man anv�nder \BibTeX\ f�r att skapa en litteraturf�rteckning.
% Det �r inte n�dv�ndigt, utan man kan ist�llet anv�nda omgivningen
% |thebibliography|.
%
% \Finale
\endinput
