The Linux Printing Usage HOWTO -- svensk �vers�ttning

The Linux Printing Usage HOWTO -- svensk �vers�ttning
av Mark Komarinski <[email protected]>. Svensk
�vers�ttning: Peter Nilsson <[email protected]>

1. Inledning

I detta dokument beskrivs den utskriftshanterare (printer spooling
system), som f�ljer med operativsystemet Linux. Denna ``HOWTO'' utg�r
ett komplement till ``The Linux Printing Setup HOWTO'' (svensk
�vers�ttning saknas f.n.), vari installation och konfiguration av
Linux utskriftshanterare behandlas. Den information som h�r
presenteras, torde �ven vara relevant f�r operativsystemet BSD.

1.1. Dokumentets historia

Anm�rkning fr�n Mark Komarinski <[email protected]>:

Jag vill tacka Matt Foster f�r hans h�rda arbete med omarbetningen av
denna HOWTO. Jag forts�tter i hans anda, och g�r till�gg n�r s� �r
n�dv�ndigt f�r att h�lla dokumentet aktuellt.

Anm�rkning fr�n Matt Foster <[email protected]>

Denna version av ``Linux HOWTO---Att Skriva Ut'' �r en fullst�ndig
omarbetning av den HOWTO som ursprungligen skrevs av Grant Taylor
<[email protected]> och Brian McCauley <[email protected]>.
Jag har f�rs�kt f� med allt material som Grant och Brians HOWTO
t�cker, men jag har drastiskt f�r�ndrat det s�tt p� vilket materialet
presenteras samt m�ngden information som tagits med. Jag tror mig
h�rigenom ha gjort dokumentet mer l�ttl�st och komplett. Jag kan bara
hoppas att du, som l�sare, inst�mmer i det.

1.2. Versionshistorik

v1.2.2

� Indexerings�ndringar samt n�gra �ndringar f�r att passa in i den
nya RedHat-dokumentationen.

v1.2.1

� Uppdateringar, n�gra �ndringar f�r publiceringen av Dr. Linux

v1.2

� Windows-skrivare

� Hur man �ndrar maximal storlek f�r filer som skall skrivas ut

v1.11

� Ny ansvarig (f�r dokumentet)!

� Lade till information om lpc

� Lade till en del information om fels�kning

� P�b�rjade avsnitt om utskrift av grafikfiler!

v1.1

� �ndrade ordalydelsen p� n�gra st�llen

� Skrev avsnittet om PostScript-utskrifter

� F�rs�kte klarg�ra n�gra exempel 8-)

� Ut�kade drastiskt diskussionen om de grundl�ggande
utskriftsverktygen f�r Linux

v1.0

� F�rsta versionen som sl�ppts till allm�nheten

1.3. Upphovsr�tt och varum�rken

Upphovsr�tten till en del namn som f�rekommer i denna HOWTO tillh�r
vissa personer och/eller f�retag. Dessa namn skrivs antingen med stor
begynnelsebokstav, eller med endast stora bokst�ver.

(c) 1995 Matt Foster ([email protected])
(c) 1996-1997 Mark F. Komarinski ([email protected])

Varje �vers�ttning, eller annat verk, d�r hela eller delar av en
Linux-HOWTO ing�r, m�ste omfattas av denna copyright.

Detta inneb�r, att du inte har r�tt att producera n�got verk, som
bygger p� en HOWTO och begr�nsa distributionen av detta ytterligare.
Undantag till denna regel kan medges i s�rskilda fall; v�nligen
kontakta koordinat�ren av HOWTO-dokument p� adressen nedan.

V�r �nskan �r att m�jligg�ra spridning av denna information via s�
m�nga kanaler som m�jligt. D�remot vill vi beh�lla upphovsr�tten till
HOWTO-dokumenten, och vi vill bli informerade om det finns planer p�
att redistribuera dem.

Kontakta Tim Bynum, HOWTO-dokumentens koordinat�r, p� adressen <linux-
[email protected]>. Du kan anv�nda finger f�r telefonnummer m.m.

1.4. Att h�mta hem HOWTO-dokumenten om utskrift

Om du vill skriva ut detta dokument, rekommenderar jag dig att h�mta
PostScript-versionen. Den �r utformad p� ett estetiskt tilltalande
s�tt och dessutom mer l�ttl�st. Det g�r att h�mta PostScript-versionen
fr�n n�gon av de m�nga platser, d�r Linux distribueras (som t.ex.
SunSITE <ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/docs/HOWTO/>).

1.5. Gensvar

Fr�gor, kommentarer eller r�ttelser g�llande denna HOWTO kan skickas
till <[email protected]>. (Vad g�ller i f�rsta hand spr�kliga
kommentarer och f�rslag till f�rb�ttringar av den svenska utg�van, tas
dessa med gl�dje emot av Peter Nilsson <[email protected]>.)

1.6. Tillk�nnagivanden

Ett stort tack till alla dem som l�ste alfa-versionen av denna HOWTO
och gav m�nga kommentarer och f�rslag, vilka varit till stor hj�lp;
n�gra kan finna resultatet av sin medverkan i denna version.

Jag vill ocks� rikta ett tack till Matt Foster, som gjorde den
ursprungliga omarbetningen.

2. Att skriva ut under Linux

I detta kapitel beskrivs hur man skriver ut filer, hur man g�r f�r att
titta p� skrivark�n, hur utskriftsjobb raderas fr�n skrivark�n, hur
filer formateras f�re utskrift samt hur ``utskriftsmilj�n'' st�lls in.

2.1. Historik

Den utskriftshanterare som anv�nds under Linux - det s.k. lp-systemet
- �r en anpassning av den k�llkod som utvecklats vid University of
California till Berkley-distributionen av UNIX (BSD).

2.2. Att skriva ut en fil med hj�lp av lpr

Det allra enklaste s�ttet att skriva ut n�got i Linux, �r att s�nda
den fil som skall skrivas ut direkt till skrivarenheten. Detta kan
t.ex. g�ras genom att anv�nda kommandot cat. Som root, skulle man
kunna skriva

# cat thesis.txt > /dev/lp

I det h�r fallet, �r /dev/lp en symbolisk l�nk till den verkliga
skrivarenheten---m� det vara en matrisskrivare, laserskrivare,
typs�ttningsmaskin eller plotter. (Se ln(1) f�r information om
symboliska l�nkar.)

Av s�kerhetssk�l, har endast root och de anv�ndare som �r medlemmar av
samma grupp som skrivar-demonen r�tt att skriva direkt till skrivaren.
D�rf�r m�ste kommandon som lpr, lprm och lpq anv�ndas f�r att komma �t
skrivaren.

lpr anv�nds f�r att skriva ut en fil. Kommandot lpr ansvarar f�r det
inledande arbete, som kr�vs f�r att filen skall kunna skrivas ut, och
�verl�mnar d�refter kontrollen till ett annat program, lpd, skrivar-
daemonen. Skrivar-daemonen ``talar om'' f�r skrivaren hur filen skall
skrivas ut.

N�r lpr exekveras, kopieras f�rst den angivna filen till en s�rskild
katalog (spool-katalogen, eller ``the spool directory''), d�r den
sedan finns tills lpd skriver ut den. D� lpd f�r reda p� att det finns
en fil att skriva ut, exekverar den en kopia av sig sj�lv (n�got som
vi programmerare kallar ``delning'' eller ``forking''). Denna kopia av
lpd skriver ut filen, medan den ursprungliga kopian v�ntar p�
ytterligare f�rfr�gningar. P� detta s�tt kan flera skrivarjobb k�a
samtidigt.

Syntaxen f�r lpr(1), �r v�lk�nd,

$ lpr [ val ] [ filnanm ... ]

Om inget filnamn anges, f�rv�ntas inmatningen till lpr komma fr�n
standardenheten f�r inmatning (vanligen tangentbordet, eller utmatnin�
gen fr�n ett annat program). Detta ger anv�ndaren m�jlighet att
omdirigera utmatningen fr�n ett kommando till utskriftshanteraren,
t.ex. s�h�r:

$ cat thesis.txt | lpr

eller

$ pr -l60 thesis.txt | lpr

lpr f�rst�r ett flertal kommandoradsargument, vilket m�jligg�r f�r
anv�ndaren att kontrollera dess funktion. N�gra av de vanligaste
argumenten �r dessa: -Pskrivare anger vilken skrivare som skall
anv�ndas, -h g�r att ingen titelsida skrivs ut, -s skapar en symbolisk
l�nk ist�llet f�r att kopiera filen till spool-katalogen (anv�ndbart
f�r stora filer) och -#nummer anger antal kopior som skall skrivas ut.
Ett exempel p� hur lpr kan anv�ndas �r:

$ lpr -#2 -sP dj thesis.txt

Detta kommando skapar en symbolisk l�nk till filen thesis.txt i spool-
katalogen f�r skrivaren dj, d�r lpd tar hand om filen. Dessutom
skrivs en andra kopia av filen thesis.txt ut.

Se lpr(1) f�r en lista med alla alternativ som lpr f�rst�r.

2.3. Att titta p� skrivark�n med lpq

Anv�nd kommandot lpq, f�r att titta p� inneh�llet i skrivark�n. Om
det k�rs utan argument, visas standardskrivarens k�.

Utmatningen fr�n lpq �r anv�ndbar till mycket.

$ lpq
lp is ready and printing
Rank Owner Job Files Total Size
active mwf 31 thesis.txt 682048 bytes

2.4. Att avbryta ett skrivarjobb med lprm

En annan anv�ndbar finess hos en utskriftshanterare �r m�jligheten att
avbryta ett skrivarjobb som �r placerat i k�. Anv�nd lprm f�r att g�ra
det.

$ lprm -

Kommandot ovan avbryter alla skrivarjobb som �gs av den anv�ndare som
k�r det. Ett enstaka jobb kan avbrytas genom att f�rst ta reda p�
jobbets ID-nummer med lpq, och d�refter ange det p� kommandoraden till
lprm. Till exempel skulle

$ lprm 31

avbryta jobb nummer 31 (thesis.txt) p� standardskrivaren.

2.5. Att styra lpd med lpc

Programmet lpc anv�nds f�r att styra de skrivare som lpd kontrollerar.
Du kan aktivera eller deaktivera en skrivare eller dess k�er, f�r�ndra
ordningen mellan jobb i en k� samt erh�lla en statusrapport �ver
skrivare och k�er. lpc anv�nds oftast n�r flera skrivare �r kopplade
till en och samma dator.

$ lpc

Detta startar normalt lpc i ett interaktivt l�ge, i vilket det g�r att
ge kommandon till programmet. Du kan ocks� ge lpc-kommandon direkt p�
kommandoraden:

$ lpc status all

En lista med tillg�ngliga kommandon finns p� manualsidan till lpd, men
h�r ges n�gra viktiga kommandon, som du b�r k�nna till. Om kommandot
inneh�ller ordet val, kan det efterf�ljas av ett skrivarnamn (lp,
print, etc.) eller ordet all, vilket betyder alla skrivare.

� disable val - g�r att inga nya skrivarjobb kan placeras i k�

� down val - deaktiverar denna skrivare

� enable val - till�ter nya skrivarjobb att placeras i k�n

� quit (eller exit) - avslutar lpc

� restart val - startar om lpd f�r skrivaren

� status val - visar skrivarens status

� up val - sl�r p� utskrift och startar lpd p� nytt

2.6.

RedHats printtool

Bara en kort kommentar h�r ang�ende RedHats f�rbluffande printtool-
program. Det verkar g�ra allt som ett magiskt filter g�r. RedHat
installerar redan m�nga av de program, som utf�r sj�lva filtreringen.
Jag beskriver h�r hur mina skrivarinst�llningar �r under RH 4.0 med en
HP LJ 4L ansluten till parallellporten (samma sak torde g�lla f�r
andra versioner av RedHat ocks�).

� Bli root och plocka fram printtool (om du anv�nde su, gl�mde du
inte SETENV DISPLAY :0.0 och xhost +, eller?)

� Klocka p� "Add" och v�lj "OK" f�r en lokal skrivare.

� Fyll i skrivarenheten (/dev/lp1 f�r mig).

� Fyll i infiltret; v�lj skrivartyp, uppl�sning och pappersstorlek
(ljet4, 300x300 och letter).

� V�lj "OK" hela v�gen tillbaka och starta om lpd.

Precis som n�r man pillar med en /etc/printcap f�r hand, g�r det
att ha flera skrivardefinitioner f�r varje fysisk skrivare. En f�r
annan uppl�sning, pappersstorlek etcetra.

3. Utskrift av filer

Detta avsnitt inneh�ller information om hur du skriver ut olika filer,
som du kommer att komma i kontakt med i ett Linuxsystem.

3.1. Att skriva ut grafik

Hur man g�r f�r att skriva ut grafikfiler beror dels p� vilken typ av
grafik som anv�nds och dels p� typen av skrivare. Matrisskrivare �r
oftast inte anv�ndbara i detta sammanhang, p.g.a. deras s�tt att
hantera grafik p�. M�jligen kan du, om skrivaren �r kompatibel med en
Epson eller IBM ProPrinter, konvertera filen till PostScript-format
och d�refter anv�nda Ghostscript (se n�sta avsnitt) f�r att skriva ut
den.

Om du har en laserskrivare, blir saker och ting betydligt enklare,
eftersom s�dana vanligen �r kompatibla med PCL. Detta ger dig ett par
olika m�jligheter. Vissa program kan direkt g�ra om filer till PCL.
Om s� inte �r fallet, kan program som NetPBM anv�ndas f�r att
konvertera till PCL. Slutligen kan du anv�nda Ghostscript (se n�sta
avsnitt).

Det b�sta �r att installera programpaket som NetPBM eller Ghostscript
och anv�nda ett s.k. magiskt filter (``magic filter'' p� engelska) som
tar hand om grafikfilerna automagiskt.

3.2. Utskrift av PostScript-filer

Att skriva ut PostScript p� en skrivare som har en inbyggd PostScript-
tolk, �r inte sv�rt; anv�nd bara lpr, s� sk�ter skrivaren detaljerna.
Vi andra, som inte har en PostScript-skrivare, f�r v�lja ett annat
tillv�gag�ngss�tt. Lyckligtvis finns det program som f�rst�r
PostScript och kan �vers�tta det till ett spr�k som de flesta skrivare
f�rst�r. Troligen �r det mest k�nda av dessa program Ghostscript.

Ghostscripts uppgift �r att �vers�tta styrkoderna i en PostScript-fil
till kommandon som skrivaren f�rst�r. F�r att skriva ut en fil med
Ghostscript, kan du skriva ungef�r s�h�r:

$ gs -dSAFER -dNOPAUSE -sDEVICE=deskjet -sOutputFile=\|lpr thesis.ps

Observera att utmatningen fr�n Ghostscript faktiskt s�nds till lpr i
exemplet ovan. Det beror p� att flaggan sOutputFile anv�nds.

Ghostview �r ett gr�nssnitt till Ghostscript f�r X Window System.
Detta program m�jligg�r f�rhandsgranskning av en PostScript-fil innan
den skrivs ut. Ghostview och Ghostscript kan b�da h�mtas fr�n
<ftp://prep.ai.mit.edu/pub/gnu/>.

3.3. Att skriva ut PDF-filer

Adobe har sl�ppt en Acrobat-l�sare f�r Linux. Denna �r tillg�nglig p�
Adobes hemsida, <http://www.adobe.com>. Dess f�retr�dare, xpdf, finns
�ven att tillg�. B�da torde skriva till en PostScript-enhet.

3.4. Att skriva ut TeX-filer

Ett av de enklaste s�tten att skriva ut TeX-filer, �r att f�rst g�ra
om dem till PostScript och d�refter skriva ut dem med hj�lp av
Ghostscript. F�r att g�ra det, m�ste de f�rst konverteras fr�n TeX
till ett format som kallas DVI (vilket st�r f�r ``device
independent''). Det g�rs med kommandot tex(1). Sedan konverteras DVI-
filen till PostScript med dvips. Detta ser ut som f�ljer, n�r det
skrivs in:

$ tex thesis.tex
$ dvips thesis.dvi

Nu kan resultatet skrivas ut p� s� s�tt som beskrivits ovan.

3.5. Utskrift av filer som formateras med troff

$ groff -Tascii thesis.tr | lpr

eller, om du s� vill,

$ groff thesis.tr > thesis.ps

Skriv sedan ut PostScriptfilen som ovan.

(�vers�ttarens anm�rkning: Om filen inneh�ller svenska tecken, skall
flaggan ``-Tlatin1'' anv�ndas.)

3.6. Att skriva ut man ualsidor

$ man man | col -b | lpr

Manualsidorna inneh�ller f�rformaterad troff-data, s� fetstil,
understrykningar etc. m�ste tas bort. Kommandot "col" g�r detta p� ett
trevligt s�tt, och eftersom vi s�nder utmatningen fr�n man direkt till
ett annat program via ett r�r, s� k�rs inte more.

4. Diverse ting

Detta avsnitt inneh�ller information som inte finns n�gon annanstans.

4.1. Att formatera f�re utskrift

D� de flesta ASCII-filer ej �r formaterade f�r utskrift, kan det vara
bra att formatera dem p� n�got s�tt innan de skickas till skrivaren.
Det kan t.ex. inneb�ra att placera titel och sidnummer p� varje sida,
s�tta marginaler, skriva texten med dubbelt radavst�nd, formatera med
indrag och/eller skriva texten i flera spalter. Ett vanligt s�tt att
g�ra detta, �r att anv�nda en s.k. f�rprocessor, som exempelvis pr.

$ pr +4 -d -h"Doktorsavhandling, andra utkastet" -l60 thesis.txt | lpr

I exemplet ovan tar pr inneh�llet i filen thesis.txt och hoppar �ver
de tre f�rsta sidorna (+4), s�tter sidl�ngden till 60 rader (-l60),
anv�nder dubbelt radavst�nd (-d) och placerar texten
``Doktorsavhandling, andra utkastet'' �verst p� varje sida (-h).
Utmatningen fr�n pr placeras s� i skrivark�n av lpr. Se manualsidan,
om du vill ha ytterligare information om pr.

4.2. Milj�variabeln PRINTER

Alla kommandon som ing�r i Linux utskriftshanterare accepterar flaggan
-P. Denna flagga till�ter anv�ndaren att best�mma vilken skrivare som
skall anv�ndas. Om skrivare inte anges, kommer utmatningen att skickas
till standardskrivaren.

Ist�llet f�r att var g�ng beh�va ange skrivare, kan du s�tta
milj�variabeln PRINTER till namnet p� den skrivare du vill anv�nda.
Detta g�rs p� olika s�tt i olika skal. I bash g�rs det med

$ PRINTER="skrivar_namn"; export PRINTER

och i csh, skriver du kommandot

% setenv PRINTER "skrivar_namn"

Dessa kommandon kan placeras i ditt loginskript (.profile f�r bash,
eller .cshrc f�r csh), eller ges p� kommandoraden. (Se bash(1) och
csh(1) f�r ytterligare information om milj�variabler.)

5.

Svar p� ofta st�llda fr�gor

F1. Hur undviker jag ``trappstegseffekten'' (staircase p� engelska)?

S1. ``Trappstegseffekten'' orsakas av det s�tt p� vilket vissa
skrivare vill att radslut skall markeras. Somliga skrivare vill ha
radslut markerade med vagnretur/radmatning (DOS-varianten) ist�llet
f�r endast radmatning, som UNIX-system anv�nder. Enklaste s�ttet att
�tg�rda problemet �r att unders�ka om skrivaren kan v�xla mellan de
tv� varianterna p� n�got s�tt---antingen genom att �ndra en DIP-
switch, eller att skicka en kontrollsekvens i b�rjan av varje
utskrift. F�r att g�ra det senare, m�ste du skapa ett filter (se F2).

Ett snabbt s�tt att fixa det p� �r att anv�nda ett filter p�
kommandoraden. Ett exempel �r:

$ cat thesis.txt | todos | lpr

F2. Vad �r ett filter?

S2. Ett filter �r ett program som l�ser fr�n standardinmatningen
(stdin), bearbetar den inl�sta datan och d�refter skriver till
standardutmatningen (stdout). Filter anv�nds till m�nga saker, bl.a.
bearbetning av text.

F3. Vad �r ett magiskt filter?

S3. Ett magiskt filter �r ett filter som utf�r olika saker beroende
p� filens typ. Om filen t.ex. �r en textfil, skrivs den ut som
vanligt. Om filen �r en PostScript-fil, eller i n�got annat format,
skrivs den ut p� n�got annat s�tt (Ghostscript). Tv� exempel p�
magiska filter �r magicfilter och APSfilter. En nackdel med dessa �r
att de n�dv�ndiga programmen m�ste intalleras f�re filtret.

Anledningen till det �r att filtret, n�r det installeras, unders�ker
vilka program som finns installerade (t.ex. Ghostscript---om det
�terfinns, vet filtret att PostScript kan hanteras). Filtret skapar
d�refter sig sj�lv p� grundval av de program som hittats:

� GhostScript

� TeX

� NetPBM

� jpeg-verktyg

� gzip

F4. Kommer Linux att kunna samarbeta med Windows utskriftshanterare?

S4. Kanske. Skrivare som endast hanterar WPS-kommandon, kommer inte
att underst�djas av Linux. Skrivare som hanterar WPS- och andra
kommandon (vilket exempelvis Canon BJC 610 g�r) fungerar, s� l�nge de
�r inst�llda p� n�got annat �n WPS. Andra skrivare, som en del HP
DeskJet 820C0i/Cse, kommer *inte* att fungera med Linux. D�remot kan
Linux fungera som en skrivarserver (se Samba) f�r Win95-datorer,
eftersom Win95 har drivrutiner f�r s�dana skrivare.

F5. Vad �r det h�r f�r j�vla system? Jag kan inte skriva ut mer �n
sex sidor utan att f� ``file too large''.

S5. En av inst�llningarna i filen /etc/printcap har att g�ra med den
maximala storleken p� en fil som skall skrivas ut. Standardv�rdet �r
1000 block p� disken (ca 500 k?). Vad g�ller PostScript-filer och
liknande, inneb�r detta i storleksordningen 6--8 sidr (inklusive
grafik). L�gg till f�ljande rad i skrivardefinitionen:

mx=0

Huvudsk�let till begr�nsningen �r att den partition som spool-katalo�
gen finns p� inte skall bli full. Det finns ett ytterligare s�tt att
kringg� begr�nsningen, n�mligen genom att l�ta lpr skapa en symbolisk
l�nk fr�n spool-katalogen till filen som skall skrivas ut. Du m�ste d�
komma ih�g flaggan -s var g�ng du k�r lpr.

6. Fels�kning

I detta avsnitt behandlas n�gra vanliga fel som kan uppkomma i samband
med anv�ndning av utskriftshanteraren.

Om skrivaren inte fungerar:

� Fungerar andra skrivarjobb? (problem med applikationen?)

� �r lpd ig�ng? (kontrollera med lpc) (print controller?)

� Kan root skicka n�got direkt till skrivaren? (utskriftsrutinerna?)

� Kan du g�ra utskrifter fr�n DOS? (kabel-/skrivarproblem?)

Svaren p� dessa fr�gor kan hj�lpa dig att finna en l�sning.

Skicka ytterligare f�rslag g�llande detta avsnitt till
<[email protected]>.
7. Referenser

Detta avsnitt inneh�ller referenser vad g�ller Linux
utskriftshanterare. Jag har f�rs�kt h�lla avsnittet s� inriktat p�
�mnet som m�jligt. Om du tycker att jag har gl�mt n�gon viktig
referens, s� tveka inte att kontakta mig.

Bet�nk f�ljande, innan du postar en fr�ga till en USENET-grupp:

� Tar skrivaren emot skrivarjobb? (Anv�nd lpc(8) f�r att kontrollera
detta.)

� Kan du finna svaret p� din fr�ga i denna HOWTO eller Grant Taylors
``Printing HOWTO''?

Om n�gon av ovanst�ende fr�gor kan besvaras med ``ja'', kanske du
skall t�nka efter tv� g�nger innan du skickar fr�gan. Och n�r du
slutligen skickar fr�gan till en nyhetsgrupp, f�rs�k d� att f� med all
information som beh�vs. Fr�ga inte bara n�got i stil med ``Jag har
problem med lpr. Sn�lla, hj�lp mig!'' Den typen av brev, kommer de
flesta definitivt att hoppa �ver. Ange �ven vilken version av k�rnan
du anv�nder, p� vilket s�tt felet intr�ffade och, om det finns, exakt
det felmeddelande som systemet gav.

Manualsidor

� cat(1) sl� samman och skriv filer

� dvips(1) konvertera en DVI-fil fr�n TeX till PostScript

� ghostview(1) Visa PostScript-dokument med hj�lp av Ghostscript

� groff(1) ``framsida'' till formateringssystemet groff

� gs(1) Ghostscripttolk/-visare

� lpc(8) styrprogram f�r skrivarna

� lpd(8) skrivardemon

� lpq(1) program f�r att titta p� skrivark�er

� lpr(1) skriv ut i bakgrunden

� lprm(1) ta bort jobb fr�n skrivark�er

� pr(1) konvertera textfiler f�r utskrift

� tex(1) textformaterings- och typps�ttningsprogram

USENET nyhetsgrupper

� comp.os.linux.* varierande information om Linux

� comp.unix.* UNIX-relaterade diskussioner