% \iffalse meta-comment
%
% Copyright (C) 2003-2007 by Robert Nyqvist
%
% Class for typsetting theses in Acta Wexionensia.
%
% \fi
%
% \CheckSum{1497}
%
%% \CharacterTable
%% {Upper-case \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z
%% Lower-case \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z
%% Digits \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9
%% Exclamation \! Double quote \" Hash (number) \#
%% Dollar \$ Percent \% Ampersand \&
%% Acute accent \' Left paren \( Right paren \)
%% Asterisk \* Plus \+ Comma \,
%% Minus \- Point \. Solidus \/
%% Colon \: Semicolon \; Less than \<
%% Equals \= Greater than \> Question mark \?
%% Commercial at \@ Left bracket \[ Backslash \\
%% Right bracket \] Circumflex \^ Underscore \_
%% Grave accent \` Left brace \{ Vertical bar \|
%% Right brace \} Tilde \~}
%
% \iffalse
%
% \section{Identifikation}
%
% Denna klass kan endast anv�ndas med \LaTeXe.
%
% \begin{macrocode}
%<acta>\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01]
% \end{macrocode}
%
% Ange datum, versionsnummer och kort beskrivning av klassen.
%
% \begin{macrocode}
%<acta>\ProvidesClass{actawex}
%<collection>\ProvidesFile{awcollection.clo}
%<monograph>\ProvidesFile{awmonograph.clo}
%<template>\ProvidesFile{template.tex}
%<*driver>
\ProvidesFile{actawex.drv}
%</driver>
[2007/02/12 3.2 Class for Acta Wexionensia]
% \end{macrocode}
%
% \section{Generera dokumentation}
%
% F�ljande kod genererar manualen och dokumentationen av koden.
% \begin{macrocode}
%<*driver>
\documentclass[a4paper]{ltxdoc}
% \end{macrocode}
%
% Ladda paket med st�d f�r svenska.
% \begin{macrocode}
\usepackage[T1]{fontenc}
\usepackage[swedish]{babel}
\usepackage[latin1]{inputenc}
% \end{macrocode}
%
% Deklarerar en omgivning f�r kommandon (som ska anv�ndas i manualdelen).
% \begin{macrocode}
\newenvironment{decl}{%
\par
\addvspace{2ex plus .75ex}%
\noindent
\begin{tabular}{|l|}
\hline
\ignorespaces
}{%
\\
\hline
\end{tabular}%
\vspace{1ex}\vskip -\parskip
\noindent
\ignorespacesafterend
\nobreak
}
% \end{macrocode}
%
% L�s datum och versionnummer.
% \begin{macrocode}
\GetFileInfo{actawex.drv}
% \end{macrocode}
%
% Ladda in dokumentationen.
% \begin{macrocode}
\begin{document}
\DocInput{actawex.dtx}
\end{document}
%</driver>
% \end{macrocode}
%
% \fi
%
% \title{\bfseries Klass f�r \emph{Acta Wexionensia}}
% \author{\slshape Robert Nyqvist}
% \date{\filedate}
% \maketitle
%
% \begin{abstract}
% Dokumentklassen \textsf{actawex} �r anpassad f�r typs�ttning av
% avhandlingar som ska publiceras i \emph{Acta Wexionensia}. N�got
% st�d f�r \LaTeX~2.09 ges inte. H�r beskrivs b�de hur denna klass
% anv�nds och hur den �r implementerad. Dokumentationen avser
% version~\fileversion, senast �ndrad \filedate.
% \end{abstract}
%
% \tableofcontents
%
% \section{Manual}
%
% \subsection{Initiering}
%
% \begin{decl}
% |\documentclass|\oarg{klassalternativ}|{actawex}|
% \end{decl}
% Laddar klassen |actawex|. Nedan f�ljer de \meta{klassalternativ}
% som �r specifika f�r klassen. Det finns inga klassalternativ f�r
% att v�lja pappersformat eller grad p� br�dtexten, d� dessa �r
% f�rutbest�mda.
%
% \begin{decl}
% |collection|\quad|monograph|
% \end{decl}
% F�r att ange om man skriver en sammanl�ggningsavhandling eller en
% monografi. F�rvald �r |collection|.
%
% \begin{decl}
% |draft|\quad|final|
% \end{decl}
% Med |draft| markeras en s.k. ''|Overfull \hbox|'' med en svart
% fyrkant, det vill s�ga samma funktions som i standardklasserna.
% F�rvald �r |final|.
%
% \begin{decl}
% |openany| |openright|
% \end{decl}
% Med |openright| kommer bl.a. kapitelrubriker att endast b�rja p� en
% h�gersida och med |openany| till�ts de �ven hamna p� en v�nstersida.
% F�rvald �r |openany|.
%
% \subsection{Dokumentstruktur}
%
% \begin{decl}
% |plain|\quad|empty|\\
% |headings|\quad|noheadings|
% \end{decl}
% F�rdeklarerade sidstilar. Anv�nds internt av bl.a. |\frontmatter|,
% |\mainmatter|, och |\backmatter|. F�r att manuellt �ndra sidstilen
% anv�nd |\pagestyle|\marg{sidstil} eller
% |\thispagestyle|\marg{sidstil}.
%
% \begin{decl}
% |\frontmatter|
% \end{decl}
% F�ljande sidor ing�r i f�rtexten: smutstitel, blank sida, titelsida,
% tryckortssida och inneh�llsf�rteckning. De fyra f�rsta sidorna g�rs
% av V�xj� University Press och finns d�rf�r inte implementerade i
% denna mall. D�rf�r s�tter |\frontmatter| sidr�knaren att b�rja p�
% 5. Sidstilen �r |noheadings|.
%
% \begin{decl}
% |\mainmatter|
% \end{decl}
% Inleder huvudtexten genom att se till att denna b�rjar p� en
% h�gersida (udda sidnummer). Sidstilen �r |headings|.
%
% \begin{decl}
% |\backmatter|
% \end{decl}
% Sidor efter detta kommando betraktas som en del av eftertexten och
% d�rf�r tas b�de paginering och kolumntitlar bort. B�r inte anv�ndas,
% eftersom V�xj� University Press g�r eftertexten. Sidstilen �r |empty|.
%
% \begin{decl}
% |\part*|\oarg{kort rubrik}\marg{l�ng rubrik}\\
% |\chapter*|\oarg{kort rubrik}\marg{l�ng rubrik}\\
% |\section*|\oarg{kort rubrik}\marg{l�ng rubrik}\\
% |\subsection*|\oarg{kort rubrik}\marg{l�ng rubrik}\\
% |\paragraph*|\oarg{kort rubrik}\marg{l�ng rubrik}
% \end{decl}
% Kommandon f�r rubiker. Som standard numreras alla rubriker, utom de
% som s�tts med |\subsection| och |\paragraph|. Asterisken och
% \oarg{kort rubrik} kan utel�mnas. Dessa anv�nds f�r undertrycka
% numreringen av en enskild rubrik respektive ge en kort version av en
% l�ng rubrik som inte f�r plats i bl.a. inneh�llsf�rteckningen.
% Notera att |\chapter| endast �r tillg�nglig om |actawex| har laddats
% med klassalternativet |monograph|.
%
% \begin{decl}
% |\begin{abstract}|\meta{text}|\end{abstract}|\\
% |\begin{abstract*}|\meta{text}|\end{abstract*}|\\
% |\keywords|\marg{nyckelord}
% \end{decl}
% Omgivning f�r typs�ttning av sammanfattning och nyckelord, d�r
% |abstract*| inte l�gger till rubriken i inneh�llsf�rteckningen.
% Notera att |\keywords| b�r anv�ndas innan |abstract|.
%
% \begin{decl}
% |\begin{acknowledgments}|\meta{text}|\end{acknowledgments}|\\
% |\begin{acknowledgments*}|\meta{text}|\end{acknowledgments*}|\\
% |\acknowledgmentsname|
% \end{decl}
% Omgivning f�r typs�ttning av erk�nnanden. Liknar |abstract| ovan.
% Texten i rubriken ges av |\acknowledgmentsname|, som kan definieras
% om med |\renewcommand|.
%
% \subsection{Kommandon f�r sammanl�ggningsavhandlingar}
%
% Detta avsnitt �r endast aktuellt om man laddat |actawex| med
% klassalternativet |collection|.
%
% \begin{decl}
% |\papertitle|\oarg{kort titel}\marg{l�ng titel}\\
% |\papersubtitle|\marg{undertitel}\\
% |\paperauthor|\marg{namn}\\
% |\papernotes|\marg{text}
% \end{decl}
% Kommandon f�r deklaration av den informationen som placeras ut p� en
% f�rs�ttssida till en infogad artikel.
%
% \begin{decl}
% |\about|\marg{text}\\
% |\and|
% \end{decl}
% Dessa tv� kommandon ska anv�ndas i argumentet till |\paperauthor|.
% Kommandot |\about| placeras direkt efter ett namn, vilket typs�tter
% \meta{text} under namnet (h�r kan \meta{text} vara den till exempel
% den institution som personen i fr�ga h�r hemma). Vid flera
% f�rfattare s�tt ut |\and| mellan varje namn.
%
% \begin{decl}
% |\makefrontpage|
% \end{decl}
% Skapar en f�rs�ttssida till en infogad artikel. Anv�nder den
% information som deklarerades med de fyra f�reg�ende kommandona.
% Tips: Ladda paketet \textsf{chapterbib} f�r att kunna ha separata
% referenslistor~--~en f�r varje fil som infogas med |\include|.
% Observera att varje s�dan infogad fil m�ste kompileras med
% \textsc{Bib}\TeX.
%
% \begin{decl}
% |\papername|
% \end{decl}
% Typ av dokument som sammanl�ggs. �r f�rdefinierad som ''Paper'',
% men kan definieras om med hj�lp av |\renewcommand|.
%
% \begin{decl}
% |paper|
% \end{decl}
% Heltalsregister som anv�nds f�r att numrerar de artiklar som infogas
% i en sammanl�ggningsavhandling. Representeras med romerska versala
% siffror. Genom att skriva
% |\renewcommand{\thepaper}{\arabic{paper}}| anv�nds arabiska siffror
% ist�llet.
%
% \subsection{Bild- och tabelltext}
%
% \begin{decl}
% |\captionwidth|
% \end{decl}
% Styr bredden p� bild- och tabelltexten i flytande objekt. Kan
% modifieras med |\setlength| eller |\settowidth|, f�r att f� samma
% bredd som tillh�rande bild eller tabell.
%
% \subsection{Ogiltiga kommandon och omgivningar}
%
% Klassen �r mycket lik standardklasserna, d� de flesta kommandon i
% t.ex. |book| och |report| �ven finns definierade i |actawex|.
% F�ljande kommandon och omgivningar �r dock inte tillg�ngliga via
% |actawex|:
% \begin{center}
% \begin{tabular}{*{3}{p{9em}}}
% |\author| & |\bf| & |\cal| \\
% |\date| & |figure*| & |\it| \\
% |\maketitle| & |\mit| & |\rm| \\
% |\sc| & |\sf| & |\sl| \\
% |\subsubsection| & |\subparagraph| & |table*| \\
% |theindex| & |\title| & |titlepage| \\
% |\tt| & |verse|
% \end{tabular}
% \end{center}
%
% \subsection{Att generera \textsc{pdf}}
%
% V�xj� University Press vill ha dokumentet i form av en
% \textsc{pdf}-fil. Det finns flera olika s�tt att generera en
% \textsc{pdf}-fil:
% \begin{enumerate}
% \item Direkt fr�n |tex| till \textsc{pdf} med pdf\LaTeX.
% \item Via \textsc{dvi} och PostScript till \textsc{pdf} med \LaTeX,
% |dvips| och |ps2pdf|.
% \end{enumerate}
% Det f�rsta alternativet rekomenderas. Men i vissa fall fungerar
% inte denna, t.ex. om man anv�nder paketet \textsf{pstricks}. Det
% andra alternativet g�r till p� f�ljande s�tt: Generera f�rst en
% \textsc{dvi}-fil med hj�lp av \LaTeX. Exekvera d�refter kommandot
% \begin{center}
% |dvips -Ppdf -G0 -T 16.5cm,24.2cm |\meta{\textsc{dvi}-fil}
% \end{center}
% f�r att skapa en PostScript-fil, och k�r till sist kommandot
% \begin{center}
% |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil}
% \end{center}
% Ist�llet f�r \texttt{ps2pdf} kan man anv�nda Acrobat Distiller.
%
% \StopEventually{}
%
% \newpage
%
% \section{Implementation}
%
% Implementationen av klassen �r i stora drag inspirerad av koden i
% standardklasserna |report| och |book|.
%
%
% \subsection{Inledande deklarationer}
%
% \begin{macro}{\if@collection}
% F�r att h�lla reda p� om dokumentet �r en sammanl�ggning eller en
% monografi.
% \begin{macrocode}
%<*acta>
\newif\if@collection
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@ptsize}
% Vissa paket anv�nder |\@ptsize| f�r avg�ra vilken teckenstorlek som
% dokumentet s�tts i. S� �ven om vi inte anv�nder detta kommando i
% denna klass, definierar vi den till |0|, vilket motsvarar
% entalssiffran i $10$.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\@ptsize}{0}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% Dokumentet ska s�ttas tv�sidigt. Observera att detta inte p�verkar
% storleken p� marginalerna, sedan v�nster- och h�germarginal ska vara
% lika stora. D�remot p�verkas kolumntitlar och i vilken marginal som
% marginaltexten ska placeras.
% \begin{macrocode}
\@twosidetrue
\@mparswitchtrue
% \end{macrocode}
%
% \begin{macro}{\if@openright}
% F�r att h�lla koll p� om f�rfattaren vill att ett nytt kapitel
% alltid ska b�rja p� en h�gersida eller inte.
% \begin{macrocode}
\newif\if@openright
% \end{macrocode}
% \begin{macrocode}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
%
% \subsection{Klassalternativ}
%
% \subsubsection{Sammanl�ggning eller monografi?}
%
% \begin{macro}{collection}
% \begin{macro}{monograph}
% Klassalternativ f�r att ange om avhandlingen �r en monografi eller
% en sammanl�ggning av flera artiklar, d�r den sistn�mnda typen �r
% f�rvald.
% \begin{macrocode}
\DeclareOption{collection}{\@collectiontrue}
\DeclareOption{monograph}{\@collectionfalse}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Utkast eller spikad version?}
%
% \begin{macro}{draft}
% \begin{macro}{final}
% Med klassalternativet |draft| vald markeras s� kallade ''overfull
% boxes'' med en svart rektangel.
% \begin{macrocode}
\DeclareOption{draft}{\setlength\overfullrule{5pt}}
\DeclareOption{final}{\setlength\overfullrule{0pt}}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Kapitelrubriker p� endast h�gersidor?}
%
% \begin{macro}{openany}
% \begin{macro}{openright}
% F�r att ange om man vill att varje kapitel m�ste inledas p� en
% h�gersida.
% \begin{macrocode}
\DeclareOption{openany}{\@openrightfalse}
\DeclareOption{openright}{\@openrighttrue}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
%
% \subsection{Exekvera f�rvalda klassalternativ}
%
% Med |\ExecuteOptions| anger vi vilka klassalternativ som ska vara
% f�rvalda och med kommandot |\ProcessOptions| l�ter vi anv�ndaren
% g�ra egna val.
% \begin{macrocode}
\ExecuteOptions{collection,final,openany}
\ProcessOptions
% \end{macrocode}
% D�refter l�ser vi in den fil med inst�llningar som beror p� vilken
% typ av dokument det r�r sig om.
% \begin{macrocode}
\if@collection
\input{awcollection.clo}
\else
\input{awmonograph.clo}
\fi
% \end{macrocode}
%
%
% \subsection{Dokumentlayout}
%
% \subsubsection{Pappersformat}
%
% \begin{macro}{\paperwidth}
% \begin{macro}{\paperheight}
% S�tt pappersstorleken till $165 \times 242\;\mathrm{mm}$.
% \begin{macrocode}
\setlength\paperwidth{165mm}
\setlength\paperheight{242mm}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\pdfpaperwidth}
% \begin{macro}{\pdfpaperheight}
% Testar om |\pdfpagewidth| �r definierad eller inte. Om kommandot
% existerar, betyder det att dokumentet kompileras med pdf\LaTeX\
% och d� m�ste |\pdfpagewidth| och |\pdfpageheight| tilldelas r�tt
% v�rden.
% \begin{macrocode}
\ifx\pdfpagewidth\undefined\else
\setlength\pdfpagewidth{165mm}
\setlength\pdfpageheight{242mm}
\fi
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Typsnitt}
%
% \begin{macro}{\normalsize}
% Storleken p� br�dtexten s�tts till 10 puntker med ett radavst�nd
% p�~12 punkter. Kommandot definierar �ven det vertikala avst�ndet
% f�re respektive efter frist�ende formler. De parametrar som styr
% listor p� f�rsta niv�n ges av |\@listI| (se
% avsnitt~\ref{sec:listor}).
% \begin{macrocode}
\renewcommand\normalsize{%
\@setfontsize\normalsize\@xpt\@xiipt
\abovedisplayskip 9\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@
\abovedisplayshortskip \z@ \@plus3\p@
\belowdisplayshortskip 5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@
\belowdisplayskip \abovedisplayskip
\let\@listi\@listI
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% V�lj 10 punkter som standardstorlek.
% \begin{macrocode}
\normalsize
% \end{macrocode}
%
% \begin{macro}{\small}
% En storlek mindre �n |\normalsize|.
% \begin{macrocode}
\newcommand\small{%
\@setfontsize\small\@ixpt{11}%
\abovedisplayskip 7.5\p@ \@plus2.5\p@ \@minus3\p@
\abovedisplayshortskip \z@ \@plus2\p@
\belowdisplayshortskip 3.5\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@
\belowdisplayskip \abovedisplayskip
\def\@listi{%
\leftmargin\leftmargini
\topsep 4\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@
\parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
\itemsep \parsep}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\footnotesize}
% Tv� storlekar mindre �n |\normalsize|.
% \begin{macrocode}
\newcommand\footnotesize{%
\@setfontsize\footnotesize\@viiipt{9.5}%
\abovedisplayskip 5.5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@
\abovedisplayshortskip \z@ \@plus\p@
\belowdisplayshortskip 2.5\p@ \@plus\p@ \@minus2\p@
\belowdisplayskip \abovedisplayskip
\def\@listi{%
\leftmargin\leftmargini
\topsep 3\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
\parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
\itemsep \parsep}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\scriptsize}
% \begin{macro}{\tiny}
% \begin{macro}{\large}
% \begin{macro}{\Large}
% \begin{macro}{\LARGE}
% \begin{macro}{\huge}
% \begin{macro}{\Huge}
% F�r �vriga teckenstorlekar deklarerar vi endast grad och radavst�nd.
% \begin{macrocode}
\newcommand\scriptsize{\@setfontsize\scriptsize\@viipt\@viiipt}
\newcommand\tiny{\@setfontsize\tiny\@vpt\@vipt}
\newcommand\large{\@setfontsize\large\@xiipt{14}}
\newcommand\Large{\@setfontsize\Large\@xivpt{18}}
\newcommand\LARGE{\@setfontsize\LARGE\@xviipt{22}}
\newcommand\huge{\@setfontsize\huge\@xxpt{25}}
\newcommand\Huge{\@setfontsize\Huge\@xxvpt{30}}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Stycken och radfall}
%
% \begin{macro}{\lineskip}
% \begin{macro}{\normallineskip}
% \begin{macro}{\baselinestretch}
% De tv� f�rsta kommandona hanterar radavst�ndet d� tv� rader
% tenderar att hamna alltf�r n�ra varandra.
% \begin{macrocode}
\setlength\lineskip{1\p@}
\setlength\normallineskip{1\p@}
\renewcommand\baselinestretch{}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\parskip}
% \begin{macro}{\parindent}
% Inget extra mellanrum mellan tv� stycken, utan vi markerar ett
% nytt stycke med ett indrag som motsvarar bredden av ett s� kallat
% em-streck.
% \begin{macrocode}
\setlength\parskip{0\p@ \@plus \p@}
\setlength\parindent{1em}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\smallskipamount}
% \begin{macro}{\medskipamount}
% \begin{macro}{\bigskipamount}
% Definierar storleken p� |\smallskip|, |\medskip| och |\bigskip|.
% \begin{macrocode}
\setlength\smallskipamount{3\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@}
\setlength\medskipamount{6\p@ \@plus 2\p@ \@minus 2\p@}
\setlength\bigskipamount{12\p@ \@plus 4\p@ \@minus 4\p@}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@lowpenalty}
% \begin{macro}{\@medpenalty}
% \begin{macro}{\@highpenalty}
% Beroende p� deras argumentet anv�nder |\nopagebreak| och
% |\nolinebreak| f�ljande tre kommandon f�r att ange grad av
% acceptans f�r sidbrytning respektive radbrytning. Ju h�gre v�rde,
% destor mindre acceptans.
% \begin{macrocode}
\@lowpenalty 51
\@medpenalty 151
\@highpenalty 301
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\clubpenalty}
% \begin{macro}{\widowpenalty}
% S�tter toleransen f�r s� kallade �nkor.
% \begin{macrocode}
% \clubpenalty 150
% \widowpenalty 150
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\displaywidowpenalty}
% \begin{macro}{\predisplaypenalty}
% \begin{macro}{\postdisplaypenalty}
% Till�t �nkor men f�rbjud sidbrytning precis innan en frist�ende
% formel. D�remot till�ts sidbrytning direkt efter en sidbrytning.
% \begin{macrocode}
% \displaywidowpenalt 50
% \predisplaypenalty 10000
% \postdisplaypenalty 0
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\interlinepenalty}
% Till�t sidbrytning inne i ett stycke.
% \begin{macrocode}
% \interlinepenalty 0
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\brokenpenalty}
% Till�t sidbrytning direkt efter en rad som avslutas med en
% avstavning.
% \begin{macrocode}
% \brokenpenalty 100
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Satsyta och marginaler}
%
% \begin{macro}{\headheight}
% \begin{macro}{\headsep}
% \begin{macro}{\topskip}
% Kolumntiteln ska f� plats i en box med hj�den 12 punkter och som
% placeras 6~mm ovanf�r satsytan. Kommandot |\topskip| �r
% radavst�ndet f�r f�rsta raden p� en sida.
% \begin{macrocode}
\setlength\headheight{12\p@}
\setlength\headsep{17\p@}
\setlength\topskip{10\p@}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\footskip}
% Avst�ndet mellan sista raden i satsytan och f�rsta raden i den box
% som inneh�ller en fotnot.
% \begin{macrocode}
\setlength\footskip{25\p@}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\maxdepth}
% Maximalt djup hos en box.
% \begin{macrocode}
\setlength\maxdepth{.5\topskip}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\textwidth}
% V�nster- och h�germarginaler ska b�da vara 25~mm. Allts� ska
% bredden p� satsytan vara lika med 115~mm, d� satsytans bredd �r
% 165~mm. D�refter ser vi till att |\textwidth| i enheten punkter
% lagras som ett heltal.
% \begin{macrocode}
\setlength\textwidth{115mm}
\@settopoint\textwidth
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\textheight}
% Satsytans h�jd ska vara ungef�r 200~mm, vilket i antal rader,
% f�rutom f�rsta, motsvarar
% \[
% (200 - 10) \cdot 2{,}845 / 12 \approx 45,
% \]
% d�r $2{,}45$ �r antalet punkter som det g�r p� en millimeter. Att
% vi bortser fr�n f�rsta raden, beror p� att denna inte ger ett helt
% radavst�nd som bidrag, utan endast |\topskip|. Allts� s�tter vi
% h�jden p� satsytan att motsvarar 46~rader. Notera att vi inte
% beh�ver avrunda |\textheight| med hj�lp av |\@settopoint|,
% eftersom f�ljande ber�knar ger ett heltal som resultat.
% \begin{macrocode}
\setlength\textheight{45\baselineskip}
\addtolength\textheight{\topskip}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\oddsidemargin}
% \begin{macro}{\evensidemargin}
% B�de v�nster- och h�germarginal ska vara 25~mm. Med
% |\oddsidemargin| och |evensidemargin| styr man hur mycket extra
% mellanrum som l�ggas till i v�nstermarginalen p� sidor med udda
% respektive j�mna sidnummer. Vi m�ste f�rsta plocka bort den extra
% tum som \TeX\ internt adderar till samtliga v�nstermarginaler.
% \begin{macrocode}
\setlength\oddsidemargin{-1in}
\addtolength\oddsidemargin{25mm}
\@settopoint\oddsidemargin
\setlength\evensidemargin{\oddsidemargin}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\topmargin}
% Sidhuvudet ska vara 17~mm. Vi m�ste dock ta h�nsyn till
% kolumntitelns h�ljd, givet av |\headheight|, och till avst�ndet
% mellan satsytan och kolumntiteln, som ges av |\headsep|. Notera
% att \TeX\ l�gger �ven till en tum l�ngst upp p� varje sida, vilket
% vi m�ste ta h�nsyn till.
% \begin{macrocode}
\setlength\topmargin{-1in}
\addtolength\topmargin{17mm}
\addtolength\topmargin{-\headheight}
\addtolength\topmargin{-\headsep}
\@settopoint\topmargin
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\marginparwidth}
% \begin{macro}{\marginparsep}
% \begin{macro}{\marginparpush}
% Bredden p� eventuell marginaltext s�tts till ungef�r 20~mm och
% avst�ndet mellan marginaltexten och satsytan till ungef�r
% 2{,}5~mm. Det minsta till�tna vertikala avst�ndet mellan tv�
% marginaltexter s�tts till 5~punkter.
% \begin{macrocode}
\setlength\marginparwidth{57\p@}
\setlength\marginparsep{7\p@}
\setlength\marginparpush{5\p@}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Fotnoter}
%
% \begin{macro}{\footnotesep}
% \begin{macro}{\footins}
% Med |\footnotesep| styr vi hur mycket tv� fotnoter ska s�ras
% vertikalt, och med |\skip\footins| s�tter storleken p� avst�ndet
% mellan sista raden satsytan och f�rsta fotnoten.
% \begin{macrocode}
\setlength\footnotesep{6.65\p@}
\setlength{\skip\footins}{9\p@ \@plus 4\p@ \@minus 2\p@}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
%
% \subsubsection{Placering av flytande objekt}
%
% Eftersom klassen endast st�der dokument satta med en kolumn,
% utel�mnar vi de kommandon och parametrar som styr flytande objekt i
% tv� kolumner.
%
% \begin{macro}{topnumber}
% \begin{macro}{bottomnumber}
% \begin{macro}{totalnumber}
% Vi s�tter maximalt antal till�tna flytande objekt som f�r placeras
% l�ngst upp eller l�ngst ned p� en textsida, samt det totala antalet
% flytande objekt som f�r f�rekomma p� en textsida.
% \begin{macrocode}
\setcounter{topnumber}{1}
\setcounter{bottomnumber}{1}
\setcounter{totalnumber}{2}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\topfraction}
% \begin{macro}{bottomfraction}
% \begin{macro}{\textfraction}
% Med |\topfraction| och |\bottomfraction| anger vi hur stor andel
% av den �vre respektive undre delen av en textsida som f�r upptas
% av flytande objekt. Kommandot |\textfraction| s�tter en nedre
% gr�ns p� hur mycket text det m�ste f�rekomma p� en textsida.
% \begin{macrocode}
\renewcommand\topfraction{.7}
\renewcommand\bottomfraction{.3}
\renewcommand\textfraction{.2}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\floatpagefraction}
% S�tt en nedre gr�ns f�r hur mycket av en sida som m�ste upptas av
% flytande objekt innan sidan g�rs om till en bildsida.
% \begin{macrocode}
\renewcommand\floatpagefraction{.5}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\floatsep}
% \begin{macro}{\textfloatsep}
% \begin{macro}{\intextsep}
% L�ngdparametern |\floatsep| styr avst�ndet mellan tv�
% intilliggande flytande objekt. Avst�ndet mellan br�dtexten och
% ett flytande objekt, ges av |\textfloatsep|. Avst�ndet mellan
% br�dtexten och ett flytande objekt som placerats inne i texten ges
% av |intextsep|.
% \begin{macrocode}
\setlength\floatsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@}
\setlength\textfloatsep{13\p@ \@plus 3\p@ \@minus 3\p@}
\setlength\intextsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@fptop}
% \begin{macro}{\@fpsep}
% \begin{macro}{\@fpbot}
% Dessa kommandon styr avst�ndet mellan flytande objekt p� en
% bildsida, enligt f�ljande: �verst p� sidan infogas |\@fptop|,
% mellan tv� flytande objekt anv�nds |\@fpsep| och nederst p� sidan
% infogas |\@fpbot|.
% \begin{macrocode}
\setlength\@fptop{0\p@ \@plus 1fil}
\setlength\@fpsep{6\p@ \@plus 2fil}
\setlength\@fpbot{0\p@ \@plus 1fil}
%</acta>
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
%
% \subsubsection{Kolumntitlar och paginering}
%
% \begin{macro}{\ps@headings}
% Sidstil avsedd f�r huvudtexten. Som kolumntitel anv�nder vi
% rubrik/titel och mellanrubrik/rubrik p� v�nster- respektive
% h�ger\-sida, beroende p� om vi skriver en monografi eller en
% sammanl�ggning. Paginering s�tts i fotens ytterkant.
% \begin{macrocode}
%<*collection|monograph>
\newcommand{\ps@headings}{%
\renewcommand{\@oddhead}{\hfil\small\rightmark}%
\renewcommand{\@evenhead}{\small\leftmark\hfil}%
\renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}%
\renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}%
\let\@mkboth\markboth
%<*monograph>
\def\chaptermark##1{\markboth{\thechapter\hspace{.5em}##1}{}}%
%</monograph>
\def\sectionmark##1{\markright{\thesection\hspace{.5em}##1}%
}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\ps@noheadings}
% Sidstil som saknar kolumntitel. Ska f�rst och fr�mst anv�ndas i
% f�r- och eftertext.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\ps@noheadings}{%
\renewcommand{\@oddhead}{}%
\renewcommand{\@evenhead}{}%
\renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}%
\renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\frontmatter}
% Kommando f�r att ange att f�ljande sidor ing�r i f�rtexten. Ingen
% kolumntitel och paginering i gemena romerska siffror. P� f�rsta
% sidan ska inneh�llsf�rteckningen infogagas och pagineringen ska
% inledas med sidan fem.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\frontmatter}{%
\pagestyle{noheadings}%
\pagenumbering{roman}%
\setcounter{page}{5}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\mainmatter}
% Inleder huvudtexten med att byta till r�tt sidstil, se till att
% aktuell sida �r en h�gersida och pagineringen nollst�lls och ges
% med arabiska siffror.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\mainmatter}{%
\cleardoublepage
\pagestyle{headings}
\markboth{}{}%
\pagenumbering{arabic}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\backmatter}
% Kommando som inleder eftertexterna. Inga kolumntitlar. Kommer
% troligtvis inte anv�ndas eftersom V�xj� University Press g�r
% eftertexterna.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\backmatter}{%
\pagestyle{empty}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\cleardoublepage}
% Definierar om |\cleardoublepage| s� att ingen kolumntitel och
% paginering s�tts ut p� en tom v�nstersida.
% \begin{macrocode}
\def\cleardoublepage{%
\clearpage
\ifodd\c@page\else
\hbox{}\thispagestyle{empty}\newpage
\fi
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
%
% \subsection{Redaktionella strukturer}
%
% \subsubsection{Rubriker}
%
% \begin{macro}{\chaptermark}
% Kommando som anv�nds i defintionen av sidstilen |headings| ovan.
% \begin{macrocode}
%<monograph>\newcommand*{\chaptermark}[1]{}
% \end{macrocode}
% Notera att |\sectionmark| �r redan definierad internt i \LaTeX.
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{secnumdepth}
% \begin{macro}{tocdepth}
% Styr vilka rubriker som ska numreras och hamna i
% inneh�llsf�rteckningen.
% \begin{macrocode}
\setcounter{secnumdepth}{1}
\setcounter{tocdepth}{1}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{part}
% \begin{macro}{chapter}
% \begin{macro}{section}
% \begin{macro}{subsection}
% \begin{macro}{paragraph}
% Deklarerar heltalsvariabler f�r respektive rubrik.
% \begin{macrocode}
\newcounter{part}
%<monograph>\newcounter{chapter}
%<monograph>\newcounter{section}[chapter]
%<collection>\newcounter{section}
\newcounter{subsection}[section]
\newcounter{paragraph}[subsection]
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\thepart}
% \begin{macro}{\thechapter}
% \begin{macro}{\thesection}
% \begin{macro}{\thesubsection}
% \begin{macro}{\theparagraph}
% Definierar representationen av heltalsvariablerna ovan.
% \begin{macrocode}
\renewcommand\thepart{\@Roman\c@part}
%<monograph>\renewcommand\thechapter{\@arabic\c@chapter}
%<monograph>\renewcommand\thesection{\thechapter.\@arabic\c@section}
%<collection>\renewcommand\thesection{\@arabic\c@section}
\renewcommand\thesubsection{\thesection.\@arabic\c@subsection}
\renewcommand\theparagraph{\thesubsection.\@arabic\c@paragraph}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@chapapp}
% Deklarerar den namnparameter som internt anv�nds av |\chapter|.
% \begin{macrocode}
%<monograph>\newcommand\@chapapp{\chaptername}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\part}
% Kommandot |\part| anv�nds f�r att dela upp inneh�llet i delar.
% Varje rubrik till en del ska typs�ttas p� en egen sida.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\part}{%
\if@openright
\cleardoublepage
\else
\clearpage
\fi
\thispagestyle{empty}%
\secdef\@part\@spart
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@part}
% Det kommando som utf�r sj�lva typs�ttningen av |\part|.
% \begin{macrocode}
\def\@part[#1]#2{%
\ifnum \c@secnumdepth >-2\relax
\refstepcounter{part}%
\addcontentsline{toc}{part}{\thepart\hspace{.75em}#1}%
\else
\addcontentsline{toc}{part}{#1}%
\fi
%<collection> \markboth{\partname\space\thepart:\hspace{.5em}#1}{}%
\begin{flushright}
\null
\vskip2cm
\bfseries
\LARGE
\partname\nobreakspace\thepart
\par
\vskip3ex
\huge
#2
\end{flushright}
\@endpart
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@spart}
% Det kommando som utf�r sj�lva typs�ttningen av |\part*|.
% \begin{macrocode}
\def\@spart#1{%
\markboth{#1}{}%
\addcontentsline{toc}{part}{#1}%
\begin{flushright}
\null
\vskip2cm
\bfseries
\LARGE
\vphantom{\partname\nobreakspace\thepart}%
\par
\vskip3ex
\huge
#1
\end{flushright}
\@endpart
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@endpart}
% Avslutar |\@part| och |\@spart|.
% \begin{macrocode}
\def\@endpart{%
\vfil\newpage
\if@openright
\null
\thispagestyle{empty}%
\newpage
\fi
}
%</collection|monograph>
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\chapter}
% En rubrik som infogas med |\chapter| typs�tts olika beroende
% vilken av klassalternativen |chapterstyle| eller |sectionstyle|
% man valt.
% \begin{macrocode}
%<*monograph>
\newcommand{\chapter}{%
\if@openright
\cleardoublepage
\else
\clearpage
\fi
\thispagestyle{plain}%
\global\@topnum\z@
\@afterindentfalse
\secdef\@chapter\@schapter
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@chapter}
% Anropas f�r typs�ttning av numrerade kapitelrubriker. Kommandot
% |\m@ne| �r definierad som konstanten $-1$.
% \begin{macrocode}
\def\@chapter[#1]#2{%
\ifnum\c@secnumdepth>\m@ne
\refstepcounter{chapter}%
\typeout{\@chapapp\space\thechapter.}%
\addcontentsline{toc}{chapter}{%
\protect\numberline{\thechapter}#1%
}%
\else
\addcontentsline{toc}{chapter}{#1}%
\fi
\chaptermark{#1}%
\addtocontents{lof}{\protect\addvspace{4\p@}}%
\addtocontents{lot}{\protect\addvspace{4\p@}}%
\@makechapterhead{#2}%
\@afterheading
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@makechapterhead}
% Sj�lva typs�ttningen av numrerade kapitelrubriker.
% \begin{macrocode}
\def\@makechapterhead#1{%
\vspace*{40\p@}%
{\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries
\ifnum\c@secnumdepth>\m@ne
{\Large\slshape\@chapapp\space\thechapter}%
\else
\null
\fi
\par\nobreak
\vskip 10\p@
\interlinepenalty\@M
\LARGE #1\par\nobreak
\vskip 30\p@
}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@schapter}
% Anropas f�r typs�ttning av onumrerade kapitelrubriker.
% \begin{macrocode}
\def\@schapter#1{%
\@makeschapterhead{#1}%
\@afterheading
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@makeschapterhead}
% Sj�lva typs�ttningen av onumrerade kapitelrubriker.
% \begin{macrocode}
\def\@makeschapterhead#1{%
\vspace*{40\p@}%
{\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries
\null\par\nobreak
\vskip 10\p@
\interlinepenalty\@M
\LARGE #1\par\nobreak
\vskip 30\p@
}%
}
%</monograph>
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\section}
% \begin{macro}{\subsection}
% \begin{macro}{\paragraph}
% �vriga rubrikkommandon �r detsamma f�r b�da dokumenttyperna.
% \begin{macrocode}
%<*collection|monograph>
\newcommand{\section}{\@startsection{section}{1}{\z@}%
{-3ex \@plus -1ex \@minus -.2ex}%
{2ex \@plus .2ex}%
{\normalfont\Large\bfseries}%
}
\newcommand{\subsection}{\@startsection{subsection}{2}{\z@}%
{-2.25ex\@plus -1ex \@minus -.2ex}%
{1ex \@plus .2ex}%
{\normalfont\large\bfseries}%
}
\newcommand{\paragraph}{\@startsection{paragraph}{3}{\z@}%
{-1.75ex \@plus -.75ex \@minus -.2ex}%
{.7ex \@plus .2ex}%
{\normalfont\normalsize\bfseries}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@seccntformat}
% Minskar avst�ndet mellan numrering och text i rubriker.
% \begin{macrocode}
\renewcommand\@seccntformat[1]{\csname the#1\endcsname\hspace{.5em}}
%</collection|monograph>
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{F�rs�ttssidor i sammanl�ggningsavhandlingar}
%
% \begin{macro}{\papertitle}
% \begin{macro}{\@papertitle}
% \begin{macro}{\@shortpapertitle}
% \begin{macro}{\papersubtitle}
% \begin{macro}{\@papersubtitle}
% \begin{macro}{\paperauthor}
% \begin{macro}{\@paperauthor}
% \begin{macro}{\papernotes}
% \begin{macro}{\@papernotes}
% Kommandon f�r att deklarera information om en uppsats eller
% artikel, s�som titel, undertitel, f�rfattare och allm�n
% information, som till exempel var den �r publicerad.
% \begin{macrocode}
%<*collection>
\newcommand*\papertitle[2][\DefaultOpt]{%
\gdef\@papertitle{#2}%
\def\DefaultOpt{#2}%
\gdef\@shortpapertitle{#1}%
}
\papertitle{}
\newcommand*\papersubtitle[1]{\gdef\@papersubtitle{#1}}
\papersubtitle{}
\newcommand*\paperauthor[1]{\gdef\@paperauthor{#1}}
\paperauthor{}
\newcommand*\papernotes[1]{\gdef\@papernotes{#1}}
\papernotes{}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\papername}
% Typ av dokument som sammanl�ggs.
% \begin{macrocode}
\newcommand{\papername}{Paper}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{paper}
% \begin{macro}{\makefrontpage}
% Heltalsparameter och kommando f�r numrering respektive typs�ttning
% av f�rs�ttssida.
% \begin{macrocode}
\newcounter{paper}
\renewcommand\thepaper{\@Roman\c@paper}
\newcommand\makefrontpage{%
\if@openright
\cleardoublepage
\else
\clearpage
\fi
\thispagestyle{empty}%
\refstepcounter{paper}%
% \end{macrocode}
% Nollst�ll numrering av rubriker och fotnoter.
% \begin{macrocode}
\setcounter{section}{0}%
\setcounter{subsection}{0}%
\setcounter{paragraph}{0}%
\setcounter{footnote}{0}%
% \end{macrocode}
% Vi anv�nder layout som |\part|, f�r att f�r enhetligt utseende.
% \begin{macrocode}
\begin{flushright}
\null
\vskip2cm
\bfseries
\LARGE
\papername\nobreakspace\thepaper
\par
\vskip3ex
\huge
\@papertitle
\par
\vskip1.5ex
\Large
% \end{macrocode}
% Infoga undertitel, om en s�dan �r given.
% \begin{macrocode}
\ifx\@empty\@papersubtitle
\null
\else
\@papersubtitle
\fi
\par
\vskip4ex
% \end{macrocode}
% L�gg till titel i inneh�llsf�rteckningen och kolumntitel.
% \begin{macrocode}
\addcontentsline{toc}{part}{\thepaper\hspace{.75em}\@papertitle}%
\markboth{%
\papername\space\thepaper:\hspace{.5em}\@shortpapertitle
}{}%
% \end{macrocode}
% Infoga f�rfattare.
% \begin{macrocode}
\ifx\@empty\@paperauthor\else
\large
\begin{tabular}[t]{r@{}}
\@paperauthor
\end{tabular}
\fi
\end{flushright}
% \end{macrocode}
% L�ngst ned p� sidan placeras �vrig information.
% \begin{macrocode}
\ifx\@empty\@papernotes\else
\vfill
\bgroup
\small
\@papernotes
\egroup
\fi
\cleardoublepage
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\about}
% \begin{macro}{\and}
% Kommandon f�r anv�ndning i |\paperauthor|.
% \begin{macrocode}
\def\about#1{%
\\
\textnormal{\textit{#1}}%
}
\def\and{%
\end{tabular}%
\vspace{2ex}\par
\begin{tabular}[t]{r@{}}%
}
%</collection>
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
%\subsubsection{Allm�nna parametrar f�r listor}\label{sec:listor}
%
% \begin{macro}{\leftmargin}
% \begin{macro}{\leftmargini}
% \begin{macro}{\leftmarginii}
% \begin{macro}{\leftmarginiii}
% \begin{macro}{\leftmarginiv}
% \begin{macro}{\leftmarginv}
% \begin{macro}{\leftmarginvi}
% Dimensionen p� v�nstermarginalen i listor.
% \begin{macrocode}
%<*acta>
\setlength\leftmargini{2em}
\leftmargin\leftmargini
\setlength\leftmarginii{1.8em}
\setlength\leftmarginiii{1.5em}
\setlength\leftmarginiv{1.7em}
% \end{macrocode}
% F�ljande tv� l�ngdparametrar kommer troligtvis aldrig att anv�ndas,
% men eftersom de �r givna i k�rnan till \LaTeX\ tar vi med dem.
% \begin{macrocode}
\setlength\leftmarginv{1em}
\setlength\leftmarginvi{1em}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\labelsep}
% \begin{macro}{\labelwidth}
% Avst�ndet mellan markering och text i lista, samt bredden p�
% markeringen.
% \begin{macrocode}
\setlength\labelsep{.5em}
\setlength\labelwidth{\leftmargini}
\addtolength\labelwidth{-\labelsep}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\partopsep}
% N�r man infogar en tom rad innan en listomgivning, s� skjuts en
% |\partopsep| in tillsammans med |\parskip| och |\topsep|.
% \begin{macrocode}
\setlength\partopsep{2\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@beginparpenalty}
% \begin{macro}{\@enparpenalty}
% \begin{macro}{\@itempenalty}
% Till�t sidbrytning precis f�re och efter en lista, samt mellan tv�
% avsnitt i en lista.
% \begin{macrocode}
\@beginparpenalty-\@lowpenalty
\@endparpenalty-\@lowpenalty
\@itempenalty-\@lowpenalty
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@listi}
% \begin{macro}{\@listI}
% Kommandot |\@listi| s�tter |\leftmargin|, |\parsep|, |topsep| och
% |\itemsep|. Med |\@listI| sparar vi standardv�rdena, s� att man med
% |\normalsize| kan g� tillbaka till dessa.
% \begin{macrocode}
\def\@listi{%
\leftmargin\leftmargini
\parsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@
\topsep 6\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@
\itemsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@
}
\let\@listI\@listi
\@listi
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@listii}
% \begin{macro}{\@listiii}
% \begin{macro}{\@listiv}
% \begin{macro}{\@listv}
% \begin{macro}{\@listvi}
% �vriga listniv�er. Dessa modifieras inte av |\normalsize| eller
% n�got linande kommando och d�rf�r b�r n�stlade listor endast
% anv�ndas i huvudtexten.
% \begin{macrocode}
\def\@listii {%
\leftmargin\leftmarginii
\labelwidth\leftmarginii
\advance\labelwidth-\labelsep
\topsep 3\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@
\parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
\itemsep\parsep
}
\def\@listiii{%
\leftmargin\leftmarginiii
\labelwidth\leftmarginiii
\advance\labelwidth-\labelsep
\topsep 2\p@ \@plus\p@\@minus\p@
\parsep \z@
\partopsep \p@ \@plus\z@ \@minus\p@
\itemsep\topsep
}
\def\@listiv{%
\leftmargin\leftmarginiv
\labelwidth\leftmarginiv
\advance\labelwidth-\labelsep
}
\def\@listv{%
\leftmargin\leftmarginv
\labelwidth\leftmarginv
\advance\labelwidth-\labelsep
}
\def\@listvi{%
\leftmargin\leftmarginvi
\labelwidth\leftmarginvi
\advance\labelwidth-\labelsep
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Numrerade listor}
%
% \begin{macro}{\theenumi}
% \begin{macro}{\theenumii}
% \begin{macro}{\theenumiii}
% \begin{macro}{\theenumiv}
% Represenation av mark�rer p� respektive listniv�.
% \begin{macrocode}
\renewcommand\theenumi{\@arabic\c@enumi}
\renewcommand\theenumii{\@alph\c@enumii}
\renewcommand\theenumiii{\@roman\c@enumiii}
\renewcommand\theenumiv{\@Alph\c@enumiv}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\labelenumi}
% \begin{macro}{\labelenumii}
% \begin{macro}{\labelenumiii}
% \begin{macro}{\labelenumiv}
% Hur varje mark�r ska skrivas ut -- alltid i rak stil.
% \begin{macrocode}
\newcommand\labelenumi{\textup{\theenumi.}}
\newcommand\labelenumii{\textup{(\theenumii)}}
\newcommand\labelenumiii{\textup{\theenumiii.}}
\newcommand\labelenumiv{\textup{\theenumiv.}}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\p@enumii}
% \begin{macro}{\p@enumiii}
% \begin{macro}{\p@enumiv}
% Hur |\ref| ska typs�tta korsreferenser till ett avsnitt i en
% lista.
% \begin{macrocode}
\renewcommand\p@enumii{\textup{\theenumi}}
\renewcommand\p@enumiii{\textup{\theenumi(\theenumii)}}
\renewcommand\p@enumiv{\textup{\p@enumiii\theenumiii}}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Punktlistor}
%
% \begin{macro}{\labelitemi}
% \begin{macro}{\labelitemii}
% \begin{macro}{\labelitemiii}
% \begin{macro}{\labelitemiv}
% Olika ornament p� respektive listniv�.
% \begin{macrocode}
\newcommand\labelitemi{\textbullet}
\newcommand\labelitemii{\normalfont\bfseries\textendash}
\newcommand\labelitemiii{\textasteriskcentered}
\newcommand\labelitemiv{\textperiodcentered}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
%\subsubsection{Gloslistor}
%
% \begin{macro}{description}
% Listomgivning f�r glosor, ordf�rklaringar med mera.
% \begin{macrocode}
\newenvironment{description}{%
\list{}{%
\labelwidth\z@
\itemindent-\leftmargin
\let\makelabel\descriptionlabel
}%
}{%
\endlist
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\descriptionlabel}
% Formatering av mark�r i |description|.
% \begin{macrocode}
\newcommand*\descriptionlabel[1]{%
\hspace\labelsep
\normalfont\bfseries #1
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
%\subsubsection{Citat}
%
% \begin{macro}{quotation}
% Omgivning f�r citat, d�r f�rsta raden s�tts med indrag.
% \begin{macrocode}
\newenvironment{quotation}{%
\list{}{%
\listparindent 1.5em%
\itemindent \listparindent
\rightmargin \leftmargin
\parsep \z@ \@plus\p@
}%
\item\relax
}{%
\endlist
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{quote}
% Omgivning lik |quotation|, fast utan indrag av f�rsta raden.
% \begin{macrocode}
\newenvironment{quote}{%
\list{}{
\rightmargin\leftmargin
}%
\item\relax
}{%
\endlist
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Bilagor}
%
% \begin{macro}{\appendix}
% Kommando som inleder bilagor, genom att nollst�lla om
% kapitelnumrering och �ndra represenationerna till versala latinska
% bokst�ver.
% \begin{macrocode}
\newcommand\appendix{%
\par
\if@collection\else
\setcounter{chapter}{0}%
\fi
\setcounter{section}{0}%
\setcounter{subsection}{0}%
\setcounter{paragraph}{0}%
\gdef\@chapapp{\appendixname}%
\gdef\thechapter{\@Alph\c@chapter}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Dimensioner i existerande omgivningar}
%
% \begin{macro}{\arraycolsep}
% \begin{macro}{\tabcolsep}
% \begin{macro}{\arrayrulewidth}
% \begin{macro}{\doublerulesep}
% Olika avst�nd i tabeller.
% \begin{macrocode}
\setlength\arraycolsep{5\p@}
\setlength\tabcolsep{6\p@}
\setlength\arrayrulewidth{.4\p@}
\setlength\doublerulesep{2\p@}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\tabbingsep}
% Styr hur mycket mellanrum som |\'| ska infoga i |tabbing|.
% \begin{macrocode}
\setlength\tabbingsep{\labelsep}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@mpfootins}
% Fotnoter i |minipage| ska s�ras lika mycket ifr�n varandra som
% standard.
% \begin{macrocode}
\skip\@mpfootins = \skip\footins
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\fboxsep}
% \begin{macro}{\fboxrule}
% Dimensioner f�r |\fbox|.
% \begin{macrocode}
\setlength\fboxsep{3\p@}
\setlength\fboxrule{.4\p@}
%</acta>
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Sammanfattning}
%
% \begin{macro}{abstract*}
% \begin{macro}{abstract}
% \begin{macro}{\keywordsname}
% \begin{macro}{\keywords}
% \begin{macro}{\@keywords}
% Omgivning f�r typs�ttning av sammanfattning, d�r med |abstract*|
% hamnar inte rubriken i inneh�llsf�rteckningen.
% \begin{macrocode}
%<*collection|monograph>
\newenvironment{abstract*}{%
\begin{center}%
\bfseries\abstractname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@}
\end{center}%
\quotation
}{%
\ifx\@keywords\empty\else
\par\medskip
\noindent
\textbf{\keywordsname:} \@keywords
\fi
\endquotation
}
\newenvironment{abstract}{%
\begin{abstract*}%
%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\abstractname}%
%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\abstractname}%
\thispagestyle{plain}%
}{%
\end{abstract*}%
}
\newcommand{\keywordsname}{Keywords}
\def\@keywords{}
\def\keywords#1{\gdef\@keywords{#1}}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Erk�nnanden}
%
% \begin{macro}{acknowledgments*}
% \begin{macro}{acknowledgments}
% \begin{macro}{\acknowledgmentsname}
% Omgivning f�r erk�nnanden.
% \begin{macrocode}
\newenvironment{acknowledgments*}{%
\begin{center}%
\bfseries\acknowledgmentsname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@}
\end{center}%
\quotation
}{%
\endquotation
}
\newenvironment{acknowledgments}{%
\begin{acknowledgments*}%
%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\acknowledgmentsname}%
%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\acknowledgmentsname}%
\thispagestyle{plain}%
}{%
\end{acknowledgments*}%
}
\newcommand{\acknowledgmentsname}{Acknowledgments}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
%
% \subsubsection{Numrering av frist�ende formler}
%
% \begin{macro}{\theequation}
% Frist�ende formler ska numreras med avseende p� |\chapter| eller
% |\section|, beroende p� om man skriver en monografi respektive
% sammanl�ggning.
% \begin{macrocode}
%<collection>\@addtoreset{equation}{section}
%<monograph>\@addtoreset{equation}{chapter}
\renewcommand\theequation{%
%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@equation
%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@equation
}
% \def\@eqnnum{(\theequation)}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Flytande bilder}
%
% \begin{macro}{figure}
% Figurer numreras med avseende p� |\chapter| (eller |\section|).
% \begin{macrocode}
%<collection>\newcounter{figure}[section]
%<monograph>\newcounter{figure}[chapter]
\renewcommand\thefigure{%
%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@figure
%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@figure
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{fps@figure}
% \begin{macro}{ftype@figure}
% \begin{macro}{\ext@figure}
% \begin{macro}{\fnum@figure}
% De parametrar som styr typs�ttning av flytande bilder. I tur och
% ordning deklarerar vi placering, internt identifikationsnummer,
% fil�ndelse f�r inneh�llsf�rteckning och rubriken f�r bildtext.
% \begin{macrocode}
\def\fps@figure{tbp}
\def\ftype@figure{1}
\def\ext@figure{lof}
\def\fnum@figure{\figurename\nobreakspace\thefigure}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{figure}
% Omgivningen f�r flytande bilder. I standardklasserna definieras
% �ven |figure*| f�r typs�ttning i tv� kolumner.
% \begin{macrocode}
\newenvironment{figure}{%
\@float{figure}%
}{%
\end@float
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
%\subsubsection{Flytande tabeller}
%
% \begin{macro}{table}
% �ven tabeller numreras med avseende p� |\chapter| (eller
% |\section|).
% \begin{macrocode}
%<collection>\newcounter{table}[section]
%<monograph>\newcounter{table}[chapter]
\renewcommand\thetable{%
%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@table
%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@table
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\fps@table}
% \begin{macro}{\ftype@table}
% \begin{macro}{\ext@table}
% \begin{macro}{\fnum@table}
% De parametrar som styr flytande tabeller (se motsvarande f�r
% bilder ovan).
% \begin{macrocode}
\def\fps@table{tbp}
\def\ftype@table{2}
\def\ext@table{lot}
\def\fnum@table{\tablename\nobreakspace\thetable}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{table}
% Sj�lva omgivningen f�r flytande tabeller. I standardklasserna
% definieras �ven |table*| f�r typs�ttning i tv� kolumner.
% \begin{macrocode}
\newenvironment{table}{%
\@float{table}%
}{%
\end@float
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Bild- och tabelltext}
%
% \begin{macro}{\abovecaptionskip}
% \begin{macro}{\belowcaptionskip}
% L�ngdparametrar f�r styrning av avst�nd f�re och efter bild- och
% tabelltext.
% \begin{macrocode}
\newlength\abovecaptionskip
\newlength\belowcaptionskip
\setlength\abovecaptionskip{4\p@}
\setlength\belowcaptionskip{0\p@}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\captionwidth}
% \begin{macro}{\@makecaption}
% Kommandot |\caption| anropar |\@makecapion| med tv� argument: dels
% det interna identifikationsnumret f�r aktuell flytande objekt och
% dels sj�lva texten. Med |\captionwidth| styr man hur bred
% bildtexten ska vara.
% \begin{macrocode}
\newlength\captionwidth
\setlength{\captionwidth}{0.7\textwidth}
\long\def\@makecaption#1#2{%
\vskip\abovecaptionskip
\sbox\@tempboxa{\small\textbf{#1:} #2}%
\ifdim \wd\@tempboxa >\captionwidth
\hb@xt@\hsize{\hfil
\parbox[t]{\captionwidth}{\small\textbf{#1:} #2}%
\hfil
}\par
\else
\global \@minipagefalse
\hb@xt@\hsize{\hfil\box\@tempboxa\hfil}%
\fi
\vskip\belowcaptionskip
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
%
% \subsection{Korsreferenser}
%
%\subsubsection{Inneh�llsf�rteckning}
%
% \begin{macro}{\@pnumwidth}
% \begin{macro}{\@tocrmarg}
% \begin{macro}{\@dotsep}
% Bredden p� box i vilken sidnumret s�tts, h�germarginalen f�r
% referenser som g�r �ver flera rader och avst�ndet mellan punkter.
% \begin{macrocode}
\newcommand\@pnumwidth{1.55em}
\newcommand\@tocrmarg{2.55em}
\newcommand\@dotsep{4.5}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\tableofcontents}
% Typs�tter inneh�llsf�rteckningen.
% \begin{macrocode}
\newcommand\tableofcontents{%
%<collection> \newpage\section*{\contentsname}
%<monograph> \chapter*{\contentsname}
\@mkboth{\contentsname}{\contentsname}%
\@starttoc{toc}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\l@part}
% Hur rubriker infogade med |\part| ska typs�ttas i
% inneh�llsf�rteckningen. Till att b�rja med ser vi till att om
% sidbrytning m�ste ge s� ska det ske innan referensen. D�refter
% l�gger till ett vertikalt mellanrum.
% \begin{macrocode}
\newcommand*\l@part[2]{%
\addpenalty\@secpenalty
\addvspace{.75em \@plus\p@}%
% \end{macrocode}
% F�r att kommandot |\numberline| ska fungerar m�ste bredden p�
% sidnumret vara lagrat i |\@tempdima|.
% \begin{macrocode}
\setlength\@tempdima{3em}%
\begingroup
% \end{macrocode}
% Inget indrag och l�mna plats f�r sidnumret. Genom att ge
% |\parfillskip| ett negativt v�rde slipper vi varningsmeddelande om
% ''overfull boxes''.
% \begin{macrocode}
\parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth
\parfillskip -\@pnumwidth
% \end{macrocode}
% Typs�tt sj�lva listreferensen.
% \begin{macrocode}
{%
\leavevmode
\normalsize\bfseries
#1\hfil \hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}%
}\par
% \end{macrocode}
% F�rhindra sidbrytning direkt efter referensen.
% \begin{macrocode}
\nobreak
\global\@nobreaktrue
\everypar{\global\@nobreakfalse\everypar{}}%
\endgroup
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\l@chapter}
% \begin{macro}{\l@section}
% \begin{macro}{\l@subsection}
% \begin{macro}{\l@paragraph}
% Hur �vriga rubriker ska typs�ttas i inneh�llsf�rteckningen.
% \begin{macrocode}
%<collection>\newcommand*\l@section[2]{%
%<monograph>\newcommand*\l@chapter[2]{%
\addpenalty\@secpenalty
\setlength\@tempdima{1.5em}%
\begingroup
\parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth
\parfillskip -\@pnumwidth
\leavevmode
\advance\leftskip\@tempdima
\hskip -\leftskip
#1\nobreak\hfil \nobreak\hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}\par
\endgroup
}
%<collection>\newcommand*\l@subsection{%
%<monograph>\newcommand*\l@section{%
\@dottedtocline{1}{1.5em}{2.3em}%
}
%<collection>\newcommand*\l@paragraph{%
%<monograph>\newcommand*\l@subsection{%
\@dottedtocline{2}{3.8em}{3.2em}%
}
%<monograph>\newcommand*\l@paragraph{\@dottedtocline{3}{10em}{5em}}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Figurf�rteckning}
%
% \begin{macro}{\listoffigures}
% Typs�tter en figurf�rteckning.
% \begin{macrocode}
\newcommand\listoffigures{%
%<collection> \section*{\listfigurename}%
%<monograph> \chapter*{\listfigurename}%
\@mkboth{\listfigurename}{\listfigurename}%
\@starttoc{lof}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\l@figure}
% Hur listreferenser till figurer ska typs�ttas.
% \begin{macrocode}
\newcommand*\l@figure{\@dottedtocline{1}{0pt}{2.3em}}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Tabellf�rteckning}
%
% \begin{macro}{\listoftables}
% F�r att infoga en f�rteckning �ver tabeller.
% \begin{macrocode}
\newcommand\listoftables{%
%<collection> \section*{\listtablename}%
%<monograph> \chapter*{\listtablename}%
\@mkboth{\listtablename}{\listtablename}%
\@starttoc{lot}%
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\l@figure}
% Listreferenser till tabeller ska typs�ttas p� samma s�tt som till
% figurer.
% \begin{macrocode}
\let\l@table\l@figure
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Litteraturf�rteckning}
%
% \begin{macro}{thebibliography}
% Omgivning f�r typs�ttning av litteraturf�rteckning.
% \begin{macrocode}
\newenvironment{thebibliography}[1]{%
%<collection> \section*{\bibname}%
%<monograph> \chapter*{\bibname}%
\@mkboth{\bibname}{\bibname}%
%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\bibname}%
%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\bibname}%
\list{\@biblabel{\@arabic\c@enumiv}}{%
\settowidth\labelwidth{\@biblabel{#1}}%
\leftmargin\labelwidth
\advance\leftmargin\labelsep
\usecounter{enumiv}%
\let\p@enumiv\@empty
\renewcommand\theenumiv{\@arabic\c@enumiv}%
}%
\sloppy
\clubpenalty4000
\@clubpenalty \clubpenalty
\widowpenalty4000%
\sfcode`\.\@m
}{%
\def\@noitemerr
{\@latex@warning{Empty `thebibliography' environment}}%
\endlist
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\newblock}
% Avst�nd mellan olika poster i en litteraturreferens.
% \begin{macrocode}
\newcommand\newblock{\hskip .11em\@plus.33em\@minus.07em}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@biblabel}
% \begin{macro}{\@cite}
% Anv�nd de f�rdefinierade versionerna av hur referenser ska
% typs�ttas.
% \begin{macrocode}
%\renewcommand*\@biblabe[1]{[#1]\hfill}
%\renewcommand*\@cite[1]{[#1]}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \subsubsection{Fotnoter}
%
% \begin{macro}{\footnoterule}
% Den linje som s�tts mellan huvudtext och fotnot.
% \begin{macrocode}
\renewcommand\footnoterule{%
\kern-3\p@
\hrule\@width.25\columnwidth
\kern2.6\p@
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{footnote}
% R�knaren f�r fotnoter ska nollst�llas vid varje nytt kapitel.
% \begin{macrocode}
%<collection>\@addtoreset{footnote}{section}
%<monograph>\@addtoreset{footnote}{chapter}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@makefntext}
% Det kommando som tys�tter fotnoten.
% \begin{macrocode}
\newcommand\@makefntext[1]{%
\parindent 1em%
\noindent
\hb@
[email protected]{\hss\@makefnmark}\hspace{.1em}#1
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\@makefnmark}
% Kommandot f�r typs�ttning av mark�ren f�r fotnoten inne i texten.
% Vi anv�nder den f�rdefinierad definitionen.
% \begin{macrocode}
%\renewcommand\@makefnmark{%
% \hbox{\@textsuperscript{\normalfont\@thefnmark}}%
%}
%</collection|monograph>
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \subsection{Initiering}
%
% \begin{macro}{\contentsname}
% \begin{macro}{\listfigurename}
% \begin{macro}{\listtablename}
% \begin{macro}{\bibname}
% \begin{macro}{\indexname}
% F�rvalda rubriker.
% \begin{macrocode}
%<*acta>
\newcommand\contentsname{Contents}
\newcommand\listfigurename{List of Figures}
\newcommand\listtablename{List of Tables}
\newcommand\bibname{Bibliography}
\newcommand\indexname{Index}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\figurename}
% \begin{macro}{\tablename}
% Rubriker f�r flytande objekt.
% \begin{macrocode}
\newcommand\figurename{Figure}
\newcommand\tablename{Table}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\partname}
% \begin{macro}{\chaptername}
% \begin{macro}{\appendixname}
% \begin{macro}{\abstractname}
% �vriga rubriker.
% \begin{macrocode}
\newcommand\partname{Part}
\if@collection\else
\newcommand\chaptername{Chapter}
\fi
\newcommand\appendixname{Appendix}
\newcommand\abstractname{Abstract}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
% \end{macro}
%
% \begin{macro}{\today}
% Dagens datum.
% \begin{macrocode}
\def\today{\ifcase\month\or
January\or February\or March\or April\or May\or June\or
July\or August\or September\or October\or November\or December\fi
\space\number\day, \number\year
}
% \end{macrocode}
% \end{macro}
%
% \noindent
% V�lj sidstil, typ av paginering och en kolumn.
% \begin{macrocode}
\pagestyle{headings}
\pagenumbering{arabic}
\onecolumn
%</acta>
% \end{macrocode}
%
% \section{Schablonfil}
%
% En enkel fil att utg�r ifr�n.
% \begin{macrocode}
%<*template>
\documentclass[]{actawex}
%% -- preamble --
\begin{document}
%% -- no text here --
\frontmatter
%% -- the text before the main content --
\keywords{}
\begin{abstract}
\end{abstract}
\newpage
\begin{acknowledgments}
\end{acknowledgments}
\tableofcontents
%% \listoffigures
%% \listoftables
\mainmatter
%% -- put your main text here --
\backmatter
%% -- no text here --
\end{document}
%</template>
% \end{macrocode}
%
% \subsection{Kort om konferenspublikationer}
%
% F�r sammanst�llning av en konferenspublikation rekomenderas klassen
% |combine|. Varje artikel typs�tts med |actawex|. F�r att f�r en
% enhetligt utseende p� t.ex. satser och bevis kan man skapa ett paket
% som varje f�rfattare m�ste ladda. F�r att sedan sl� samman alla
% artiklar till en konferenspublikation skapar man en huvudfil:
% \begin{tabbing}
% mm\=\kill
% \>|\documentclass[colclass=actawex,notoc,nolof,nolot]{combine}|\\
% \>|\begin{document}|\\
% \>|\tableofcontents|\\
% \>|\begin{papers}|\\
% \>|\import{|\meta{artikel$_1$}|}|\\
% \>|\import{|\meta{artikel$_2$}|}|\\
% \>\ldots\\
% \>|\import{|\meta{artikel$_n$}|}|\\
% \>|\end{papers}|\\
% \>|\end{document}|
% \end{tabbing}
% P� detta s�tt beh�ver man inte bryr sig om bl.a. varje
% |\documentclass| och |\begin{document}| i varje infogad artikel.
% Grundstrukturen p� huvudfilen �r f�ljande: F�r mer information se
% manualen till \textsf{combine}. Notera att litteraturf�rteckningen
% i varje enskild \meta{artikel} b�r infogas med |thebibliography|,
% undvik \textsc{Bib}\TeX.
%
% \Finale
%
\endinput
