Linux NET-3-HOWTO, Linux N�tverk.
 Terry Dawson, VK2KTJ, Alessandro Rubini (maintainer),
 [email protected]. Svensk �vers�ttning av Tomas
 Carlsson, [email protected]
 <mailto:[email protected]>
 v1.3, 1 April 1998. Svensk version 14 Juni 1998

 Linux har ett k�rnbaserat n�tverksst�d som �r skrivet n�stan helt fr�n
 noll. TCP/IP-prestandan i de senaste k�rnorna g�r Linux till ett
 v�rdigt alternativ �ven till de b�sta av dess motst�ndare. Detta doku�
 ment beskriver hur man installerar och konfigurerar n�tverksmjukvara
 och tillh�rande verktyg i Linux.
 ______________________________________________________________________

 Inneh�llsf�rteckning



















































 1. �ndringar fr�n version 1.2

 2. Introduktion.

    2.1 Feedback
    2.2 �vers�ttarens kommentarer

 3. S� h�r anv�nder man detta  HOWTO dokument (NET-3-HOWTO-HOWTO ?).

 4. Generell Information om Linux N�tverk.

    4.1 En kort historia om utvecklingen av Linux N�tverksk�rna.
    4.2 Var man hittar ytterligare information om Linux n�tverk.
    4.3 Var man hittar generell n�tverksinformation (icke Linux-specifik)

 5. Generell Information om N�tverkskonfiguration

    5.1 Vad beh�ver man f�r att b�rja?
       5.1.1 K�llkoden f�r k�rnan.
       5.1.2 N�tverksverktyg (Network Tools).
       5.1.3 Applikationsprogram f�r n�tverket
       5.1.4 Adresser.
    5.2 Var skall man skriva konfigurationskommandona?
    5.3 Att skapa sina n�tverksgr�nssnitt.
    5.4 Att konfigurera ett n�tverksgr�nssnitt.
    5.5 Att konfigurera din Name Resolver.
       5.5.1 Vad best�r ett namn av?
       5.5.2 Vilken information beh�ver man.
       5.5.3 /etc/resolv.conf
       5.5.4 /etc/host.conf
       5.5.5 /etc/hosts
    5.6 Att konfigurera loopbackenheten.
    5.7 Routing.
       5.7.1 S� vad g�r programmet
    5.8 Att konfigurera n�tverksservrar och tj�nster.
       5.8.1 (TT
          5.8.1.1 Ett exempel p� en
       5.8.2 (TT
          5.8.2.1 Ett exempel p� en
    5.9 Andra n�tverksrelaterade konfigurationsfiler.
       5.9.1 (TT
       5.9.2 (TT
    5.10 N�tverkss�kerhet och �tkomstkontroll.
       5.10.1 /etc/ftpusers
       5.10.2 /etc/securetty
       5.10.3 (EM
          5.10.3.1 /etc/hosts.allow
          5.10.3.2 /etc/hosts.deny
       5.10.4 /etc/hosts.equiv
       5.10.5  Konfigurera
       5.10.6 Brandv�ggar.
       5.10.7 Andra f�rslag.

 6. N�tverksspecifik Information.

    6.1 ARCNet
    6.2 Appletalk (
       6.2.1 Att konfigurera mjukvaran f�r Appletalk.
       6.2.2 Att exportera ett Linuxfilsystem via Appletalk.
       6.2.3 Att dela sin skrivare via Appletalk.
       6.2.4 Att starta programvaran f�r Appletalk.
       6.2.5 Att testa programvaran f�r Appletalk.
       6.2.6 Brister i programvaran f�r Appletalk.
       6.2.7 Mer information.
    6.3 ATM
    6.4 AX25 (
    6.5 DECNet
    6.6 EQL - trafikutj�mnare f�r multipla linor.
    6.7 Ethernet
    6.8 FDDI
    6.9 Frame Relay
    6.10 IP-redovisning (IP Accounting)
    6.11 IP Aliasing
    6.12 IP Brandv�ggar (IP Firewalls)
    6.13 IPIP Inkapsling (IPIP Encapsulation)
       6.13.1 En tunnlad n�tverkskonfiguration.
       6.13.2 En tunnlad datorkonfiguration.
    6.14 IPX (
    6.15 IPv6
    6.16 ISDN
    6.17 IP-maskering (IP Masquerade).
    6.18 IP Transparent Proxy
    6.19 Mobil IP
    6.20 Multicast
    6.21 NAT - �vers�ttning av n�tverksadresser (Network Address Translation)
    6.22 NetRom (
    6.23 PLIP (Parallel Line Internet Protocol)
    6.24 PPP (Point to Point Protocol)
       6.24.1 Att vidh�lla en permanent anslutning till n�tet med
    6.25 Rose protokollet (
    6.26 SAMBA (st�d f�r `NetBEUI', `NetBios').
    6.27 SLIP (Serial Line Internet Protocol) klient.
       6.27.1 dip (Dialup IP)
       6.27.2 slattach
       6.27.3 N�r anv�nder man vilket?
       6.27.4 Statisk SLIP-server med uppringd f�rbindelse och
       6.27.5 Dynamisk SLIP-server med uppringd f�rbindelse och
       6.27.6 Att anv�nda
       6.27.7 Permanent SLIP-anslutning med hyrd ledning och
    6.28 SLIP (Serial Line Internet Protocol) server.
       6.28.1 SLIP-server med
          6.28.1.1 Var man f�r tag p�
          6.28.1.2 Att konfigurera
          6.28.1.3 Att konfigurera
          6.28.1.4 Att konfigurera
          6.28.1.5 Att konfigurera
          6.28.1.6 Att konfigurera
       6.28.2 Slip Server med
          6.28.2.1 Att konfigurera
       6.28.3 SLIP server med paketet
    6.29 STRIP (Starmode Radio IP)
    6.30 Token Ring
    6.31 X.25
    6.32 WaveLan

 7. Kablage

    7.1 Seriell NULL-modem kabel.
    7.2 Parallellportskabel (PLIP kabel)
    7.3 10base2 (tunn koax) Ethernet-kabel
    7.4 Tvinnad tv�par Ethernet-kabel.

 8. Terminologi i detta dokument.

 9. Linux f�r en ISP?

 10. Tillk�nnagivanden

 11. Copyright.



 ______________________________________________________________________

 1.  �ndringar fr�n version 1.2


 Till�gg:
         Lade till information om transproxy
         Mindre fixar h�r och d�r

 R�ttningar/Uppdateringar:
         Ny maintainer

 ToDo (ej �ndrad, tyv�rr):
         L�gg till traffic shaper
         Beskriv ny routing algoritm
         L�gg till kompileringsalternativ i k�rnan f�r IPv6
         Beskriv /proc/sys/net/* .
         WanRouter enhet




 2.  Introduktion.

 Den f�rsta NET-FAQen skrevs av Matt Welsh och Terry Dawson f�r att
 besvara ofta st�llda fr�gor om n�tverk f�r Linux, detta i en tid f�re
 Linux Documentation Project hade startat. Den t�ckte de tidiga
 utvecklingsversionerna av Linux n�tverksk�rna. NET-2-HOWTO tog �ver
 fr�n NET-FAQ och var ett av de f�rsta LDP HOWTO dokumenten, det t�ckte
 version 2, och senare version 3, av Linuxk�rnans n�tverksmjukvara.
 Detta dokument tar i sin tur �ver fr�n NET-2-HOWTO och behandlar
 endast version 3 av Linux n�tverksk�rna.

 Tidigare versioner av detta dokument blev ganska stora beroende p� den
 enorma m�ngd material som det skulle t�cka. F�r att minska storleken
 har ett antal HOWTO's producerats som behandlar specifika
 n�tverks�mnen. Detta dokument kommer, d�r det �r relevant,  att
 tillst� med referenser till dessa och behandla de �mnen som inte t�cks
 i andra dokument.

 I April 1998 slutade Terry Dawson att uppr�th�lla NET-3, pga sin h�ga
 belastning. Jag �r ny i jobbet, men skall g�ra mitt b�sta f�r att
 lyckas.


 2.1.  Feedback

 Jag uppskattar alltid feedback och s�rskilt v�rdefulla bidrag. Var
 v�nlig att skicka alla bidrag till email <mailto:[email protected]>.


 2.2.  �vers�ttarens kommentarer

 F�rst skall s�gas att jag inte �r n�gon expert p� att �vers�tta
 dokument fr�n engelska till svenska. N�r dokumentet dessutom �r
 fullsp�ckat med tekniska termer s� blir det inte l�ttare. Jag har
 f�rs�kt att �vers�tta de flesta termerna �nd� och i de fall som jag
 inte gjort detta s� b�r det vara klart vad som menas. I de fall som
 �vers�ttningen �r tveksam s� har jag �ven n�mnt den engelska termen.
 F�r �vrigt s� finns det m�nga meningar som antagligen inte skulle g�ra
 n�got vidare intryck p� en svenskal�rare, men jag hoppas att det g�r
 att f�rst� �nd�.

 P� ett par st�llen har jag lagt till ett par meningar, jag har d�
 markerat detta med `(Sv�)'.

 I andra sektioner av detta dokument (f�rutom denna) s� betyder `jag'
 originalf�rfattaren.

 --Tomas Carlsson, [email protected]
 <mailto:[email protected]>


 3.  S� h�r anv�nder man detta  HOWTO dokument (NET-3-HOWTO-HOWTO ?).

 Formatet p� detta dokument skiljer sig fr�n tidigare versioner. Vi har
 grupperat om sektionerna s� att det finns upplysande material i b�rjan
 som man kan hoppa �ver om man inte �r intresserad, sedan kommer
 generellt material som man m�ste f�rst� innan man forts�tter till de
 teknikspecifika delarna i resten av dokumentet.


    L�s de generella sektionerna
       Dessa sektioner anv�nds i alla, eller n�stan alla, tekniker som
       beskrivs senare och det �r viktigt att man f�rst�r dessa.


    Se �ver sitt n�tverk
       Man b�r veta hur ens n�tverk �r, eller kommer att vara, designat
       och exakt vilken h�rdvara och teknik som man kommer att
       implementera.


    L�s det teknikspecifika sektionerna som �r relaterade till de krav
       man har
       N�r man vet vad man vill ha s� kan man ta sig an varje komponent
       i tur och ordning. De h�r sektionerna behandlar endast detaljer
       f�r en specifik teknik.


    G�r konfigurationsarbetet
       Man b�r f�rs�ka att konfigurera sitt n�tverk och noggrant notera
       alla problem man st�ter p�.


    Leta efter ytterligare hj�lp om det beh�vs
       Om man st�ter p� problem som detta dokument inte kan hj�lpa till
       med s� l�s sektionen om var man kan hitta hj�lp eller var man
       kan rapportera buggar.


    Ha kul!
       N�tverk �r roligt, njut av det.


 4.  Generell Information om Linux N�tverk.


 4.1.  En kort historia om utvecklingen av Linux N�tverksk�rna.

 Att utveckla en helt ny implementering av TCP/IP protokollstacken i
 k�rnan som skulle prestera lika bra som existerande implementeringar
 var inte en l�tt uppgift. Valet att inte porta en av de existerande
 implementeringarna gjordes vid en tid d� det r�dde os�kerhet
 betr�ffande om de existerande implementeringarna kunde bli besv�rade
 av restriktiva copyrights p� grund av ett r�ttsfall av U.S.L och d�
 det fanns mycket entusiasm f�r att g�ra det annorlunda och kanske till
 och med b�ttre �n det redan hade gjorts.

 Den f�rsta frivilliga att leda utvecklingen av n�tverkskoden var Ross
 Biro <[email protected]>. Ross gjorde en enkel och inkomplett men
 mestadels anv�ndbar implementering, som ut�kades med en Ethernet-
 drivrutin f�r ett WD-8003 n�tverkskort. Detta r�ckte f�r att f� m�nga
 personer att testa och experimentera med koden och n�gra klarade till
 och med av att ansluta maskiner till Internet med denna
 implementering. Trycket p� n�tverksst�d �kade i Linuxv�rlden och till
 slut var kostnaden f�r or�ttvist tryck p� Ross st�rre �n vad han fick
 ut av projektet s� han lade av som huvudutvecklare.  Ross
 anstr�ngningar f�r att f� ig�ng projektet och ta ansvar f�r att
 verkligen producera n�gonting anv�ndbart under s�dana kontroversiella
 omst�ndigheter var vad som drev p� allt framtida arbete och var d�rf�r
 en viktig del av framg�ngen med den nuvarande produkten.

 Orest Zborowski <[email protected]> producerade det f�rsta
 programmeringsgr�nssnittet f�r BSD sockets till Linuxk�rnan. Detta var
 ett stort steg fram�t eftersom det till�t m�nga av de existerande
 n�tverksapplikationerna att bli portade till Linux utan omfattande
 modifiering.

 N�gon g�ng vid denna tid utvecklade Laurence Culhane
 <[email protected]> de f�rsta drivrutinerna f�r Linux som st�dde
 SLIP-protokollet. Dessa gjorde det m�jligt f�r m�nga m�nniskor som
 inte hade tillg�ng till Ethernet-n�tverk att experimentera med den nya
 n�tverksmjukvaran. �terigen s� tog n�gra personer denna drivrutin och
 lyckades ansluta sig till Internet. Detta gav m�nga en smak av de
 m�jligheter som kunde bli realiserade om Linux hade fullt n�tverksst�d
 och �kade antalet anv�ndare av den existerande n�tverksmjukvaran.

 En av de som aktivt hade arbetat med uppgiften att implementera
 n�tverksst�d var Fred van Kempen <[email protected]>. Efter
 en tid av os�kerhet efter Ross avhopp fr�n positionen som
 huvudutvecklare s� erbj�d Fred sin tid och insats. Fred hade n�gra
 ambiti�sa planer f�r vart han ville leda Linux n�tverksmjukvara och
 han b�rjade framskrida i den riktningen. Fred producerade en serie
 n�tverkskod som kallades 'NET-2' k�rnkod ('NET'-koden var Ross) som
 m�nga kunde anv�nda ganska anv�ndbart. Fred's NET-2 kod anv�ndes av
 ett hyfsat stort antal entusiaster, som �kade allt eftersom ryktet
 spred sig att koden fungerade. Vid denna tid var n�tverksmjukvaran
 fortfarande ett stort antal patchar till standardversionen av k�rnan
 och var inte inkluderad i den normala versionen. NET-FAQ och
 NET-2-HOWTO beskrev d� den ganska komplicerade rutinen f�r att f� allt
 att fungera. Freds m�l var att utveckla nyheter till standard
 implementeringen, och detta tog tid. Linuxv�rlden v�ntade ot�ligt p�
 n�got som fungerade p�litligt och, precis som med Ross, s� �kade
 trycket p� Fred som huvudutvecklare.

 Alan Cox <[email protected]> f�reslog en l�sning till problemet.
 Han f�reslog att han skulle ta Freds NET-2 kod och debugga den, g�ra
 den p�litlig och stabil s� att den skulle tillfredsst�lla de ot�liga
 anv�ndarna och samtidigt l�tta p� trycket p� Fred s� att han kunde
 forts�tta sitt jobb. Alan b�rjade med detta, med viss framg�ng och
 hans f�rsta version av n�tverkskod kallades 'NET-2D(ebugged)'. Koden
 fungerade p�litligt i m�nga typiska konfigurationer och anv�ndarna var
 n�jda. Alan hade egna ideer och f�rdigheter att bidra med till
 projektet vilket ledde till m�nga diskussioner relaterade till
 riktningen p� NET-2 koden. Det skapades tv� olika l�ger i
 Linuxv�rlden, en med filosofin 'f� det att fungera, sen g�r det
 b�ttre' och den andra 'g�r det b�ttre f�rst'. Linus st�dde Alans
 utveckling och inkluderade Alans kod i standarddistributionen av
 k�rnkoden. Detta placerade Fred i en sv�r situation. Fortsatt
 utveckling skulle sakna anv�ndning och testning av den stora
 anv�ndarskaran och detta skulle betyda att det skulle bli sv�rt och g�
 l�ngsamt. Fred fortsatte att arbeta en kort tid men lade till slut av
 och Alan blev den nya ledaren f�r Linux n�tverksutveckling.

 Snart avsl�jade Donald Becker <[email protected]> sina
 talanger i l�gniv�aspekterna f�r n�tverk och producerade en enorm
 m�ngd av Ethernet-drivrutiner, n�stan alla de som finns i nuvarande
 k�rnor �r utvecklade av Donald. Det finns andra som har givit
 betydelsefulla bidrag, men Donalds arbete �r produktivt och kr�ver
 speciell uppm�rksamhet.

 Alan fortsatte att f�rfina NET-2-Debugged koden en tid samtidigt som
 han arbetade p� det som fanns p� 'TODO'-listan. D� Linux 1.3.*
 k�rnkoden hade v�xt till sig hade n�tverkskoden g�tt �ver till NET-3
 versionen som nuvarande versioner grundar sig p�. Alan arbetade p�
 m�nga olika aspekter p� n�tverkskoden och med hj�lp av en m�ngd
 talangfulla personer fr�n Linuxv�rlden v�xte koden i alla m�jliga
 riktningar. Alan producerade dynamiska n�tverksenheter och de f�rsta
 standard AX.25 och IPX implementeringarna. Alan har fortsatt att meka
 med koden, l�ngsamt strukturerat om och f�rb�ttrat den till det
 tillst�nd den �r i idag.

 PPP-st�d lades till av Michael Callahan <[email protected]> och
 Al Longyear <[email protected]>, detta var ocks� kritiskt f�r att
 �ka antalet personer som anv�nde Linux f�r n�tverk.

 Jonathon Naylor <[email protected]> har bidragit med att g�ra
 betydande f�rb�ttringar av Alans AX.25 kod, lagt till st�d f�r NetRom
 och Rose protokoll.  AX.25/NetRom/Rose st�det i sig sj�lv �r ganska
 betydelsefullt, f�r att inget annat operativsystem har inbyggt st�d
 f�r dessa protokoll f�rutom Linux.

 Det finns naturligtvis hundratals andra personer som har givit
 betydelsefulla bidrag till utvecklingen av Linux n�tverksmjukvara.
 N�gra av dessa kommer att n�mnas senare i de teknikspecifika
 sektionerna, andra har bidragit med moduler, drivrutiner, buggfixar,
 f�rslag, testrapporter och moraliskt st�d. I alla dessa fall kan var
 och en s�ga att den varit del av utvecklingen. Linux n�tverkskod �r
 ett utm�rkt exempel p� de resultat som kan uppn�s med Linux
 anarkistiska utvecklingsstil, om man inte �r f�rv�nad �ver detta �n,
 s� blir man det snart f�r utvecklingen har inte slutat �n.



 4.2.  Var man hittar ytterligare information om Linux n�tverk.

 Det finns ett antal st�llen d�r man kan hitta bra information om Linux
 n�tverk.

 Alan Cox, den nuvarande handhavaren av Linux n�trverkskod har en World
 Wide Web sida som inneh�ller h�jdpunkter fr�n utvecklingen av
 n�tverkskoden: www.uk.linux.org
 <http://www.uk.linux.org/NetNews.html>.

 Ett annat bra st�lle �r en bok, Network Administrators Guide, skriven
 av Olaf Kirch. Den tillh�r Linux Documentatation Project
 <http://sunsite.unc.edu/LDP/> och man kan l�sa den online p� Network
 Administrators Guide HTML version
 <http://sunsite.unc.edu/LDP/LDP/nag/nag.html> eller h�mta den i olika
 format via ftp fr�n sunsite.unc.edu LDP ftp archive
 <ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/docs/LDP/network-guide/>. Olafs bok
 �r ganska omfattande och ger en bra �versikt av h�gniv�konfiguration
 av n�tverket i Linux.

 Det finns en nyhetsgrupp i Linux nyhetshierarkin som �r avsedd f�r
 n�tverk och dess relaterade �mnen, den �r: comp.os.linux.networking
 <news:comp.os.linux.networking>

 Det finns en mailing-lista som man kan prenumerera p� d�r man kan
 fr�ga fr�gor relaterade till Linux n�tverk. F�r att prenumerera skall
 man skicka ett e-post meddelande:


 To: [email protected]
 Subject: anything at all
 Message:

 subscribe linux-net




 P� de olika IRC n�tverken finns det ofta #linux kanaler p� vilka
 personer kan svara p� fr�gor om Linux n�tverk.

 Kom ih�g att n�r man rapporterar ett problem s� skall man inkludera s�
 mycket relevanta detaljer om problemet som man kan. Speciellt s� b�r
 man specificera vilka versioner av mjukvara man anv�nder, s�rskilt
 k�rnversionen, versionen p� verktyg s�som pppd eller dip och den
 exakta karakt�ren av problemet som man upplever.  Detta betyder bland
 annat att notera den exakta syntaxen p� felmeddelanden som man f�r och
 alla kommandon som man anv�nder.


 4.3.  Var man hittar generell n�tverksinformation (icke Linux-speci�
 fik)

 Om man vill ha grundl�ggande information om TCP/IP n�tverk, s� kan jag
 rekommendera f�ljande dokument:


    tcp/ip introduction
       detta dokument finns b�de som text version
       <ftp://athos.rutgers.edu/runet/tcp-ip-intro.doc> och som
       postscript version <ftp://athos.rutgers.edu/runet/tcp-ip-
       intro.ps>.


    tcp/ip administration
       detta dokument finns b�de som text version
       <ftp://athos.rutgers.edu/runet/tcp-ip-admin.doc> och som
       postscript version <ftp://athos.rutgers.edu/runet/tcp-ip-
       admin.ps>.

 Om man vill ha mer detaljerad information om TCP/IP n�tverk s� kan jag
 rekommendera:



      "Internetworking with TCP/IP"
      av Douglas E. Comer

      ISBN 0-13-474321-0
      Prentice Hall publications.





 Man kan ocks� prova nyhetsgruppen comp.protocols.tcp-ip
 <news:comp.protocols.tcp-ip>.

 En viktig informationsk�lla n�r man �r ute efter teknisk information
 relaterad till Internet och TCP/IP protokollen �r RFCs. RFC �r en
 f�rkortning av 'Request For Comment' och �r det standardiserade s�ttet
 att l�mna ut och dokumentera protokollstandarder f�r Internet. Det
 finns m�nga st�llen att h�mta RFCs fr�n.  M�nga av dessa �r ftp-sajter
 och andra tillhandah�ller World Wide Web sidor med s�kmotorer d�r man
 kan kan s�ka i RFC databasen med nyckelord.
 En m�jlig k�lla f�r RFCs �r: Nexor RFC database
 <http://pubweb.nexor.co.uk/public/rfc/index/rfc.html>.


 5.  Generell Information om N�tverkskonfiguration

 F�ljande delsektioner inneh�ller information som man m�ste f�rst� f�r
 att kunna konfigurera sitt n�tverk. Det �r fundamentala principer som
 g�ller oavsett karakt�ren p� n�tverket som man skall anv�nda.


 5.1.  Vad beh�ver man f�r att b�rja?

 Innan man b�rjar bygga eller konfigurera sitt n�tverk beh�ver man
 n�gra saker.  De viktigaste �r:


 5.1.1.  K�llkoden f�r k�rnan.

 Eftersom k�rnan som man k�r nu inte n�dv�ndigtvis �nnu har st�d f�r de
 n�tverk och n�tverkskort som man vill anv�nda s� beh�ver man
 antagligen k�llkoden f�r k�rnan s� att man kan kompilera om den med
 l�mpliga till�gg.

 Man kan alltid h�mta den senaste k�llkoden fr�n: ftp.funet.fi
 <ftp://ftp.funet.fi/pub/Linux/PEOPLE/Linus/v2.0>.

 Vanligtvis s� packas k�llkoden upp till katalogen /usr/src/linux. F�r
 mer information om hur man l�gger till patchar och hur man kompilerar
 k�rnan s� b�r man l�sa Kernel-HOWTO <Kernel-HOWTO.html>. F�r
 information om hur man konfigurerar k�rnans moduler s� b�r man l�sa
 Module-HOWTO <Module-HOWTO.html>.

 Om inte annat s�gs specifikt s� rekommenderar jag att man h�ller dig
 till standardversionerna av k�rnan (de med j�mna nummer som andra
 siffra i versionsnummret).  Versioner under utveckling (de med udda
 andra siffra) kan ha strukturella eller andra �ndringar som kan skapa
 problem med annan mjukvara i sitt system. Om man �r os�ker p� om man
 klarar av att l�sa den typen av problem, s� skall man inte anv�nda de
 versionerna.


 5.1.2.  N�tverksverktyg (Network Tools).

 N�tverksverktygen �r de program som man anv�nder f�r att konfigurera
 n�tverksenheter i Linux. Med dessa verktyg kan man tilldela adresser
 till enheter och konfigurera routes till exempel.

 De flesta moderna Linuxdistributioner �r utrustade med
 n�tverksverktyg, s� om man har installerat fr�n en distribution och
 �nnu inte installerat n�tverksverktygen s� b�r man g�ra detta nu.

 Om man inte har installerat fr�n en distribution s� beh�ver man
 k�llkoden f�r att kompilera verktygen sj�lv. Detta �r inte sv�rt.

 N�tverksverktygen handhas av Bernd Eckenfels och finns p�:ftp.inka.de
 <ftp://ftp.inka.de/pub/comp/Linux/networking/NetTools/> och �r
 speglade p�: ftp.uk.linux.org
 <ftp://ftp.uk.linux.org/pub/linux/Networking/base/>.

 Man skall vara noga med att v�lja en version som passar den k�rna som
 man har t�nkt att anv�nda och med att f�lja instruktionerna i paketet
 f�r att installera.

 F�r att installera den senaste versionen d� detta skrivs s� beh�ver
 man g�ra f�ljande:
 #
 # cd /usr/src
 # tar xvfz net-tools-1.33.tar.gz
 # cd net-tools-1.33
 # make config
 # make
 # make install
 #



 Dessutom, om man t�nker konfigurera en brandv�gg eller anv�nda IP-
 maskering, s� beh�ver man ipfwadm kommandot. Den senaste versionen
 finns p�: ftp.xos.nl <ftp:/ftp.xos.nl/pub/linux/ipfwadm>. �terigen s�
 finns det ett antal versioner tillg�ngliga. Se till att v�lja den som
 passar b�st till din k�rna.

 F�r att installera den senaste versionen d� detta skrivs s� beh�ver
 man g�ra f�ljande:

 #
 # cd /usr/src
 # tar xvfz ipfwadm-2.3.0.tar.gz
 # cd ipfwadm-2.3.0
 # make
 # make install
 #




 5.1.3.  Applikationsprogram f�r n�tverket

 Applikationsprogrammen �r program s�som telnet och ftp och deras
 respektive serverprogram. David Holland <[email protected]>
 handhar en distribution av de vanligaste av dessa. man kan h�mta dem
 fr�n: ftp.uk.linux.org
 <ftp://ftp.uk.linux.org/pub/linux/Networking/base>.

 F�r att installera den senaste versionen d� detta skrivs s� beh�ver
 man g�ra f�ljande:

 #
 # cd /usr/src
 # tar xvfz /pub/net/NetKit-B-0.08.tar.gz
 # cd NetKit-B-0.08
 # more README
 # vi MCONFIG
 # make
 # make install
 #




 5.1.4.  Adresser.

 Internet Protokoll Adresser �r uppbyggda av fyra bytes. Konventionen
 �r att skriva adresser i vad som kallas 'punkterad decimal notation'.
 I denna formen �r varje byte konverterad till ett decimalt tal
 (0-255), utan nollor i b�rjan, och skrivs med varje byte separerad med
 ett '.' tecken. Varje (n�tverks-)gr�nssnitt hos en v�rddator eller
 router har en IP-adress. I vissa fall �r det till�tet att ha samma IP-
 adress p� alla gr�nssnitt p� en och samma maskin, men vanligtvis har
 varje gr�nssnitt sin egen adress.

 Internet Protokoll n�tverk �r kontinuerliga sekvenser av IP-adresser.
 Alla adresser inom ett n�tverk har ett antal siffror i adressen
 gemensamma. Den del av adressen som �r gemensam f�r alla adresser inom
 ett n�tverk kallas 'n�tverksdelen' ('network portion') av adressen.
 Antalet bitar som �r delade av alla adresser inom ett n�tverk kallas
 'n�tmasken' ('netmask') och det �r n�tmaskens uppgift att avg�ra vilka
 adresser som h�r till n�tverket som n�tmasken tillh�r och vilka som
 inte g�r det. Beakta f�ljande exempel:


 -----------------  ---------------
 Host Address       192.168.110.23
 Network Mask       255.255.255.0
 Network Portion    192.168.110.
 Host portion                  .23
 -----------------  ---------------
 Network Address    192.168.110.0
 Broadcast Address  192.168.110.255
 -----------------  ---------------



 Alla adresser som blir 'bitvis andade' med sin n�tmask kommer att
 avsl�ja adressen till n�tverket som den tillh�r. N�tverksadressen �r
 d�rf�r den l�gst numrerade adressen i den rad av adresser som finns i
 n�tverket och har v�rddatordelen av adressen satt till nollor.

 Broadcastadressen �r en speciell adress som varje v�rddator p�
 n�tverket lyssnar till ut�ver sin egen unika adress. Till denna adress
 s�nds datagram om det �r t�nkt att alla maskiner p� n�tverket skall ta
 emot dem. Vissa typer av data s�som route information och
 varningsmeddelanden s�nds till broadcastadressen s� att alla maskiner
 p� n�tverket kan ta emot dem samtidigt. Det finns tv� vanligt
 f�rekommande standarder f�r vad broadcastadressen skall vara. Den mest
 anv�nda �r att den h�gsta m�jliga adressen i n�tverket anv�nds som
 broadcastadress. I exemplet ovan skulle detta vara 192.168.110.255. Av
 n�gon anledning anv�nder vissa sajter n�tverksadressen som
 broadcastadress. I praktiken spelar det ingen st�rre roll vilket man
 anv�nder men man m�ste vara s�ker p� att alla maskiner p� n�tverket
 anv�nder samma broadcastadress.

 Av administrativa sk�l n�gon g�ng tidigt i utvecklingen av IP-
 protokollet delades adresserna in i n�gra slumpvisa grupper av n�tverk
 och dessa n�tverk grupperades i vad som kallas f�r klasser. Dessa
 klasser tillhandah�ller ett antal n�tverk av standardstorlekar som kan
 bli allokerade. De allokerade �r:


 ----------------------------------------------------------
 | Network | Netmask       | Network Addresses            |
 | Class   |               |                              |
 ----------------------------------------------------------
 |    A    | 255.0.0.0     | 0.0.0.0    - 127.255.255.255 |
 |    B    | 255.255.0.0   | 128.0.0.0  - 191.255.255.255 |
 |    C    | 255.255.255.0 | 192.0.0.0  - 223.255.255.255 |
 |Multicast| 240.0.0.0     | 224.0.0.0  - 239.255.255.255 |
 ----------------------------------------------------------




 Vilka adresser som man skall anv�nda beror p� vad det �r exakt man
 skall g�ra. Man kan beh�va anv�nda en kombination av f�ljande f�r att
 f� de adresser man beh�ver:


    Installera en Linuxmaskin p� ett existerande IP-n�tverk
       Om man vill installera en Linuxmaskin p� ett existerande IP-
       n�tverk s� b�r man kontakta den som administrerar n�tverket och
       fr�ga efter f�ljande:

    �  IP-adress f�r v�rddatorn (Host IP Address)

    �  IP n�tverksadress (IP Network Address)

    �  IP broadcastadress

    �  IP n�tmask (IP Netmask)

    �  Routeradress

    �  DNS adress (Domain Name Server Address)

       Man skall sedan konfigurera sin Linux n�tverksenhet med de
       uppgifterna. man kan inte hitta p� dem och f�rv�nta sig att det
       skall fungera.



    Bygga ett helt nytt n�tverk som aldrig skall anslutas till Internet
       Om man bygger ett privat n�tverk som man aldrig t�nker ansluta
       till Internet s� kan man v�lja vilka adresser man vill. Men, f�r
       s�kerhets och konsistens skull s� har vissa IP-adresser blivit
       reserverade speciellt f�r detta �ndam�l. De �r specificerade i
       RFC1597 och �r f�ljande:


       -----------------------------------------------------------
       |         RESERVED PRIVATE NETWORK ALLOCATIONS            |
       -----------------------------------------------------------
       | Network | Netmask       | Network Addresses             |
       | Class   |               |                               |
       -----------------------------------------------------------
       |    A    | 255.0.0.0     | 10.0.0.0    - 10.255.255.255  |
       |    B    | 255.255.0.0   | 172.16.0.0  - 172.31.255.255  |
       |    C    | 255.255.255.0 | 192.168.0.0 - 192.168.255.255 |
       -----------------------------------------------------------



    Man b�r f�rst best�mma hur stort n�tverket skall vara och sedan
    v�lja s� m�nga adresser som man beh�ver.


 5.2.  Var skall man skriva konfigurationskommandona?

 Det finns n�gra olika metoder f�r Linux systemstartprocedurer. Efter
 det att k�rnan bootar, s� exekverar den alltid ett program som heter
 init. init programmet l�ser sedan en konfigurationsfil som heter
 /etc/inittab och inleder uppstartsprocessen. Det finns n�gra olika
 versioner av init och det �r denna variationen som �r den st�rsta
 orsaken till skillnad mellan distributioner eller maskiner.

 Vanligtvis s� inneh�ller /etc/inittab filen en rad som ser ut
 n�gonting som liknar:



      si::sysinit:/etc/init.d/boot



 Denna raden specificerar namnet p� det shell-script som verkligen
 utf�r uppstarten.  Denna fil skulle kunna j�mf�ras med filen
 AUTOEXEC.BAT i MS-DOS.

 Vanligtvis finns det andra script som anropas av boot-scriptet och
 ofta s� konfigureras n�tverket i n�got av dessa.

 F�ljande tabell kan anv�ndas som guide f�r ett system:


 -------------------------------------------------------------------------------
 Distrib. |Interface Config/Routing                    |Server Initialisation
 -------------------------------------------------------------------------------
 Debian   |/etc/init.d/network                         |/etc/init.d/netbase
          |                                            |/etc/init.d/netstd_init
          |                                            |/etc/init.d/netstd_nfs
          |                                            |/etc/init.d/netstd_misc
 -------------------------------------------------------------------------------
 Slackware|/etc/rc.d/rc.inet1                          |/etc/rc.d/rc.inet2
 -------------------------------------------------------------------------------
 RedHat   |/etc/sysconfig/network-scripts/ifup-<ifname>|/etc/rc.d/init.d/network
 -------------------------------------------------------------------------------



 De flesta moderna distributioner har ett program med vilket man kan
 konfigurera m�nga av de vanligaste sorterna av n�tverksgr�nssnitt. Om
 man har en av dessa s� b�r man se om det kan g�ra det man vill innan
 man ger sig p� manuell konfiguration.



      -----------------------------------------
      Distrib   | Network configuration program
      -----------------------------------------
      RedHat    | /sbin/netcfg
      Slackware | /sbin/netconfig
      -----------------------------------------





 5.3.  Att skapa sina n�tverksgr�nssnitt.

 I m�nga Unix operativsystem s� framtr�der n�tverksenheterna i /dev
 katalogen. S� �r inte fallet i Linux. I Linux skapas n�tverksenheterna
 dynamiskt i mjukvara och d�rmed m�ste inte enhetsfiler finnas.

 I de flesta fall skapas n�tverksenheterna automatiskt av drivrutinen
 n�r den initialiseras och hittar din h�rdvara. Till exempel s� skapar
 Ethernetdrivrutinen eth[0..n] gr�nssnitten sekvensiellt medan den
 hittar din Etherneth�rdvara. Det f�rsta Ethernetkortet som hittas blir
 eth0, det andra eth1 osv.

 Men i n�gra fall, tex slip och ppp, s� skapas n�tverksenheterna genom
 att n�got anv�ndarprogram k�rs. Samma sekvensiella numrering g�ller,
 men enheterna skapas inte automatiskt vid systemstarten. Anledningen
 till detta �r att, till skillnad fr�n Ethernetenheterna, s� kan
 antalet aktiva slip eller ppp enheter variera under tiden systemet �r
 ig�ng. De h�r fallen g�s igenom mer noggrannt senare.





 5.4.  Att konfigurera ett n�tverksgr�nssnitt.

 N�r man har alla program man beh�ver och sina adress- och
 n�tverksuppgifter s� kan man konfigurera sina n�tverksgr�nssnitt. N�r
 vi pratar om att konfigurera ett n�tverksgr�nssnitt s� pratar vi om
 processen att tilldela en n�tverksenhet l�mpliga adresser och att ge
 l�mpliga v�rden till andra konfigurerbara parametrar hos en
 n�tverksenhet. Det mest anv�nda programmet f�r detta �r kommandot
 ifconfig (interface configure).

 Vanligtvis b�r man anv�nda ett kommando som liknar f�ljande:


      # ifconfig eth0 192.168.0.1 netmask 255.255.255.0 up




 I detta fallet konfigurerar jag ett Ethernetkort eth0 med IP-adressen
 192.168.0.1 och en n�tmask 255.255.255.0.  Parametern up som f�ljer
 kommandot talar om f�r enheten att den skall bli aktiv.

 K�rnan f�ruts�tter vissa f�rvalda v�rden n�r man konfigurerar
 gr�nssnitt. Till exempel s� kan man specificera n�tverksadress och
 broadcastadress f�r ett gr�nssnitt. Men om man inte g�r det, som i
 exemplet ovan, s� g�r k�rnan rimliga gissningar baserade p� n�tmasken,
 och om man inte specificerat n�gon n�tmask s� tittar k�rnan p� klassen
 av IP-adress. I exemplet ovan skulle k�rnan anta att det �r ett klass
 C n�tverk som skall konfigureras och d�rmed s�tta n�tverksadressen
 till 192.168.0.0 och broadcastadressen till 192.168.0.255.

 Det finns m�nga andra parametrar till ifconfig. De viktigaste �r:

    up aktiverar ett gr�nssnitt.


    down
       deaktiverar ett gr�nssnitt.


    [-]arp
       sl�r av eller sl�r p� 'address resolution protocol' f�r
       gr�nssnittet.


    [-]allmulti
       sl�r av eller sl�r p� mottagning av alla h�rdvaru-
       multicastpaket. H�rdvaru-multicast l�ter grupper av maskiner att
       ta emot paket som �r adresserade till speciella destinationer.
       Detta kan vara viktigt om man anv�nder applikationer s�som
       videokonferenssystem men anv�nds normalt inte.


    mtu N
       specificerar MTU f�r enheten.


    netmask addr
       specificerar n�tmasken f�r n�tverket som maskinen tillh�r.


    irq addr
       denna parameter fungerar endast f�r viss h�rdvara och s�tter IRQ
       f�r enheten.


    [-]broadcast [addr]
       sl�r p� mottagning av datagram som skickas till
       broadcastadressen, eller sl�r av mottagning av dessa datagram.


    [-]pointopoint [addr]
       s�tter adressen p� maskinen p� andra �nden av en punkt till
       punkt f�rbindelse som tex slip eller ppp.


    hw <type> <addr>
       s�tter h�rdvaruadressen f�r n�tverksenheten. Oftast �r detta
       inte anv�ndbart f�r Ethernet, men �r anv�ndbart f�r andra typer
       av n�tverk som tex AX.25.

 Man kan anv�nda kommandot ifconfig p� alla n�tverksgr�nssnitt. Vissa
 anv�ndarprogram, tex pppd och dip, konfigurerar enheterna automatisk
 n�r de skapar dem, s� manuell anv�ndning av ifconfig �r inte
 n�dv�ndig.


 5.5.  Att konfigurera din Name Resolver.

 Name Resolvern �r en del av Linux standardbibliotek. Dess huvudsakliga
 funktion �r att tillhandah�lla en tj�nst f�r att �vers�tta
 m�nniskov�nliga datornamn som ftp.funet.fi till maskinv�nliga IP-
 adresser som 128.214.248.6.


 5.5.1.  Vad best�r ett namn av?

 De flesta �r antagligen bekanta med hur datornamn upptr�der i
 Internet, men man kanske inte vet hur de �r konstruerade, eller
 rekonstruerade. Internet dom�nnamn �r av hierarkisk karakt�r, dvs de
 har tr�dstruktur. En dom�n �r en familj, eller grupp av namn. En dom�n
 kan brytas ned i subdom�ner. En toppdom�n �r en dom�n som inte �r en
 subdom�n. Toppdom�nerna �r specificerade i RFC-920. N�gra exempel p�
 de vanligaste topdom�nerna �r:


    COM
       Kommersiella Organisationer


    EDU
       Utbildningsorganisationer


    GOV
       Regeringsorganisationer


    MIL
       Milit�rorganisationer


    ORG
       Andra Organisationer


    NET
       Internet-Relaterade Organisationer


    Landskod
       Detta �r koder som best�r av tv� bokst�ver och som representerar
       ett visst land.

 Alla dessa toppdom�ner har subdom�ner. Toppdom�nerna baserade p�
 landsnamn bryts sedan ned i subdom�ner baserade p� com, edu, gov, mil
 och org dom�ner (detta �r ju dock inte fallet i .se-dom�nen �nnu.
 �vers�ttarens kommentar). S� till exempel blir det com.au och gov.au
 f�r kommersiella och regeringsorganisationer i Australien. Av
 historiska sk�l s� anv�nds de dom�ner som tillh�r de icke
 landsbaserade toppdom�nerna mestadels av organisationer i USA, trots
 att USA har sin egen landskod .us.

 N�sta nedbrytningsniv� representerar oftast namnet p� organisationen.
 Ytterligare subdom�ner varierar i karakt�r, oftast s� baseras n�sta
 niv� p� avdelningar inom organisationen, men den kan baseras p� vilket
 kriterium som helst som har n�gon betydelse f�r
 n�tverksadministrat�rerna i organisationen.

 Delen l�ngst till v�nster av namnet �r alltid det unika namnet som
 v�rddatorn har och det kallas f�r hostname, den delen av namnet som
 finns till h�ger om hostname kallas f�r domainname och hela namnet
 heter Fully Qualified Domain Name.

 Med min egen emailv�rddator som exempel, s� �r `Fully Qualified Domain
 Name' perf.no.itg.telstra.com.au. Detta betyder att hostname �r perf
 och domainname �r no.itg.telstra.com.au.  Dom�nnamnet �r baserat p� en
 toppdom�n vilken �r baserad p� mitt land, Australien och eftersom min
 epostadress tillh�r en komersiell organisation s� har vi .com p� n�sta
 niv�. F�retagets namn �r (var) telstra och v�r interna namnstruktur �r
 baserad p� den organisationella strukturen, i mitt fall s� tillh�r
 maskinen Information Technology Group, Network Operations sektionen.


 5.5.2.  Vilken information beh�ver man.

 Man beh�ver veta vilken dom�n datorns namn skall tillh�ra. Name
 Resolvermjukvaran tillhandah�ller namn�vers�ttning genom att g�ra
 f�rfr�gningar till en Domain Name Server, s� man beh�ver veta IP-
 adressen till en lokal namnserver som man kan anv�nda.

 Det finns tre filer som man beh�ver editera, jag ber�ttar om dem i tur
 och ordning.


 5.5.3.  /etc/resolv.conf

 Filen /etc/resolv.conf �r huvudfilen f�r att konfigurera
 namn�vers�ttaren. Dess format �r ganska enkelt. Det �r en textfil med
 ett nyckelord per rad. Det finns tre nyckelord som vanligtvis anv�nds,
 de �r:

    domain
       detta nyckelord specificerar det lokala dom�nnamnet.


    search
       detta nyckelord specificerar en lista med alternativa dom�nnamn
       att leta i efter ett datornamn.


    nameserver
       detta nyckelord, som kan anv�ndas flera g�nger, specificerar en
       IP-adress till en namnserver (Domain Name Server) att anv�nda
       n�r man �vers�tter namn.

 Ett exempel p� /etc/resolv.conf kan se ut n�gonting som f�ljande:

 domain maths.wu.edu.au
 search maths.wu.edu.au wu.edu.au
 nameserver 192.168.10.1
 nameserver 192.168.12.1




 Detta exempel anger att man l�gger till dom�nnamnet maths.wu.edu.au
 till datornamn som ges utan dom�nnamn, och om datorn inte hittas d�r
 s� skall man leta �ven i wu.edu.au dom�nen. Tv� namnservrar �r speci�
 ficerade, som b�da kan kontaktas av namn�vers�ttaren n�r ett namn
 skall �vers�ttas.


 5.5.4.  /etc/host.conf

 I filen /etc/host.conf kan man konfigurera hur namn�vers�ttaren beter
 sig. Formatet f�r filen �r beskrivet i detalj i manualsidan resolv+. I
 n�stan alla fall fungerar f�ljande exempel:




      order hosts,bind
      multi on




 Denna konfiguration talar om f�r �vers�ttaren att titta i filen
 /etc/hosts innan den f�rs�ker g�ra en f�rfr�gning till namnservern och
 att returnera alla giltiga adresser f�r en dator som den hittar i
 /etc/hosts och inte bara den f�rsta.


 5.5.5.  /etc/hosts

 I filen /etc/hosts kan man l�gga namn och IP-adresser f�r lokala
 maskiner. Om man placerar ett datornamn med respektive IP-adress i
 denna fil s� beh�ver man inte g�ra en f�rfr�gan till namnservern f�r
 att f� reda p� dess IP-adress. Nackdelen med detta �r att man m�ste
 h�lla filen uppdaterad sj�lv ifall IP-adresserna �ndras. I ett v�l
 underh�llet system s� finns endast rader med 'loopback' och lokala
 datornamn i denna fil.



      # /etc/hosts
      127.0.0.1      localhost loopback
      192.168.0.1    this.host.name




 Man kan ange mer �n ett datornamn per rad som p� den f�rsta raden i
 exemplet, vilket �r standardutformningen f�r loopbackenheten.


 5.6.  Att konfigurera loopbackenheten.

 loopback-enheten �r ett s�rskilt gr�nssnitt med vilket man kan g�ra
 anslutningar till sig sj�lv. Det finns olika anledningar varf�r man
 skulle vilja g�ra detta, till exempel s� kanske man vill testa n�gon
 n�tverksmjukvara utan att st�ra n�gon annan p� sitt n�tverk. Av
 tradition s� har IP-adressen 127.0.0.1 reserverats speciellt f�r
 loopback. S�, oavsett vilken maskin man g�r till, om man �ppnar en
 telnet-anslutning till 127.0.0.1 s� blir man alltid ansluten till den
 lokala datorn.

 Att konfigurera loopbackenheten �r enkelt och man b�r g�ra f�ljande:



      # ifconfig lo 127.0.0.1
      # route add -host 127.0.0.1 lo




 Vi pratar mer om route kommandot i n�sta sektion.


 5.7.  Routing.

 Routing �r ett stort �mne. Det skulle vara l�tt att skriva stora
 m�ngder text om detta. De flesta kommer att ha hyfsat enkla krav p�
 routingen, men vissa har det inte. Jag kommer bara att behandla
 grunderna om routing. Om man �r intresserad av mer detaljerad
 information s� f�resl�r jag att man letar i referenserna som ges i
 b�rjan av detta dokument.

 L�t oss b�rja med en definition. Vad �r IP routing? H�r f�ljer den
 definition som jag anv�nder:


      IP routing �r processen d�r en dator med flera n�tverk�
      sanslutningar avg�r vart den skall skicka IP datagram som
      den har tagit emot.


 Det kan vara bra att illustrera detta med ett exempel. Antag en typisk
 kontorsrouter, den skulle kunna ha en PPP-l�nk till Internet, ett
 antal Ethernetsegment som g�r till arbetsstationerna och en annan PPP-
 l�nk till ett annat kontor. N�r routern tar emot ett datagram p� n�gon
 av dess n�tverksanslutningar, s� �r routing mekanismen den anv�nder
 f�r att avg�ra till vilken av n�tverksanslutningarna som den skall
 skicka vidare datagrammet.  Enkla datorer beh�ver ocks� anv�nda
 routing, alla Internetdatorer har �tminstone tv� n�tverksenheter, en
 �r loopbackenheten som beskrivs ovan och den andra �r den som den
 anv�nder f�r att 'prata' med resten av n�tverket, kanske ett
 Ethernetkort, kanske ett PPP- eller SLIP-gr�nssnitt.

 Hur fungerar routing? Varje dator har en speciell lista med
 routingregler som kallas f�r routingtabellen (routing table). Denna
 tabell inneh�ller rader som vanligtvis inneh�ller �tminstone tre f�lt,
 det f�rsta �r en destinationsadress, det andra �r namnet p�
 gr�nssnittet som datagrammet skall routas till och det tredje �r IP-
 adressen p� en annan maskin som skall ta datagrammet p� sitt n�sta
 steg genom n�tverket. I Linux kan man se denna tabell genom att
 anv�nda f�ljande kommando:


      # cat /proc/net/route




 eller genom att anv�nda n�got av f�ljande kommandon:



 # /sbin/route -n
 # /bin/netstat -r




 Routingprocessen �r hyfsat enkel: ett inkommande datagram tas emot,
 destinationsadressen unders�ks och j�mf�rs med varje rad i tabellen.
 Den rad som b�st matchar adressen v�ljs och datagrammet skickas vidare
 till det specificerade gr�nssnittet. Om gateway-f�ltet �r ifyllt s�
 skickas datagrammet vidare till den maskinen via det specificerade
 gr�nssnittet, annars antas det att destinationsadressen finns p�
 n�tverket som gr�nssnittet �r kopplat till.

 F�r att manipulera tabellen anv�nder man ett speciellt kommando. Detta
 kommando tar kommandoradsargument och konverterar dem till systemanrop
 vilka ber k�rnan att l�gga till, ta bort eller �ndra rader i
 routingtabellen. Kommandot �r route.

 Ett enkelt exempel. Antag att man har ett Ethernetn�tverk. Man har
 f�tt veta att det �r ett klass C n�tverk med n�tverksadressen
 192.168.1.0. Man har f�tt IP-adressen 192.168.1.10 som man kan anv�nda
 och man har f�tt veta att 192.168.1.1 �r en router som �r ansluten
 till Internet.

 Det f�rsta steget �r att konfigurera gr�nssnittet som det beskrivits
 ovan. Man skulle anv�nda ett kommando som:


      # ifconfig eth0 192.168.1.10 netmask 255.255.255.0 up




 Man beh�ver nu l�gga till en rad i routingtabellen f�r att tala om f�r
 k�rnan att datagram till alla adresser som passar 192.168.1.* skall
 s�ndas till en Ethernet-enhet. Detta med ett kommando som:


      # route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 eth0




 Notera -net parametern som anv�nds f�r att tala om f�r routingprogram�
 met att denna rad �r en n�tverksroute. Det andra alternativet �r en
 -host route som �r en route som �r till en specifik IP-adress.

 Med denna route kan man uppr�tta IP-anslutningar till alla datorer p�
 sitt Ethernet-segment. Men vad h�nder med alla IP-datorer som inte
 finns p� ens Ethernet-segment?

 Det skulle vara ett v�ldigt sv�rt jobb att beh�va l�gga till router
 till varje t�nkbart n�tverk, s� det finns ett specialtrix som anv�nds
 f�r att f�renkla denna uppgift. Trixet kallas f�r default route.
 Default routen passar varje m�jlig destination, men d�ligt, s� om det
 finns n�gon annan rad som passar den �nskade adressen b�ttre s� kommer
 den att anv�ndas ist�llet f�r default routen. Tanken med default
 routen �r helt enkelt att man skall kunna s�ga "och allt annat skall
 skickas dit". S� i exemplet som vi f�ljt s� b�r man anv�nda en rad
 som:


      # route add default gw 192.168.1.1 eth0


 Parametern gw talar om f�r route kommandot att n�sta parameter �r IP-
 adressen, eller namnet, p� en gateway eller router dit alla datagram
 som passar denna rad skall skickas f�r vidare routing.

 S� exemplets kompletta konfiguration skulle se ut s� h�r:


      # ifconfig eth0 192.168.1.10 netmask 255.255.255.0 up
      # route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 eth0
      # route add default gw 192.168.1.1 eth0




 Om man tittar noga i sina rc-filer f�r n�tverket s� kommer man att
 hitta �tminstone en som liknar detta. Detta �r en v�ldigt vanlig kon�
 figuration.

 L�t oss nu titta p� en n�got mer komplicerad routingkonfiguration.
 Antag att vi konfigurerar routern som vi tittade p� tidigare, med en
 PPP-l�nk till Internet och n�gra LAN-segment med arbetsstationer p�
 kontoret. Antag att routern har tre Ethernet-segment och en PPP-l�nk.
 V�r routingkonfiguration skulle likna f�ljande:


      # route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 eth0
      # route add -net 192.168.2.0 netmask 255.255.255.0 eth1
      # route add -net 192.168.3.0 netmask 255.255.255.0 eth2
      # route add default ppp0




 Varje arbetsstation skulle anv�nda den enklare formen som beskrevs
 ovan, endast routern beh�ver ange alla n�tverksrouter separat eftersom
 hos arbetsstationerna s� tar default route mekanismen hand om allihop
 och l�ter routern sk�ta den 'riktiga' routingen. Man kanske undrar
 varf�r defaultrouten inte anger en gw. Anledningen �r enkel, seriella
 l�nkprotokoll s�som PPP och SLIP har alltid endast tv� maskiner p�
 sitt n�tverk, en i varje �nda. Att ange maskinen p� andra sidan l�nken
 som gateway �r meningsl�st och redundant eftersom det inte finns n�got
 annat val, s� man beh�ver inte ange n�gon gateway f�r den typen av
 n�tverksanslutningar. Andra n�tverkstyper s�som Ethernet, arcnet eller
 Token Ring kr�ver att en gateway specificeras eftersom dessa n�tverken
 st�djer att ett stort antal datorer ansluts till dem.


 5.7.1.  S� vad g�r programmet routed ?

 Routingkonfigurationen som beskrivs ovan passar b�st f�r enklare
 n�tverksarrangemang d�r det endast finns en m�jlig v�g till varje
 destination.  N�r man har ett mer komplext arrangemang s� blir det
 lite besv�rligare. Som tur �r beh�ver de flesta inte bry sig om detta.

 Det stora problemet med 'manuell routing' eller 'statisk routing' �r
 att om en maskin eller l�nk fallerar i n�tverket s� kan man endast
 dirigera om sina datagram, om det finns n�gon annan v�g, genom att
 manuellt ge l�mpliga kommandon. Naturligtvis �r detta klumpigt,
 l�ngsamt, opraktiskt och felben�get.  Olika tekniker har utvecklats
 f�r att automatiskt �ndra routingtabeller om det uppst�r n�tverksfel
 d�r det finns alternativa v�gar att leda trafiken, alla dessa tekniker
 �r l�st samlade under termen 'dynamiska routing algoritmer'.

 Man kanske har h�rt talas om n�gra av de vanligare dynamiska
 routingalgorimerna.  De allra vanligaste �r RIP (Routing Information
 Protocol) och OSPF (Open Shortest Path First). RIP �r v�ldigt vanlig i
 sm� n�tverk som till exempel sm�/mellanstora f�retagsn�tverk. OSPF �r
 modernare och mer kapabel att hantera stora n�tverk och b�ttre
 anpassad till omgivningar d�r det finns ett stort antal m�jliga v�gar
 genom ett n�tverk. Vanliga implementeringar av dessa �r: routed (RIP)
 och gated (RIP, OSPF och andra). Programmet routed finns normalt med i
 Linuxdistributioner eller finns inkluderat i 'NetKit' paketet ovan.

 Ett exempel p� var och hur man skulle kunna anv�nda en dynamisk
 routingalgoritm skulle kunna se ut som f�ljer:


          192.168.1.0 /                         192.168.2.0 /
             255.255.255.0                         255.255.255.0
           -                                     -
           |                                     |
           |   /-----\                 /-----\   |
           |   |     |ppp0   //    ppp0|     |   |
      eth0 |---|  A  |------//---------|  B  |---| eth0
           |   |     |     //          |     |   |
           |   \-----/                 \-----/   |
           |      \ ppp1             ppp1 /      |
           -       \                     /       -
                    \                   /
                     \                 /
                      \               /
                       \             /
                        \           /
                         \         /
                          \       /
                           \     /
                        ppp0\   /ppp1
                           /-----\
                           |     |
                           |  C  |
                           |     |
                           \-----/
                              |eth0
                              |
                         |---------|
                         192.168.3.0 /
                            255.255.255.0




 Vi har tre routrar A, B och C. Var och en har ett Ethernet-segment med
 ett klass C IP-n�tverk (n�tmask 255.255.255.0). Varje router har �ven
 en PPP-l�nk till var och en av de andra routrarna. N�tverket bildar en
 triangel.

 Det b�r vara klart att routingtabellen f�r router A skulle kunna se ut
 som:


      # route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 eth0
      # route add -net 192.168.2.0 netmask 255.255.255.0 ppp0
      # route add -net 192.168.3.0 netmask 255.255.255.0 ppp1




 Detta skulle fungera utm�rkt �nda tills l�nken mellan router A och B
 fallerar.  Om s� skulle ske s� skulle datorer p� A's Ethernet-segment
 inte kunna n� datorer p� B's Ethernet-segment eftersom dess datagram
 skulle routas till A's ppp0-l�nk, vilken �r trasig. De skulle fort�
 farande kunna 'prata' med datorer p� C's Ethernet-segment och datorer
 p� C's Ethernet-segment skulle kunna kontakta datorer p� B's Ethernet-
 segment eftersom l�nkarna mellan A och C respektive mellan C och B
 fortfarande fungerar.

 Men v�nta lite nu, om A kan prata med C och C fortfarande kan prata
 med B, varf�r skulle inte A kunna routa sina datagram till B via C och
 l�ta C skicka dem till B? Detta �r precis den typen av problem som
 dynamiska routingalgoritmer som RIP designades f�r att l�sa. Om var
 och en av routrarna A, B och C k�rde en routingdaemon s� skulle deras
 routingtabeller automatiskt uppdateras till att spegla det nya
 tillst�ndet i n�tverket om n�gon av l�nkarna skulle fallera. F�r att
 konfigurera ett s�dant n�tverk �r enkelt, p� varje router beh�ver man
 endast g�ra tv� saker. I detta fall f�r router A:


      # route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 eth0
      # /usr/sbin/routed




 Routingdaemonen routed hittar automatiskt alla aktiva n�tverksportar
 n�r den startar och skickar och lyssnar efter meddelanden p� var och
 en av n�tverksenheterna s� att den kan fastst�lla och uppdatera rout�
 ingtabellen p� datorn.

 Detta har varit en v�ldigt �versiktlig f�rklaring av dynamisk routing
 och var man b�r anv�nda det. Om man vill ha mer information s� s�k
 ibland referenserna i b�rjan av dokumentet.

 De viktiga punkterna relaterade till dynamisk routing �r:

 1. Man beh�ver bara anv�nda dynamisk routing n�r ens Linuxburk har
    m�jligheten att v�lja flera olika routes till en destination.

 2. Den dynamiska routingdaemonen kommer automatiskt att modifiera
    routingtabellen f�r att st�lla in sig till f�r�ndringar i
    n�tverket.

 3. RIP �r bra anpassat f�r sm� till medelstora n�tverk.


 5.8.  Att konfigurera n�tverksservrar och tj�nster.

 N�tverksservrar och tj�nster �r de program som l�ter en avl�gsen
 anv�ndare anv�nda sig av ens Linuxburk. Serverprogram lyssnar p�
 n�tverksportar.  N�tverksportar �r hj�lpmedel f�r att adressera en
 speciell tj�nst p� en dator och �r hur en server vet skillnaden mellan
 en inkommande telnet-anslutning och en inkommande ftp-anslutning. Den
 avl�gsna anv�ndaren uppr�ttar en n�tverksanslutning till Linuxburken
 och serverprogrammet, n�tverksdaemonen, lyssnar p� den porten och
 accepterar anslutningen och exekverar. Det finns tv� s�tt p� vilka
 n�tverksdaemoner kan fungera. B�da �r flitigt anv�nda i praktiken. De
 tv� s�tten �r:


    frist�ende
       n�tverksdaemonen lyssnar p� den angivna porten och n�r den
       uppt�cker en inkommande anslutning s� sk�ter den om anslutningen
       sj�lv f�r att vidare tillhandah�lla tj�nster.


    slav till inetd servern
       inetd servern �r en s�rskild n�tverksdaemon som �r specialiserad
       p� att ta hand om inkommande n�tvarksanslutningar. Den har en
       konfigurationsfil som talar om vilket program som skall k�ras d�
       en inkommande anslutning tas emot. Varje port kan konfigureras
       f�r n�got av protokollen TCP eller UDP. Portarna �r beskrivna i
       en annan fil som vi skall prata om snart.

 Det finns tv� viktiga filer som beh�ver konfigureras. De �r /etc/ser�
 vices som tilldelar namn till portnummer och /etc/inetd.conf som �r
 konfigurationsfilen till n�tverksdaemonen inetd.


 5.8.1.  /etc/services

 Filen /etc/services �r en enkel databas som associerar ett
 m�nniskov�nligt namn med en maskinv�nlig port. Formatet �r ganska
 enkelt. Filen �r en textfil d�r varje rad representerar en rad i
 databasen. Varje rad best�r av tre f�lt som �r separerade av valfritt
 antal vita tecken (tab eller space).  F�lten �r:

 name      port/protocol        aliases     # comment



    name
       ett namn, best�ende av ett ord, som representerar tj�nsten som
       skall beskrivas.


    port/protocol
       detta f�lt �r indelat i tv� delf�lt.




       port
          ett nummer som anger portnummret som den namngivna tj�nsten
          kommer att vara tillg�nglig p�. De flesta vanliga tj�nster
          har tilldelats reserverade nummer. Dessa finns beskrivna i
          RFC-1340.



       protocol
          detta delf�lt kan s�ttas till antingen tcp eller udp.


       Det �r viktigt att notera att en rad med 18/tcp �r v�ldigt olik
       en rad med 18/udp och att det inte finns n�gon teknisk anledning
       till att samma tj�nst finns tillg�nglig p� b�da. Normalt r�der
       sunt f�rnuft och det �r bara om en viss tj�nst finns tillg�nglig
       via b�de tcp och udp som man kommer att se rader med b�da.


    aliases
       andra namn som kan anv�ndas f�r att referera till denna
       tj�nsten.

 All text som finns efter ett # tecken p� en rad ignoreras och behand�
 las som en kommentar.

 5.8.1.1.  Ett exempel p� en /etc/services  fil.

 Alla moderna Linuxdistributioner kommer med en bra /etc/services fil.
 Men i fall man r�kar bygga ett system fr�n grunden s� �r h�r en kopia
 av /etc/services filen som kommer med Debian <http://www.debian.org/>
 distributionen.


 # /etc/services:
 # $Id: services,v 1.3 1996/05/06 21:42:37 tobias Exp $
 #
 # Network services, Internet style
 #
 # Note that it is presently the policy of IANA to assign a single well-known
 # port number for both TCP and UDP; hence, most entries here have two entries
 # even if the protocol doesn't support UDP operations.
 # Updated from RFC 1340, ``Assigned Numbers'' (July 1992).  Not all ports
 # are included, only the more common ones.

 tcpmux          1/tcp                           # TCP port service multiplexer
 echo            7/tcp
 echo            7/udp
 discard         9/tcp           sink null
 discard         9/udp           sink null
 systat          11/tcp          users
 daytime         13/tcp
 daytime         13/udp
 netstat         15/tcp
 qotd            17/tcp          quote
 msp             18/tcp                          # message send protocol
 msp             18/udp                          # message send protocol
 chargen         19/tcp          ttytst source
 chargen         19/udp          ttytst source
 ftp-data        20/tcp
 ftp             21/tcp
 ssh             22/tcp                          # SSH Remote Login Protocol
 ssh             22/udp                          # SSH Remote Login Protocol
 telnet          23/tcp
 # 24 - private
 smtp            25/tcp          mail
 # 26 - unassigned
 time            37/tcp          timserver
 time            37/udp          timserver
 rlp             39/udp          resource        # resource location
 nameserver      42/tcp          name            # IEN 116
 whois           43/tcp          nicname
 re-mail-ck      50/tcp                          # Remote Mail Checking Protocol
 re-mail-ck      50/udp                          # Remote Mail Checking Protocol
 domain          53/tcp          nameserver      # name-domain server
 domain          53/udp          nameserver
 mtp             57/tcp                          # deprecated
 bootps          67/tcp                          # BOOTP server
 bootps          67/udp
 bootpc          68/tcp                          # BOOTP client
 bootpc          68/udp
 tftp            69/udp
 gopher          70/tcp                          # Internet Gopher
 gopher          70/udp
 rje             77/tcp          netrjs
 finger          79/tcp
 www             80/tcp          http            # WorldWideWeb HTTP
 www             80/udp                          # HyperText Transfer Protocol
 link            87/tcp          ttylink
 kerberos        88/tcp          kerberos5 krb5  # Kerberos v5
 kerberos        88/udp          kerberos5 krb5  # Kerberos v5
 supdup          95/tcp
 # 100 - reserved
 hostnames       101/tcp         hostname        # usually from sri-nic
 iso-tsap        102/tcp         tsap            # part of ISODE.
 csnet-ns        105/tcp         cso-ns          # also used by CSO name server
 csnet-ns        105/udp         cso-ns
 rtelnet         107/tcp                         # Remote Telnet
 rtelnet         107/udp
 pop-2           109/tcp         postoffice      # POP version 2
 pop-2           109/udp
 pop-3           110/tcp                         # POP version 3
 pop-3           110/udp
 sunrpc          111/tcp         portmapper      # RPC 4.0 portmapper TCP
 sunrpc          111/udp         portmapper      # RPC 4.0 portmapper UDP
 auth            113/tcp         authentication tap ident
 sftp            115/tcp
 uucp-path       117/tcp
 nntp            119/tcp         readnews untp   # USENET News Transfer Protocol
 ntp             123/tcp
 ntp             123/udp                         # Network Time Protocol
 netbios-ns      137/tcp                         # NETBIOS Name Service
 netbios-ns      137/udp
 netbios-dgm     138/tcp                         # NETBIOS Datagram Service
 netbios-dgm     138/udp
 netbios-ssn     139/tcp                         # NETBIOS session service
 netbios-ssn     139/udp
 imap2           143/tcp                         # Interim Mail Access Proto v2
 imap2           143/udp
 snmp            161/udp                         # Simple Net Mgmt Proto
 snmp-trap       162/udp         snmptrap        # Traps for SNMP
 cmip-man        163/tcp                         # ISO mgmt over IP (CMOT)
 cmip-man        163/udp
 cmip-agent      164/tcp
 cmip-agent      164/udp
 xdmcp           177/tcp                         # X Display Mgr. Control Proto
 xdmcp           177/udp
 nextstep        178/tcp         NeXTStep NextStep       # NeXTStep window
 nextstep        178/udp         NeXTStep NextStep       # server
 bgp             179/tcp                         # Border Gateway Proto.
 bgp             179/udp
 prospero        191/tcp                         # Cliff Neuman's Prospero
 prospero        191/udp
 irc             194/tcp                         # Internet Relay Chat
 irc             194/udp
 smux            199/tcp                         # SNMP Unix Multiplexer
 smux            199/udp
 at-rtmp         201/tcp                         # AppleTalk routing
 at-rtmp         201/udp
 at-nbp          202/tcp                         # AppleTalk name binding
 at-nbp          202/udp
 at-echo         204/tcp                         # AppleTalk echo
 at-echo         204/udp
 at-zis          206/tcp                         # AppleTalk zone information
 at-zis          206/udp
 z3950           210/tcp         wais            # NISO Z39.50 database
 z3950           210/udp         wais
 ipx             213/tcp                         # IPX
 ipx             213/udp
 imap3           220/tcp                         # Interactive Mail Access
 imap3           220/udp                         # Protocol v3
 ulistserv       372/tcp                         # UNIX Listserv
 ulistserv       372/udp
 #
 # UNIX specific services
 #
 exec            512/tcp
 biff            512/udp         comsat
 login           513/tcp
 who             513/udp         whod
 shell           514/tcp         cmd             # no passwords used
 syslog          514/udp
 printer         515/tcp         spooler         # line printer spooler
 talk            517/udp
 ntalk           518/udp
 route           520/udp         router routed   # RIP
 timed           525/udp         timeserver
 tempo           526/tcp         newdate
 courier         530/tcp         rpc
 conference      531/tcp         chat
 netnews         532/tcp         readnews
 netwall         533/udp                         # -for emergency broadcasts
 uucp            540/tcp         uucpd           # uucp daemon
 remotefs        556/tcp         rfs_server rfs  # Brunhoff remote filesystem
 klogin          543/tcp                         # Kerberized `rlogin' (v5)
 kshell          544/tcp         krcmd           # Kerberized `rsh' (v5)
 kerberos-adm    749/tcp                         # Kerberos `kadmin' (v5)
 #
 webster         765/tcp                         # Network dictionary
 webster         765/udp
 #
 # From ``Assigned Numbers'':
 #
 #> The Registered Ports are not controlled by the IANA and on most systems
 #> can be used by ordinary user processes or programs executed by ordinary
 #> users.
 #
 #> Ports are used in the TCP [45,106] to name the ends of logical
 #> connections which carry long term conversations.  For the purpose of
 #> providing services to unknown callers, a service contact port is
 #> defined.  This list specifies the port used by the server process as its
 #> contact port.  While the IANA can not control uses of these ports it
 #> does register or list uses of these ports as a convienence to the
 #> community.
 #
 ingreslock      1524/tcp
 ingreslock      1524/udp
 prospero-np     1525/tcp                # Prospero non-privileged
 prospero-np     1525/udp
 rfe             5002/tcp                # Radio Free Ethernet
 rfe             5002/udp                # Actually uses UDP only
 bbs             7000/tcp                # BBS service
 #
 #
 # Kerberos (Project Athena/MIT) services
 # Note that these are for Kerberos v4 and are unofficial.  Sites running
 # v4 should uncomment these and comment out the v5 entries above.
 #
 kerberos4       750/udp         kdc     # Kerberos (server) udp
 kerberos4       750/tcp         kdc     # Kerberos (server) tcp
 kerberos_master 751/udp                 # Kerberos authentication
 kerberos_master 751/tcp                 # Kerberos authentication
 passwd_server   752/udp                 # Kerberos passwd server
 krb_prop        754/tcp                 # Kerberos slave propagation
 krbupdate       760/tcp         kreg    # Kerberos registration
 kpasswd         761/tcp         kpwd    # Kerberos "passwd"
 kpop            1109/tcp                # Pop with Kerberos
 knetd           2053/tcp                # Kerberos de-multiplexor
 zephyr-srv      2102/udp                # Zephyr server
 zephyr-clt      2103/udp                # Zephyr serv-hm connection
 zephyr-hm       2104/udp                # Zephyr hostmanager
 eklogin         2105/tcp                # Kerberos encrypted rlogin
 #
 # Unofficial but necessary (for NetBSD) services
 #
 supfilesrv      871/tcp                 # SUP server
 supfiledbg      1127/tcp                # SUP debugging
 #
 # Datagram Delivery Protocol services
 #
 rtmp            1/ddp                   # Routing Table Maintenance Protocol
 nbp             2/ddp                   # Name Binding Protocol
 echo            4/ddp                   # AppleTalk Echo Protocol
 zip             6/ddp                   # Zone Information Protocol
 #
 # Debian GNU/Linux services
 rmtcfg          1236/tcp                # Gracilis Packeten remote config server
 xtel            1313/tcp                # french minitel
 cfinger         2003/tcp                # GNU Finger
 postgres        4321/tcp                # POSTGRES
 mandelspawn     9359/udp        mandelbrot      # network mandelbrot

 # Local services





 5.8.2.  /etc/inetd.conf

 Filen /etc/inetd.conf �r konfigurationsfilen f�r serverdaemonen inetd.
 Dess funktion �r att tala om f�r inetd vad som skall h�nda n�r den tar
 emot en anslutningsf�rfr�gan f�r en viss tj�nst. F�r varje tj�nst f�r
 vilken man �nskar acceptera anslutningar m�ste man tala om f�r inetd
 vilken n�tverksserver den skall starta och hur den skall startas.

 Dess format �r ganska enkelt. Det �r en textfil d�r varje rad
 beskriver en tj�nst som man vill tillhandah�lla. All text efter ett #
 tecken p� en rad ignoreras och ses som en kommentar. Varje rad
 inneh�ller sju f�lt som �r separerade av valfritt antal vita tecken
 (tab eller space). Det generella formatet �r som f�ljer:


      service  socket_type  proto  flags  user  server_path  server_args





    service
       �r tj�nsten som �r relevant f�r denna konfiguration som den
       ben�mns i /etc/services.


    socket_type
       detta f�lt beskriver vilken typ av socket som denna rad kommer
       att beteckna som relevant, till�tna v�rden �r stream, dgram,
       raw, rdm eller seqpacket. Detta �r lite tekniskt till karakt�ren
       men som tumregel s� anv�nder n�stan alla tcp-baserade tj�nster
       stream och alla udp-baserade tj�nster dgram. Det �r bara v�ldigt
       speciella typer av daemoner som anv�nder de andra v�rdena.


    proto
       protokollet som skall anses som giltigt f�r denna rad. Detta
       skall passa ihop med l�mplig rad i /etc/services och �r
       vanligtvis antingen tcp eller udp. Sun RPC (Remote Procedure
       Call) baserade tj�nster anv�nder rpc/tcp eller rcp/udp.


    flags
       det finns egentligen bara tv� m�jliga v�rden f�r detta f�lt.
       Detta f�lt talar om f�r inetd om serverprogramvaran st�nger
       socketen efter det att den startats och d�rf�r om inetd kan
       starta en annan server p� n�sta anslutningsf�rfr�gan. �terigen
       s� �r detta lite besv�rligt att lista ut, men som tumregel s�
       skall alla tcp servrar ha v�rdet nowait och de flesta udp
       servrar wait. Observera att det finns undantag f�r detta, s� man
       b�r endast f�lja exemplet om man inte vet.


    user
       detta f�lt talar om vilket anv�ndarkonto fr�n /etc/passwd som
       skall s�ttas som �gare till n�tverksdaemonen n�r den startas.
       Detta �r ofta anv�ndbart f�r att skydda sig mot s�kerhetsrisker.
       Man kan s�tta v�rdet till nobody s� att skadan minimeras ifall
       n�tverksserverns s�kerhet fallerar. Men vanligtvis s� �r detta
       f�lt satt till root eftersom m�nga servrar m�ste ha root-
       r�ttigheter f�r att fungera korrekt.


    server_path
       detta f�lt skall inneh�lla det absoluta filnamnet till
       serverprogrammet som skall exekveras f�r denna raden.


    server_args
       detta f�ltet utg�r resten av raden och �r valfri. Det �r h�r som
       man placerar kommandoradsargument som man vill skicka med till
       serverdaemonen n�r den startas.


 5.8.2.1.  Ett exempel p� en /etc/inetd.conf  fil.

 Som f�r filen /etc/services s� inkluderar alla moderna distributioner
 en bra /etc/inetd.conf fil som man kan arbeta med. F�r att vara
 komplett s� inkluderas /etc/inetd.conf fr�n Debian
 <http://www.debian.org/> distributionen.




































 # /etc/inetd.conf:  see inetd(8) for further informations.
 #
 # Internet server configuration database
 #
 #
 # Modified for Debian by Peter Tobias <[email protected]>
 #
 # <service_name> <sock_type> <proto> <flags> <user> <server_path> <args>
 #
 # Internal services
 #
 #echo           stream  tcp     nowait  root    internal
 #echo           dgram   udp     wait    root    internal
 discard         stream  tcp     nowait  root    internal
 discard         dgram   udp     wait    root    internal
 daytime         stream  tcp     nowait  root    internal
 daytime         dgram   udp     wait    root    internal
 #chargen        stream  tcp     nowait  root    internal
 #chargen        dgram   udp     wait    root    internal
 time            stream  tcp     nowait  root    internal
 time            dgram   udp     wait    root    internal
 #
 # These are standard services.
 #
 telnet  stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.telnetd
 ftp     stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.ftpd
 #fsp    dgram   udp     wait    root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.fspd
 #
 # Shell, login, exec and talk are BSD protocols.
 #
 shell   stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.rshd
 login   stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.rlogind
 #exec   stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.rexecd
 talk    dgram   udp     wait    root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.talkd
 ntalk   dgram   udp     wait    root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.ntalkd
 #
 # Mail, news and uucp services.
 #
 smtp    stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.smtpd
 #nntp   stream  tcp     nowait  news    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.nntpd
 #uucp   stream  tcp     nowait  uucp    /usr/sbin/tcpd  /usr/lib/uucp/uucico
 #comsat dgram   udp     wait    root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.comsat
 #
 # Pop et al
 #
 #pop-2  stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.pop2d
 #pop-3  stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.pop3d
 #
 # `cfinger' is for the GNU finger server available for Debian.  (NOTE: The
 # current implementation of the `finger' daemon allows it to be run as `root'.)
 #
 #cfinger stream tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.cfingerd
 #finger stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.fingerd
 #netstat        stream  tcp     nowait  nobody  /usr/sbin/tcpd  /bin/netstat
 #systat stream  tcp     nowait  nobody  /usr/sbin/tcpd  /bin/ps -auwwx
 #
 # Tftp service is provided primarily for booting.  Most sites
 # run this only on machines acting as "boot servers."
 #
 #tftp   dgram   udp     wait    nobody  /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.tftpd
 #tftp   dgram   udp     wait    nobody  /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.tftpd /boot
 #bootps dgram   udp     wait    root    /usr/sbin/bootpd        bootpd -i -t 120
 #
 # Kerberos authenticated services (these probably need to be corrected)
 #
 #klogin         stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.rlogind -k
 #eklogin        stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.rlogind -k -x
 #kshell         stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/in.rshd -k
 #
 # Services run ONLY on the Kerberos server (these probably need to be corrected)
 #
 #krbupdate      stream tcp      nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/registerd
 #kpasswd        stream  tcp     nowait  root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/kpasswdd
 #
 # RPC based services
 #
 #mountd/1       dgram   rpc/udp wait    root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/rpc.mountd
 #rstatd/1-3     dgram   rpc/udp wait    root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/rpc.rstatd
 #rusersd/2-3    dgram   rpc/udp wait    root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/rpc.rusersd
 #walld/1        dgram   rpc/udp wait    root    /usr/sbin/tcpd  /usr/sbin/rpc.rwalld
 #
 # End of inetd.conf.
 ident           stream  tcp     nowait  nobody  /usr/sbin/identd        identd -i





 5.9.  Andra n�tverksrelaterade konfigurationsfiler.

 Det finns ett antal andra filer som �r relaterade till
 n�tverkskonfiguration i Linux som man skulle kunna vara intresserad
 av. Man beh�ver kanske aldrig modifiera dessa filer, men det �r v�rt
 att beskriva dem �nd� s� att man vet vad de inneh�ller och vad de
 anv�nds till.


 5.9.1.  /etc/protocols

 Filen /etc/protocols �r en databas som mappar protokollens id-nummer
 mot protokollens namn. Detta anv�nds av programmerare f�r att l�ta dem
 ange protokoll med dess namn i program, och �ven av vissa program, som
 till exempel tcpdump, f�r att kunna skriva ut namn ist�llet f�r
 nummer.  Syntaxen f�r filen �r:


      protocolname  number  aliases




 I Debian <http://www.debian.org/> distributionen ser /etc/protocols ut
 som f�ljande:



















 # /etc/protocols:
 # $Id: protocols,v 1.1 1995/02/24 01:09:41 imurdock Exp $
 #
 # Internet (IP) protocols
 #
 #       from: @(#)protocols     5.1 (Berkeley) 4/17/89
 #
 # Updated for NetBSD based on RFC 1340, Assigned Numbers (July 1992).

 ip      0       IP              # internet protocol, pseudo protocol number
 icmp    1       ICMP            # internet control message protocol
 igmp    2       IGMP            # Internet Group Management
 ggp     3       GGP             # gateway-gateway protocol
 ipencap 4       IP-ENCAP        # IP encapsulated in IP (officially ``IP'')
 st      5       ST              # ST datagram mode
 tcp     6       TCP             # transmission control protocol
 egp     8       EGP             # exterior gateway protocol
 pup     12      PUP             # PARC universal packet protocol
 udp     17      UDP             # user datagram protocol
 hmp     20      HMP             # host monitoring protocol
 xns-idp 22      XNS-IDP         # Xerox NS IDP
 rdp     27      RDP             # "reliable datagram" protocol
 iso-tp4 29      ISO-TP4         # ISO Transport Protocol class 4
 xtp     36      XTP             # Xpress Tranfer Protocol
 ddp     37      DDP             # Datagram Delivery Protocol
 idpr-cmtp       39      IDPR-CMTP       # IDPR Control Message Transport
 rspf    73      RSPF            # Radio Shortest Path First.
 vmtp    81      VMTP            # Versatile Message Transport
 ospf    89      OSPFIGP         # Open Shortest Path First IGP
 ipip    94      IPIP            # Yet Another IP encapsulation
 encap   98      ENCAP           # Yet Another IP encapsulation





 5.9.2.  /etc/networks

 Filen /etc/networks har en liknande funktion som filen /etc/hosts. Den
 tillhandah�ller en enkel databas av n�tverksnamn som mappas mot
 n�tverksadresser. Dess format skiljer sig genom att det f�r endast
 finnas tv� f�lt per rad och att f�lten skrivs som:



      networkname networkaddress




 Ett exempel kam se ut s�h�r:


      loopnet    127.0.0.0
      localnet   192.168.0.0
      amprnet    44.0.0.0




 N�r man anv�nder kommandon som route, om en destination �r ett n�tverk
 och det n�tverket finns i /etc/networks, s� kommer route att visa
 n�tverksnamnet ist�llet f�r dess adress.



 5.10.  N�tverkss�kerhet och �tkomstkontroll.

 L�t mig b�rja denna sektion med att varna f�r att s�kra en maskin och
 ett n�tverk mot illvilliga attacker �r en komplex konst. Jag anser mig
 inte sj�lv vara en expert p� detta omr�de och �ven om de f�ljande
 mekanismerna som jag beskriver kommer att hj�lpa, s� om man �r riktigt
 allvarlig n�r det g�ller s�kerhet s� rekommenderar jag att man g�r
 egna unders�kningar i �mnet. Det finns m�nga bra referenser p�
 Internet relaterade till detta �mne.

 En viktig tumregel �r: `K�r inte servrar som inte skall anv�ndas'.
 M�nga distributioner kommer konfigurerade med alla m�jliga tj�nster
 som startas automatiskt. F�r att s�kerst�lla en miniminiv� av s�kerhet
 s� b�r man g� igenom sin /etc/inetd.conf och kommentera bort (s�tt ett
 '#' i b�rjan av raden) alla rader som inneh�ller tj�nster vilka man
 inte t�nker anv�nda.  Bra kandidater �r tj�nster s�som: shell, login,
 exec, uucp, ftp och informativa tj�nster som finger, netstat och
 systat.

 Det finns alla m�jliga sorters s�kerhets- och
 �tkomstkontrollmekanismer, jag kommer att beskriva de mest element�ra
 av dem.


 5.10.1.  /etc/ftpusers

 Filen /etc/ftpusers �r en enkel mekanism med vilken man kan v�gra
 vissa anv�ndare att logga in till maskinen via ftp. Filen
 /etc/ftpusers l�ses av ftp-daemonen (ftpd) n�r en inkommande ftp-
 anslutning tas emot.  Filen �r en enkel lista av de anv�ndare som inte
 �r till�tna att logga in. Den skulle kunna se ut som:


      # /etc/ftpusers - users not allowed to login via ftp
      root
      uucp
      bin
      mail





 5.10.2.  /etc/securetty

 I filen /etc/securetty kan man specificera vilka tty enheter som root
 �r till�ten att logga in p�. Filen /etc/securetty l�ses av
 loginprogrammet (vanligtvis /bin/login). Dess format �r en lista av de
 tty enhetsnamn som �r till�tna, p� alla andra �r root login otill�ten:


      # /etc/securetty - tty's on which root is allowed to login
      tty1
      tty2
      tty3
      tty4





 5.10.3.  tcpd  �tkomstkontrollmekanism.

 Programmet tcpd som man sett listat i /etc/inetd.conf tillhandah�ller
 loggning och �tkomstkontrollmekanismer f�r tj�nster som det �r
 konfigurerat att skydda.
 N�r det aktiveras av programmet inetd s� l�ser det tv� filer som
 inneh�ller �tkomstregler och antingen till�ter det eller nekar �tkomst
 till servern som det skyddar.

 Programmet s�ker i reglerna tills dess att det hittar det f�rsta
 m�nstret som passar. Hittar det inget passande m�nster s� antas det
 att �tkomst skall till�tas till vem som helst. Filerna som s�ks igenom
 i sekvens �r: /etc/hosts.allow, /etc/hosts.deny. Jag kommer att
 beskriva dem i ordning. F�r en komplett beskrivning av detta s� b�r
 man titta i l�mpliga manualblad (hosts_access(5) �r ett bra st�lle att
 b�rja p�).


 5.10.3.1.  /etc/hosts.allow

 Filen /etc/hosts.allow �r en konfigurationsfil f�r programmet
 /usr/sbin/tcpd. Filen inneh�ller regler som beskriver vilka datorer
 som �r till�tna �tkomst till en tj�nst p� maskinen.

 Filformatet �r ganska enkelt:


      # /etc/hosts.allow
      #
      # <service list>: <host list> [: command]





    service list
       �r en kommaseparerad lista av servernamn som denna regeln g�ller
       f�r. Exempel: ftpd, telnetd och fingerd.


    host list
       �r en kommaseparerad lista av datornamn. Man kan �ven anv�nda
       IP-adresser. Man kan dessutom ange datornamn eller adresser med
       hj�lp av 'wildcards' f�r att t�cka grupper av datorer. Exempel:
       gw.vk2ktj.ampr.org f�r att t�cka en enskild dator, .uts.edu.au
       f�r att t�cka alla datornamn som slutar med den str�ngen, 44.
       f�r att t�cka alla IP-adresser som b�rjar med de siffrorna. Det
       finns n�gra s�rskilda tokens f�r att f�renkla konfigurationen,
       n�gra av dessa �r: ALL t�cker alla datorer, LOCAL t�cker alla
       datornamn som inte inneh�ller en '.' dvs som �r i samma dom�n
       som din maskin och PARANOID t�cker alla datorer vars namn inte
       st�mmer �verens med sin adress (name spoofing). Det finns en
       sista anv�ndbar token. EXCEPT till�ter dig att ange en lista med
       undantag. Detta visas i ett exempel senare.


    command
       �r en valfri parameter. Detta �r det absoluta filnamnet f�r ett
       kommando som skall exekveras varje g�ng denna regel anv�nds.
       Det skulle till exempel kunna k�ra ett program som f�rs�ker
       identifiera vem som �r p�loggad p� den anslutande datorn, eller
       att generera ett mail eller n�gon annan varning till en
       systemadministrat�r att n�gon f�rs�ker ansluta. Det finns ett
       antal ut�kningar som kan inkluderas, till exempel: %h expanderar
       till namnet p� den anslutande datorn eller adress om den inte
       har n�got namn, %d daemonnamnet anropas.

 Ett exempel:



 # /etc/hosts.allow
 #
 # Allow mail to anyone
 in.smtpd: ALL
 # All telnet and ftp to only hosts within my domain and my host at home.
 telnetd, ftpd: LOCAL, myhost.athome.org.au
 # Allow finger to anyone but keep a record of who they are.
 fingerd: ALL: (finger @%h | mail -s "finger from %h" root)





 5.10.3.2.  /etc/hosts.deny

 Filen /etc/hosts.deny �r en konfigurationsfil f�r programmet
 /usr/sbin/tcpd. Filen inneh�ller regler som beskriver vilka datorer
 som �r nekade �tkomst till en tj�nst p� maskinen.

 Ett enkelt exempel:



      # /etc/hosts.deny
      #
      # Disallow all hosts with suspect hostnames
      ALL: PARANOID
      #
      # Disallow all hosts.
      ALL: ALL




 Raden med PARANOID �r egentligen redundant eftersom den andra raden
 f�ller allt i vilket fall. N�gon av dessa rader skulle vara t�nkbara
 beroende p� vilka krav man har.

 Att ha ALL: ALL i /etc/hosts.deny och sedan specifikt ange de tj�nster
 och datorer som man vill ha i filen /etc/hosts.allow �r den s�kraste
 konfigurationen.


 5.10.4.  /etc/hosts.equiv

 Filen hosts.equiv anv�nds f�r att ge vissa datorer och anv�ndare
 �tkomstr�ttigheter till konton p� maskinen utan att beh�va ange ett
 l�senord.  Detta �r anv�ndbart i en s�ker omgivning d�r man
 kontrollerar alla maskinerna, men det �r en s�kerhetsrisk i annat
 fall. Datorn �r bara s� s�ker som den minst s�kra av de datorer man
 litar p�. F�r att maximera s�kerheten s� b�r man inte anv�nda denna
 mekanismen och p�verka sina anv�ndare att inte anv�nda filen .rhosts
 heller.


 5.10.5.  Konfigurera ftp -daemonen ordentligt.

 M�nga sajter �r intresserade av att k�ra en anonym ftp server f�r att
 till�ta andra personer att ladda upp och ladda ner filer utan att ha
 ett s�rskilt anv�ndarid. Om man best�mmer sig f�r att tillhandah�lla
 denna tj�nst s� skall man se till att man konfigurerar sin ftp-daemon
 ordentligt f�r anonym �tkomst.  De flesta manualblad f�r ftpd(8)
 beskriver hur man skall g�ra detta. Man b�r alltid f�rs�kra sig om att
 man f�ljer dessa instruktioner. Ett viktigt tips �r att inte anv�nda
 en kopia av sin /etc/passwd fil i /etc katalogen f�r det anonyma
 kontot, se till att man tar bort alla detaljer om konton som man inte
 m�ste ha, annars kommer man att vara s�rbar mot tekniker f�r
 l�senordscracking.


 5.10.6.  Brandv�ggar.

 Att inte till�ta datagram att ens n� fram till din maskin eller
 servrar �r ett utm�rkt s�tt att s�kra systemet. Detta beskrivs i
 Firewall-HOWTO <Firewall-HOWTO.html>.


 5.10.7.  Andra f�rslag.

 H�r �r n�gra andra, potentiellt religi�sa f�rslag som man kan t�nka
 p�.

    sendmail
       oavsett dess popularitet s� framtr�der sendmail daemonen med
       skr�mmande j�mna mellanrum p� s�kerhetsmeddelanden. Det �r upp
       till en sj�lv om man v�ljer att k�ra den.


    NFS och andra Sun RPC tj�nster
       man b�r vara aktsam med dessa. Det finns alla m�jliga olika s�tt
       att utnyttja dessa tj�nster. Det �r sv�rt att hitta alternativ
       till en tj�nst som NFS, men om man konfigurerar dem s� skall man
       se till att vara f�rsiktig med vem man ger mount-r�ttigheter
       till.


 6.  N�tverksspecifik Information.

 F�ljande delsektioner �r specifika f�r vissa n�tverkstekniker.
 Informationen i dessa sektioner g�ller inte n�dv�ndigtvis f�r n�gon
 annan n�tverksteknik.


 6.1.  ARCNet

 Enhetsnamn f�r ARCNet �r `arc0e', `arc1e', `arc2e' osv eller `arc0s',
 `arc1s', `arc2s' osv. Det f�rsta kortet som hittas av k�rnan tilldelas
 `arc0e' eller `arc0s' och resten tilldelas namn sekvensiellt i den
 ordning som de hittas. Bokstaven p� slutet av namnet betecknar om man
 har valt Ethenet-inkapsling som paketformat eller RFC1051 som
 paketformat.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Network device support  --->
          [*] Network device support
          <*> ARCnet support
          [ ]   Enable arc0e (ARCnet "Ether-Encap" packet format)
          [ ]   Enable arc0s (ARCnet RFC1051 packet format)




 N�r man v�l har en k�rna som st�der sitt Ethernetkort s� �r
 konfiguration av kortet l�tt.

 Man skulle kunna anv�nda n�got som liknar:




 # ifconfig arc0e 192.168.0.1 netmask 255.255.255.0 up
 # route add -net 192.168.0.0 netmask 255.255.255.0 arc0e




 Titta g�rna i filerna /usr/src/linux/Documentation/networking/arc�
 net.txt och /usr/src/linux/Documentation/networking/arcnet-hard�
 ware.txt f�r mer information.

 ARCNet-st�d utvecklades av Avery Pennarun, [email protected].


 6.2.  Appletalk ( AF_APPLETALK )

 Appletalk har inga s�rskilda enhetsnamn eftersom det anv�nder
 existerande n�tverksenheter.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          <*> Appletalk DDP




 Appletalk-st�d g�r det m�jligt f�r Linuxburken att kommunicera med
 Apple-n�tverk. Ett viktigt anv�ndningsomr�de f�r detta �r m�jligheten
 att kunna dela resurser, som till exempel skrivare och h�rddiskar,
 mellan Linux- och Appledatorer. Man beh�ver ytterligare programvara,
 netatalk, f�r detta.  Wesley Craig, [email protected], representerar
 en grupp som heter `Research Systems Unix Group' p� University of
 Michigan och de har utvecklat netatalk-paketet som tillhandah�ller
 programvara som implementerar protokollstacken f�r Appletalk och n�gra
 andra anv�ndbara verktyg.  Paketet netatalk finns antingen med i Lin�
 uxditributionen, eller s� kan man ladda hem det via ftp fr�n Univer�
 sity of Michigan <ftp://terminator.rs.itd.umich.edu/unix/netatalk/>

 F�r att kompilera och installera paketet g�r man ungef�r s� h�r:


      # cd /usr/src
      # tar xvfz .../netatalk-1.4b2.tar.Z
      - You may want to edit the `Makefile' at this point, specifically to change
        the DESTDIR variable which defines where the files will be installed later.
        The default of /usr/local/atalk is fairly safe.
      # make
      - as root:
      # make install





 6.2.1.  Att konfigurera mjukvaran f�r Appletalk.

 Det f�rsta man m�ste g�ra f�r att f� det att fungera �r att se till
 att de r�tta raderna finns med i filen /etc/services. Raderna man
 beh�ver �r:






 rtmp    1/ddp   # Routing Table Maintenance Protocol
 nbp     2/ddp   # Name Binding Protocol
 echo    4/ddp   # AppleTalk Echo Protocol
 zip     6/ddp   # Zone Information Protocol




 N�sta steg �r att skapa konfigurationsfiler f�r Appletalk i katalogen
 /usr/local/atalk/etc (eller var man nu installerade paketet).

 Den f�rsta filen som beh�vs �r /usr/local/atalk/etc/atalkd.conf. Till
 en b�rjan beh�ver denna fil endast en rad som anger namnet p� den
 n�tverksenhet som �r kopplad n�tverket d�r Applemaskinerna finns:



      eth0




 Daemonen f�r Appletalk kommer att l�gga dit fler detaljer n�r den
 k�rs.


 6.2.2.  Att exportera ett Linuxfilsystem via Appletalk.

 Man kan exportera filsystem fr�n sin Linuxburk till n�tverket s� att
 Applemaskinerna p� n�tverket kan anv�nda dem.

 F�r att g�ra detta s� beh�ver man konfigurera filen
 /usr/local/atalk/etc/AppleVolumes.system. Det finns ytterligare en
 konfigurationsfil som heter /usr/local/atalk/etc/AppleVolumes.default
 som har precis samma format och beskriver vilka filsystem som kan
 anv�ndas av anv�ndare som ansluter med g�st-r�ttigheter.

 Alla detaljer om hur man konfigurerar dessa finns i manualbladet f�r
 afpd.

 Ett enkelt exempel:


      /tmp Scratch
      /home/ftp/pub "Public Area"




 Detta skulle exportera /tmp-filsystemet som en AppleShare-volym
 `Scratch' och /home/ftp/pub-katalogen som en AppleShare-volym `Public
 Area'. Volymnamnen �r inte obligatoriska, daemonen v�ljer namn om man
 inte anger dem, men det skadar inte att ange dem �nd�.


 6.2.3.  Att dela sin skrivare via Appletalk.

 Man kan dela sin Linuxskrivare med sina Applemaskiner ganska enkelt.
 Man beh�ver k�ra programmet papd (Appletalk Printer Access Protocol
 Daemon). N�r man k�r detta program s� tar det emot f�rfr�gningar fr�n
 Applemaskinerna och spoolar utskriftsjobben till den lokala line-
 printer daemonen.

 Man beh�ver �ndra filen /usr/local/atalk/etc/papd.conf f�r att
 konfigurera daemonen. Syntaxen f�r denna fil �r densamma som f�r den
 vanliga /etc/printcap filen. Namnet som man ger till definitionen
 registreras med Appletalks namns�ttningsprotokoll, NBP.

 En exempelkonfiguration kan se ut s� h�r:



      TricWriter:\
         :pr=lp:op=cg:




 Vilken skulle skapa en printer som kallas f�r `TricWriter' som blir
 tillg�nglig f�r Appletalkn�tverket och alla accepterade jobb skulle
 skrivas ut p� Linuxskrivaren `lp' (som den definieras i filen
 /etc/printcap) genom att anv�nda lpd. Uttrycket `op=cg' talar om att
 Linux-anv�ndaren `cg' �r ansvarig f�r skrivaren.


 6.2.4.  Att starta programvaran f�r Appletalk.

 Nu b�r man var redo att testa denna enkla konfiguration. Det finns en
 fil rc.atalk som f�ljer med paketet netatalk som borde fungera f�r de
 flesta, s� allt man beh�ver g�ra �r f�ljande:



      # /usr/local/atalk/etc/rc.atalk




 och allt borde startas och fungera. Man skall inte se n�gra
 felmeddelanden och programvaran kommer att skicka meddelanden till
 konsolen som indikerar varje steg som startas.


 6.2.5.  Att testa programvaran f�r Appletalk.

 F�r att testa att mjukvaran fungerar som den skall, s� g�r man till en
 av sina Applemaskiner, tar ner �pplemenyn, v�ljer V�ljaren (Chooser),
 klickar p� AppleShare, och Linuxburken b�r synas.


 6.2.6.  Brister i programvaran f�r Appletalk.


 �  Man kanske m�ste starta Appletalk-st�det innan man konfigurerar
    sitt IP-n�tverk. Om man har problem med att starta
    Appletalkprogrammen, eller om man, efter att ha startat dem, har
    problem med sitt IP-n�tverk, s� f�rs�ker man med att starta
    Appletalk innan man k�r sin /etc/rc.d/rc.inet1 fil.

 �  Daemonen afpd (Apple Filing Protocol Daemon) st�kar till ordentligt
    i filsystemet. Under mount-punkterna s� skapar den ett par
    kataloger som heter .AppleDesktop och Network Trash Folder.  Sedan
    f�r varje katalog som man bes�ker s� kommer den att skapa en
    .AppleDouble under dem s� att den kan spara diverse information. S�
    man b�r t�nka efter innan man exporterar /, man kommer att ha det
    skoj n�r man st�dar upp efter�t.

 �  Daemonen afpd f�rv�ntar sig l�senord i klartext fr�n Macarna.
    S�kerhet kan vara ett problem, s� man skall vara f�rsiktig n�r man
    k�r denna daemonen p� en dator som �r ansluten till Internet, man
    har sig sj�lv att skylla om n�gon elak person g�r n�gon skada.

 �  Existerande diagnostiseringsverktyg som netstat och ifconfig st�der
    inte Appletalk. R� information �r tillg�nglig i katalogen
    /proc/net/ om man beh�ver den.


 6.2.7.  Mer information.

 En mycket mer detaljerad information om hur man konfigurerar Appletalk
 f�r Linux finns i Anders Brownworths Linux Netatalk-HOWTO sida p�
 thehamptons.com <http://thehamptons.com/anders/netatalk/>.



 6.3.  ATM

 Werner Almesberger <[email protected]> h�ller i ett
 projekt f�r att skapa st�d f�r Asynchronous Transfer Mode i Linux.
 Uppdaterad information om statusen f�r projektet kan f�s fr�n
 lrcwww.epfl.ch <http://lrcwww.epfl.ch/linux-atm/>.


 6.4.  AX25 ( AF_AX25 )

 Enhetsnamn f�r AX.25 �r `sl0', `sl1', osv i 2.0.* k�rnor eller `ax0',
 `ax1', osv i 2.1.* k�rnor.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          [*] Amateur Radio AX.25 Level 2




 AX25, Netrom och Rose protokollen t�cks av AX25-HOWTO
 <AX25-HOWTO.html>.  Dessa protokoll anv�nds av Amat�rradio-operat�rer
 i hela v�rlden f�r paketradio experiment.

 Det mesta arbetet f�r att implementera protokollen har utf�rts av
 Jonathon Naylor, [email protected].


 6.5.  DECNet

 St�d f�r DECNet h�ller f�r tillf�llet p� att utvecklas. Man kan r�kna
 med att det dyker upp i sena 2.1.* k�rnor.


 6.6.  EQL - trafikutj�mnare f�r multipla linor.

 Enhetsnamnet f�r EQL �r `eql'. Med standardk�rnan kan man endast ha en
 EQL-enhet per maskin. EQL tillhandah�ller hj�lpmedel f�r att anv�nda
 multipla punkt till punkt f�rbindelser (tex PPP, SLIP eller PLIP) som
 en ensam logisk l�nk f�r att b�ra TCP/IP. Ofta �r det billigare att
 anv�nda flera linor med l�gre hastighet �n att ha en h�ghastighetslina
 installerad.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Network device support  --->
          [*] Network device support
          <*> EQL (serial line load balancing) support


 F�r att st�dja denna mekanism s� m�ste maskinen p� andra sidan av
 linorna ocks� st�dja EQL. Linux, Livingstone Portmasters och nyare
 dial-in servrar st�der kompatibla tj�nster.

 F�r att konfigurera EQL beh�ver man eql-verktygen som finns p�:
 sunsite.unc.edu
 <ftp://sunsite.unc.edu/pub/linux/system/Serial/eql-1.2.tar.gz>.

 Konfigurationen �r hyfsat okomplicerad. Man b�rjar med att konfigurera
 eql-gr�nssnittet. Eql-gr�nssnittet �r precis som alla andra
 n�tverksgr�nssnitt.  Man kan konfigurera IP-adressen och MTU genom att
 anv�nda ifconfig, s� ungef�r som:


      ifconfig eql 192.168.10.1 mtu 1006




 Sedan beh�ver man manuellt initiera var och en av linorna som man
 skall anv�nda.  Dessa kan vara en valfri kombination av punkt till
 punkt f�rbindelser. Hur man initierar de anslutningarna beror p�
 vilken typ av l�nkar de �r, se passande sektioner f�r mer information.

 Till sist skall man associera den seriella l�nken med EQL-enheten,
 detta kallas f�r `enslaving' och g�rs med kommandot eql_enslave:


      eql_enslave eql sl0 28800
      eql_enslave eql ppp0 14400




 Parametern `estimated speed' som man ger till eql_enslave g�r ingen
 direkt nytta. Den anv�nds av EQL-drivrutinen f�r att avg�ra hur stor
 del av datagrammen som den enheten skall f� ta emot, s� man kan fin�
 justera balansen hos linorna genom att �ndra p� detta v�rde.

 F�r att disassociera en lina fr�n en EQL-enhet s� anv�nder man
 kommandot eql_emancipate:


      eql_emancipate eql sl0




 Man l�gger till routing som om det vore en normal punkt till punkt
 f�rbindelse, f�rutom att router skall referera till eql enheten
 ist�llet f�r de verkliga seriella enheterna:


      route add default eql




 EQL-drivrutinen utvecklades av Simon Janes, [email protected].


 6.7.  Ethernet

 Enhetsnamn f�r Ethernet �r `eth0', `eth1', `eth2' osv. Det f�rsta
 kortet som hittas f�r namnet `eth0' och resten tilldelas namn
 sekvensiellt i den ordning som de hittas.
 F�r att ta reda p� hur man f�r sitt Ethernet-kort att fungera i Linux
 s� b�r man titta i Ethernet-HOWTO <Ethernet-HOWTO.html>.

 N�r man v�l har en k�rna som st�der sitt Ethernet-kort s� �r det
 enkelt att konfigurera kortet.

 Vanligtvis s� anv�nds ungef�r f�ljande:


      # ifconfig eth0 192.168.0.1 netmask 255.255.255.0 up
      # route add -net 192.168.0.0 netmask 255.255.255.0 eth0




 De flesta drivrutinerna f�r Ethernet utvecklades av Donald Becker,
 [email protected].


 6.8.  FDDI

 Enhetsnamnen f�r FDDI �r `fddi0', `fddi1', `fddi2' osv. Det f�rsta
 kortet som hittas f�r namnet `fddi0' och resten tilldelas namn
 sekvensiellt i den ordning som de hittas.

 Larry Stefani, [email protected], har utvecklat en drivrutin f�r
 EISA och PCI FDDI-kort fr�n Digital Equipment Corporation.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Network device support  --->
          [*] FDDI driver support
          [*] Digital DEFEA and DEFPA adapter support




 N�r man v�l har en k�rna som st�der sitt FDDI-kort, s� konfigureras
 FDDI-kortet n�stan likadant som Ethernet-kortet. Man beh�ver bara ange
 l�mpliga FDDI-enhetsnamn till kommandona ifconfig och route.


 6.9.  Frame Relay

 Enhetsnamnen f�r Frame Relay �r `dlci00', `dlci01' osv f�r DLCI
 inkapslingsenheter och `sdla0', `sdla1' osv f�r FRAD(s).

 Frame Relay �r en ny teknik att bygga n�tverk och �r designad att
 passa datakommunikation vars trafik �r av oregelbunden karakt�r. Man
 ansluter till ett Frame Realay n�tverk genom att anv�nda en Frame
 Relay Access Device (FRAD).  Linux Frame Relay st�djer IP �ver Frame
 Relay s� som det beskrivs i RFC1490.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Network device support  --->
          <*> Frame relay DLCI support (EXPERIMENTAL)
          (24)   Max open DLCI
          (8)   Max DLCI per device
          <*>   SDLA (Sangoma S502/S508) support




 Mike McLagan, [email protected], utvecklade st�det och
 konfigurationsverktygen f�r Frame Relay.

 F�r n�rvarande �r de FRADs som st�ds f�ljande: Sangoma Technologies
 <http://www.sangoma.com/> S502A, S502E och S508.

 F�r att konfigurera FRAD och DLCI enheter efter det att man har
 kompilerat om sin k�rna s� beh�ver man konfigurationsverktygen f�r
 Frame Relay. Dessa finns p�: ftp.invlogic.com
 <ftp://ftp.invlogic.com/pub/linux/fr/frad-0.15.tgz>.  Det �r
 okomplicerat att kompilera och installera verktygen, men avsaknaden av
 en toppniv�-Makefile g�r det till en manuell process:


      # cd /usr/src
      # tar xvfz .../frad-0.15.tgz
      # cd frad-0.15
      # for i in common dlci frad; make -C $i clean; make -C $i; done
      # mkdir /etc/frad
      # install -m 644 -o root -g root bin/*.sfm /etc/frad
      # install -m 700 -o root -g root frad/fradcfg /sbin
      # install -m 700 -o root -g root dlci/dlcicfg /sbin




 Efter att man har installerat verktygen skall man skapa en fil som
 heter /etc/frad/router.conf. Man kan anv�nda f�ljande mall, som �r en
 modifierad version av en exempelfil:





































 # /etc/frad/router.conf
 # This is a template configuration for frame relay.
 # All tags are included. The default values are based on the code
 # supplied with the DOS drivers for the Sangoma S502A card.
 #
 # A '#' anywhere in a line constitutes a comment
 # Blanks are ignored (you can indent with tabs too)
 # Unknown [] entries and unknown keys are ignored
 #

 [Devices]
 Count=1                 # number of devices to configure
 Dev_1=sdla0             # the name of a device
 #Dev_2=sdla1            # the name of a device

 # Specified here, these are applied to all devices and can be overriden for
 # each individual board.
 #
 Access=CPE
 Clock=Internal
 KBaud=64
 Flags=TX
 #
 # MTU=1500              # Maximum transmit IFrame length, default is 4096
 # T391=10               # T391 value    5 - 30, default is 10
 # T392=15               # T392 value    5 - 30, default is 15
 # N391=6                # N391 value    1 - 255, default is 6
 # N392=3                # N392 value    1 - 10, default is 3
 # N393=4                # N393 value    1 - 10, default is 4

 # Specified here, these set the defaults for all boards
 # CIRfwd=16             # CIR forward   1 - 64
 # Bc_fwd=16             # Bc forward    1 - 512
 # Be_fwd=0              # Be forward    0 - 511
 # CIRbak=16             # CIR backward  1 - 64
 # Bc_bak=16             # Bc backward   1 - 512
 # Be_bak=0              # Be backward   0 - 511


 #
 #
 # Device specific configuration
 #
 #

 #
 # The first device is a Sangoma S502E
 #
 [sdla0]
 Type=Sangoma            # Type of the device to configure, currently only
                         # SANGOMA is recognised
 #
 # These keys are specific to the 'Sangoma' type
 #
 # The type of Sangoma board - S502A, S502E, S508
 Board=S502E
 #
 # The name of the test firmware for the Sangoma board
 # Testware=/usr/src/frad-0.10/bin/sdla_tst.502
 #
 # The name of the FR firmware
 # Firmware=/usr/src/frad-0.10/bin/frm_rel.502
 #
 Port=360                # Port for this particular card
 Mem=C8                  # Address of memory window, A0-EE, depending on card
 IRQ=5                   # IRQ number, do not supply for S502A
 DLCIs=1                 # Number of DLCI's attached to this device
 DLCI_1=16               # DLCI #1's number, 16 - 991
 # DLCI_2=17
 # DLCI_3=18
 # DLCI_4=19
 # DLCI_5=20
 #
 # Specified here, these apply to this device only,
 # and override defaults from above
 #
 # Access=CPE            # CPE or NODE, default is CPE
 # Flags=TXIgnore,RXIgnore,BufferFrames,DropAborted,Stats,MCI,AutoDLCI
 # Clock=Internal        # External or Internal, default is Internal
 # Baud=128              # Specified baud rate of attached CSU/DSU
 # MTU=2048              # Maximum transmit IFrame length, default is 4096
 # T391=10               # T391 value    5 - 30, default is 10
 # T392=15               # T392 value    5 - 30, default is 15
 # N391=6                # N391 value    1 - 255, default is 6
 # N392=3                # N392 value    1 - 10, default is 3
 # N393=4                # N393 value    1 - 10, default is 4

 #
 # The second device is some other card
 #
 # [sdla1]
 # Type=FancyCard        # Type of the device to configure.
 # Board=                # Type of Sangoma board
 # Key=Value             # values specific to this type of device


 #
 # DLCI Default configuration parameters
 # These may be overridden in the DLCI specific configurations
 #
 CIRfwd=64               # CIR forward   1 - 64
 # Bc_fwd=16             # Bc forward    1 - 512
 # Be_fwd=0              # Be forward    0 - 511
 # CIRbak=16             # CIR backward  1 - 64
 # Bc_bak=16             # Bc backward   1 - 512
 # Be_bak=0              # Be backward   0 - 511

 #
 # DLCI Configuration
 # These are all optional. The naming convention is
 # [DLCI_D<devicenum>_<DLCI_Num>]
 #

 [DLCI_D1_16]
 # IP=
 # Net=
 # Mask=
 # Flags defined by Sangoma: TXIgnore,RXIgnore,BufferFrames
 # DLCIFlags=TXIgnore,RXIgnore,BufferFrames
 # CIRfwd=64
 # Bc_fwd=512
 # Be_fwd=0
 # CIRbak=64
 # Bc_bak=512
 # Be_bak=0

 [DLCI_D2_16]
 # IP=
 # Net=
 # Mask=
 # Flags defined by Sangoma: TXIgnore,RXIgnore,BufferFrames
 # DLCIFlags=TXIgnore,RXIgnore,BufferFrames
 # CIRfwd=16
 # Bc_fwd=16
 # Be_fwd=0
 # CIRbak=16
 # Bc_bak=16
 # Be_bak=0




 N�r man har skapat sin /etc/frad/router.conf fil s� �r det enda som
 �terst�r att konfigurera enheterna. Detta �r bara lite sv�rare �n att
 konfigurera en normal n�tverksenhet. Man m�ste komma ih�g att starta
 upp FRAD-enheten innan DLCI inkapslingsenheterna.


      # Configure the frad hardware and the DLCI parameters
      /sbin/fradcfg /etc/frad/router.conf || exit 1
      /sbin/dlcicfg file /etc/frad/router.conf
      #
      # Bring up the FRAD device
      ifconfig sdla0 up
      #
      # Configure the DLCI encapsulation interfaces and routing
      ifconfig dlci00 192.168.10.1 pointopoint 192.168.10.2 up
      route add -net 192.168.10.0 netmask 255.255.255.0 dlci00
      #
      ifconfig dlci01 192.168.11.1 pointopoint 192.168.11.2 up
      route add -net 192.168.11.0 netmask 255.255.255.0 dlci00
      #
      route add default dev dlci00
      #





 6.10.  IP-redovisning (IP Accounting)

 Med IP-redovisningsegenskaperna i Linuxk�rnan kan man samla ihop och
 analysera viss data fr�n n�tverksanv�ndningen. Datan som samlas ihop
 best�r av antalet paket och antalet bytes ackumulerade sedan talen
 senast nollst�lldes. Man kan specificera en m�ngd olika regler f�r att
 kategorisera talen f�r att passa sina �ndam�l.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          [*] IP: accounting




 N�r man har kompilerat och installerat k�rnan s� beh�ver man anv�nda
 kommandot ipfwadm f�r att konfigurera IP-redovisningen. Det finns
 m�nga olika s�tt att bryta ner redovisningsinformationen. Jag har valt
 ett enkelt exempel p� vad som skulle kunna vara anv�ndbart, man kan
 l�sa manualbladet f�r kommandot ipfwadm f�r mer information.

 Scenario: man har ett Ethernet-n�tverk som �r anslutet till Internet
 via en PPP-l�nk. P� sitt Ethernet har man en maskin som erbjuder ett
 antal tj�nster och man �r intresserad av att veta hur mycket trafik
 som genereras av telnet, rlogin, ftp och www trafik.


 Man skulle d� kunna anv�nda f�ljande:


      #
      # Flush the accounting rules
      ipfwadm -A -f
      #
      # Add rules for local ethernet segment
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 44.136.8.96/29 20
      ipfwadm -A out -a -P tcp -S 44.136.8.96/29 20
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 44.136.8.96/29 23
      ipfwadm -A out -a -P tcp -S 44.136.8.96/29 23
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 44.136.8.96/29 80
      ipfwadm -A out -a -P tcp -S 44.136.8.96/29 80
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 44.136.8.96/29 513
      ipfwadm -A out -a -P tcp -S 44.136.8.96/29 513
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 44.136.8.96/29
      ipfwadm -A out -a -P tcp -D 44.136.8.96/29
      ipfwadm -A in -a -P udp -D 44.136.8.96/29
      ipfwadm -A out -a -P udp  -D 44.136.8.96/29
      ipfwadm -A in -a -P icmp -D 44.136.8.96/29
      ipfwadm -A out -a -P icmp -D 44.136.8.96/29
      #
      # Rules for default
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 0/0 20
      ipfwadm -A out -a -P tcp -S 0/0 20
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 0/0 23
      ipfwadm -A out -a -P tcp -S 0/0 23
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 0/0 80
      ipfwadm -A out -a -P tcp -S 0/0 80
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 0/0 513
      ipfwadm -A out -a -P tcp -S 0/0 513
      ipfwadm -A in -a -P tcp -D 0/0
      ipfwadm -A out -a -P tcp -D 0/0
      ipfwadm -A in -a -P udp -D 0/0
      ipfwadm -A out -a -P udp  -D 0/0
      ipfwadm -A in -a -P icmp -D 0/0
      ipfwadm -A out -a -P icmp -D 0/0
      #
      # List the rules
      ipfwadm -A -l -n
      #




 Det sista kommandot listar var och en av redovisningsreglerna och
 visar de ihopsamlade summorna.

 En viktig notering �r att n�r man analyserar datan �r att summan f�r
 alla regler som passar in kommer att �kas s� f�r att erh�lla summor
 f�r enskilda protokoll s� m�ste man r�kna lite grann. Om jag tex ville
 veta hur mycket data som inte var ftp, telnet, rlogin eller www s�
 skulle jag subtrahera de individuella summorna fr�n den regel som
 passar in p� alla portarna.











 # ipfwadm -A -l -n
 IP accounting rules
  pkts bytes dir prot source               destination          ports
     0     0 in  tcp  0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       * -> 20
     0     0 out tcp  44.136.8.96/29       0.0.0.0/0            20 -> *
     0     0 in  tcp  0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       * -> 23
     0     0 out tcp  44.136.8.96/29       0.0.0.0/0            23 -> *
    10  1166 in  tcp  0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       * -> 80
    10   572 out tcp  44.136.8.96/29       0.0.0.0/0            80 -> *
   242  9777 in  tcp  0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       * -> 513
   220 18198 out tcp  44.136.8.96/29       0.0.0.0/0            513 -> *
   252 10943 in  tcp  0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       * -> *
   231 18831 out tcp  0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       * -> *
     0     0 in  udp  0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       * -> *
     0     0 out udp  0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       * -> *
     0     0 in  icmp 0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       *
     0     0 out icmp 0.0.0.0/0            44.136.8.96/29       *
     0     0 in  tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            * -> 20
     0     0 out tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            20 -> *
     0     0 in  tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            * -> 23
     0     0 out tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            23 -> *
    10  1166 in  tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            * -> 80
    10   572 out tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            80 -> *
   243  9817 in  tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            * -> 513
   221 18259 out tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            513 -> *
   253 10983 in  tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            * -> *
   231 18831 out tcp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            * -> *
     0     0 in  udp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            * -> *
     0     0 out udp  0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            * -> *
     0     0 in  icmp 0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            *
     0     0 out icmp 0.0.0.0/0            0.0.0.0/0            *
 #





 6.11.  IP Aliasing

 Det finns vissa applikationer d�r det �r anv�ndbart att kunna tilldela
 flera IP-adresser till en och samma n�tverksenhet. Titta i IP-Aliasing
 mini-HOWTO f�r mer information �n vad man hittar h�r.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          ....
          [*] Network aliasing
          ....
          <*> IP: aliasing support




 N�r man har kompilerat och installerat sin k�rna med st�d f�r IP
 Aliasing s� �r det v�ldigt enkelt att konfigurera. Aliasen l�ggs till
 virtuella n�tverksenheter som �r associerade med den verkliga enheten.
 En enkel namnkonvention anv�nds, n�mligen <enhetsnamn>:<virtuellt
 enhetsnummer>, tex eth0:0, ppp0:1 osv. Notera att en virtuell enhet
 endast kan konfigureras efter det att den riktiga enheten har konfig�
 urerats.

 Till exempel, antag att man har ett Ethernet-n�tverk som inneh�ller
 tv� olika IP-subn�t p� en g�ng. Man vill nu att maskinen skall ha
 direkt access till b�da. Man skulle anv�nda n�got som:
      #
      # ifconfig eth0 192.168.1.1 netmask 255.255.255.0 up
      # route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 eth0
      #
      # ifconfig eth0:0 192.168.10.1 netmask 255.255.255.0 up
      # route add -net 192.168.10.0 netmask 255.255.255.0 eth0:0
      #




 F�r att ta bort ett alias s� l�gger man till ett `-' i slutet p� dess
 namn:


      # ifconfig eth0:0- 0




 Alla router som �r relaterade till det aliaset kommer ocks� att tas
 bort automatiskt.


 6.12.  IP Brandv�ggar (IP Firewalls)

 IP-brandv�ggar t�cks mer i detalj i Firewall-HOWTO <Firewall-
 HOWTO.html>. Med en IP-brandv�gg kan man skydda sin maskin mot
 otill�ten �tkomst via n�tverket genom att filtrera bort eller till�ta
 datagram till eller ifr�n IP-adresser som man anger. Det finns regler
 i tre olika klasser: inkommande filtrering, utg�ende filtrering och
 filtrering vid vidareskickning. Reglerna f�r inkommande g�ller
 datagram som tas emot av en n�tverksenhet. Reglerna f�r utg�ende
 g�ller datagram som skall skickas av en n�tverksenhet. Reglerna f�r
 vidareskickning g�ller de datagram som tas emot men inte skall till
 den aktuella maskinen, dvs datagram som skall routas.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          [*] Network firewalls
          ....
          [*] IP: forwarding/gatewaying
          ....
          [*] IP: firewalling
          [ ] IP: firewall packet logging




 Konfigurationen av reglerna f�r brandv�ggen g�rs med hj�lp av
 kommandot ipfwadm. Som jag n�mnde tidigare s� �r jag ingen expert p�
 s�kerhet, s� �ven om jag visar ett exempel som g�r att anv�nda s�
 rekommenderas egna unders�kningar i �mnet om s�kerhet �r s�rskilt
 viktigt.

 Det kanske vanligaste anv�ndningsomr�det f�r en brandv�gg �r n�r man
 anv�nder sin Linuxburk som en router och brandv�gg f�r att skydda sitt
 lokala n�tverk mot otill�ten �tkomst utifr�n.

 F�ljande konfiguration �r baserad p� ett bidrag fr�n Arnt Gulbrandsen,
 <[email protected]>.

 Exemplet beskriver en konfiguration av brandv�ggsreglerna i Linux-
 brandv�ggen/routern som illustreras i denna figur:
      -                                   -
       \                                  | 172.16.37.0
        \                                 |   /255.255.255.0
         \                 ---------      |
          |  172.16.174.30 | Linux |      |
      NET =================|  f/w  |------|    ..37.19
          |    PPP         | router|      |  --------
         /                 ---------      |--| Mail |
        /                                 |  | /DNS |
       /                                  |  --------
      -                                   -




 Kommandona som f�ljer placeras normalt i en rc fil s� att de startas
 automatiskt varje g�ng systemet startas. F�r maximal s�kerhet s� borde
 de utf�ras efter det att n�tverksgr�nssnitten konfigurerats, men innan
 enheterna aktiveras s� att man p� detta s�tt hindrar att n�gon f�r
 tillg�ng till maskinen medan den startar upp.














































 #!/bin/sh

 # Flush the 'Forwarding' rules table
 # Change the default policy to 'accept'
 #
 /sbin/ipfwadm -F -f
 /sbin/ipfwadm -F -p accept
 #
 # .. and for 'Incoming'
 #
 /sbin/ipfwadm -I -f
 /sbin/ipfwadm -I -p accept

 # First off, seal off the PPP interface
 # I'd love to use '-a deny' instead of '-a reject -y' but then it
 # would be impossible to originate connections on that interface too.
 # The -o causes all rejected datagrams to be logged. This trades
 # disk space against knowledge of an attack of configuration error.
 #
 /sbin/ipfwadm -I -a reject -y -o -P tcp -S 0/0 -D 172.16.174.30

 # Throw away certain kinds of obviously forged packets right away:
 # Nothing should come from multicast/anycast/broadcast addresses
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a deny -o -S 224.0/3 -D 172.16.37.0/24
 #
 # and nothing coming from the loopback network should ever be
 # seen on a wire
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a deny -o -S 127.0/8 -D 172.16.37.0/24

 # accept incoming SMTP and DNS connections, but only
 # to the Mail/Name Server
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a accept -P tcp -S 0/0 -D 172.16.37.19 25 53
 #
 # DNS uses UDP as well as TCP, so allow that too
 # for questions to our name server
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a accept -P udp -S 0/0 -D 172.16.37.19 53
 #
 # but not "answers" coming to dangerous ports like NFS and
 # Larry McVoy's NFS extension.  If you run squid, add its port here.
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a deny -o -P udp -S 0/0 53 \
         -D 172.16.37.0/24 2049 2050

 # answers to other user ports are okay
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a accept -P udp -S 0/0 53 \
         -D 172.16.37.0/24 53 1024:65535

 # Reject incoming connections to identd
 # We use 'reject' here so that the connecting host is told
 # straight away not to bother continuing, otherwise we'd experience
 # delays while ident timed out.
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a reject -o -P tcp -S 0/0 -D 172.16.37.0/24 113

 # Accept some common service connections from the 192.168.64 and
 # 192.168.65 networks, they are friends that we trust.
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a accept -P tcp -S 192.168.64.0/23 \
         -D 172.16.37.0/24 20:23

 # accept and pass through anything originating inside
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a accept -P tcp -S 172.16.37.0/24 -D 0/0

 # deny most other incoming TCP connections and log them
 # (append 1:1023 if you have problems with ftp not working)
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a deny -o -y -P tcp -S 0/0 -D 172.16.37.0/24

 # ... for UDP too
 #
 /sbin/ipfwadm -F -a deny -o -P udp -S 0/0 -D 172.16.37.0/24




 Att g�ra en bra konfiguration av brandv�ggen �r lite trixigt. Exemplet
 ovan borde dock vara en hyfsad startpunkt. Manualbladet f�r kommandot
 ipfwadm inneh�ller mer hj�lp om hur man anv�nder det. Om man t�nker
 konfigurera en brandv�gg, s� skall man se till att fr�ga runt och f�
 s� mycket r�d man kan ifr�n k�llor som man anser vara p�litliga. L�t
 sedan n�gon testa konfigurationen fr�n utsidan.


 6.13.  IPIP Inkapsling (IPIP Encapsulation)

 Varf�r skulle man vilja kapsla in IP-datagram i andra IP-datagram? Det
 l�ter som en konstig sak att g�ra om man aldrig sett ett exempel p�
 det innan.  Ok, h�r �r ett par vanliga omr�den d�r det anv�nds: Mobil
 IP och IP-Multicast.  Men d�r det antagligen anv�nds mest �r ocks� det
 mest ok�nda omr�det, Amat�rradio.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          [*] TCP/IP networking
          [*] IP: forwarding/gatewaying
          ....
          <*> IP: tunneling




 Tunnlingsenheterna heter `tunl0', `tunl1' osv.

 "Men varf�r....?". Ok, ok. Konventionella regler f�r IP-routing s�ger
 att ett IP-n�tverk best�r av en n�tverksadress och en n�tmask. Detta
 producerar en serie kontinuerliga adresser som alla kan routas till en
 och samma utg�ende lina. Detta �r v�ldigt bekv�mt, men det inneb�r att
 man bara kan anv�nda en viss IP-adress n�r man �r ansluten till ett
 visst n�tverk som adressen tillh�r.  I de flesta fall g�r detta bra,
 men om man �r en mobil 'n�t-inv�nare' s� kanske man inte alltid �r
 ansluten till ett och samma n�tverk hela tiden. IPIP inkapsling (IP-
 tunnling) g�r det m�jligt att slippa den restriktionen genom att l�ta
 datagram som �r destinerade till en viss IP-adress packas in i ett
 nytt IP-paket och omdirigeras till en annan IP-adress. Om man vet att
 man kommer att arbeta p� ett annat IP-n�tverk ett tag s� kan man
 st�lla in en maskin p� sitt hemman�t att ta emot ens datagram och
 sedan omdirigera dem till den adress som man anv�nder tempor�rt.


 6.13.1.  En tunnlad n�tverkskonfiguration.

 Som alltid, s� tycker jag att en figur fungerar b�ttre �n en massa
 f�rvirrande text, s� h�r kommer en:

       192.168.1/24                          192.168.2/24

           -                                     -
           |      ppp0 =            ppp0 =       |
           |  aaa.bbb.ccc.ddd  fff.ggg.hhh.iii   |
           |                                     |
           |   /-----\                 /-----\   |
           |   |     |       //        |     |   |
           |---|  A  |------//---------|  B  |---|
           |   |     |     //          |     |   |
           |   \-----/                 \-----/   |
           |                                     |
           -                                     -




 Figuren illustrerar en annan m�jlig anledning till IPIP-inkapsling,
 ett virtuellt privat n�tverk. Detta exempel f�ruts�tter att man har
 tv� maskiner som b�da har en enkel uppringd anslutning till Internet.
 B�da datorerna allokeras en IP-adress. Bakom dessa maskiner finns
 n�gra privata LAN konfigurerade med reserverade n�tverksadresser.
 Antag att man vill l�ta vilken dator som helst p� n�tverk A
 kommunicera med vilken dator som helst p� n�tverk B, precis som om de
 vore anslutna till Internet med en n�tverksroute.  IPIP-inkapsling
 fixar detta. Notera att inkapslingen inte l�ser problemet med att l�ta
 datorerna p� n�tverken A och B kommunicera med n�gon annan dator p�
 Internet, d� beh�ver man trix som IP-maskering. Inkapsling g�rs
 normalt av maskiner som upptr�der som routrar.

 Linux routern `A' skulle konfigureras med:


      #
      PATH=/sbin:/usr/sbin
      #
      # Ethernet configuration
      ifconfig eth0 192.168.1.1 netmask 255.255.255.0 up
      route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 eth0
      #
      # ppp0 configuration (start ppp link, set default route)
      pppd
      route add default ppp0
      #
      # Tunnel device configuration
      ifconfig tunl0 192.168.1.1 up
      route add -net 192.168.2.0 netmask 255.255.255.0 gw fff.ggg.hhh.iii tunl0





 Linux routern `B' skulle konfigureras med:













 #
 PATH=/sbin:/usr/sbin
 #
 # Ethernet configuration
 ifconfig eth0 192.168.2.1 netmask 255.255.255.0 up
 route add -net 192.168.2.0 netmask 255.255.255.0 eth0
 #
 # ppp0 configuration (start ppp link, set default route)
 pppd
 route add default ppp0
 #
 # Tunnel device configuration
 ifconfig tunl0 192.168.2.1 up
 route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 gw aaa.bbb.ccc.ddd tunl0




 Kommandot:


      route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 gw aaa.bbb.ccc.ddd tunl0




 betyder: 'Skicka alla datagram �mnade f�r 192.168.1.0/24 inuti ett
 IPIP-inkapslat datagram med destinationsadressen aaa.bbb.ccc.ddd'.

 Notera att konfigurationen finns p� b�da sidor. Tunnlingsenheten
 anv�nder `gw' parametern i routen som destination f�r IP-datagrammet
 som kapslar in originaldatagrammet. Den maskinen m�ste d� veta hur man
 'packar upp' ett IPIP-datagram, dvs den m�ste ocks� ha en
 tunnlingsenhet.


 6.13.2.  En tunnlad datorkonfiguration.

 Man m�ste inte routa ett helt n�tverk. Man skulle till exempel kunna
 routa en enskild IP-adress. I s�dana fall skulle man kunna konfigurera
 tunl enheten p� den 'avl�gsna' maskinen med sin hemma-IP-adress och i
 A-�ndan bara anv�nda dator-route (och Proxy Arp) ist�llet f�r en
 n�tverksroute via tunnlingsenheten.  L�t oss rita om och modifiera v�r
 konfiguration efter detta. Nu har vi bara datorn `B' som vill agera
 och uppf�ra sig som om den b�de var ansluten till Internet och �ven en
 del av n�tverket som st�ds av datorn `A':



       192.168.1/24

           -
           |      ppp0 =                ppp0 =
           |  aaa.bbb.ccc.ddd      fff.ggg.hhh.iii
           |
           |   /-----\                 /-----\
           |   |     |       //        |     |
           |---|  A  |------//---------|  B  |
           |   |     |     //          |     |
           |   \-----/                 \-----/
           |                      also: 192.168.1.12
           -




 Linux routern `A' skulle konfigureras med:


      #
      PATH=/sbin:/usr/sbin
      #
      # Ethernet configuration
      ifconfig eth0 192.168.1.1 netmask 255.255.255.0 up
      route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 eth0
      #
      # ppp0 configuration (start ppp link, set default route)
      pppd
      route add default ppp0
      #
      # Tunnel device configuration
      ifconfig tunl0 192.168.1.1 up
      route add -host 192.168.1.12 gw fff.ggg.hhh.iii tunl0
      #
      # Proxy ARP for the remote host
      arp -s 192.168.1.12 xx:xx:xx:xx:xx:xx pub





 Linuxdatorn `B' skulle konfigureras med:


      #
      PATH=/sbin:/usr/sbin
      #
      # ppp0 configuration (start ppp link, set default route)
      pppd
      route add default ppp0
      #
      # Tunnel device configuration
      ifconfig tunl0 192.168.1.12 up
      route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 gw aaa.bbb.ccc.ddd tunl0




 Denna typ av konfiguration �r mer typisk f�r Mobil IP. D�r en enskild
 dator vill flytta omkring p� Internet och hela tiden anv�nda samma IP-
 adress. Mer information om detta finns i sektionen om Mobil IP.


 6.14.  IPX ( AF_IPX )

 IPX-protokollet anv�nds mest i LAN-omgivningar med Novell NetWare(tm).
 Linux har st�d f�r att kunna agera som en n�tverks�ndpunkt, eller som
 en router f�r IPX.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          [*] The IPX protocol
          [ ] Full internal IPX network




 IPX-protokollet och NCPFS t�cks mer detaljerat i IPX-HOWTO <IPX-
 HOWTO.html>.

 6.15.  IPv6

 Precis n�r man tror att man f�rst�r hur IP-n�tverk fungerar s� �ndras
 reglerna!  IPv6 �r en f�rkortning av Internet Protocol version 6. IPv6
 kan ibland ocks� kallas f�r IPng (IP next generation) (Sv�). IPv6
 utvecklades i huvudsak f�r att ta bort oron i Internetv�rlden att det
 snart �r slut p� IP-adresser som kan delas ut. IPv6-adresserna �r 16
 bytes stora (128 bits).  IPv6 har ett antal andra �ndringar, mest
 f�renklingar, som kommer att g�ra IPv6-n�tverk l�ttare att underh�lla
 �n IPv4-n�tverk.

 Linux har redan en fungerande, men inte komplett, IPv6-implementation
 i version 2.1.* av k�rnan.

 Om man vill experimentera med n�sta generations Internetteknik, eller
 om man beh�ver den, s� b�r man l�sa IPv6-FAQ som finns p�
 www.terra.net <http://www.terra.net/ipv6/>.


 6.16.  ISDN

 Integrated Services Digital Network (ISDN) �r en serie standarder som
 specificerar ett generellt switchat digitalt n�tverk. En
 ISDN-`uppringning' skapar en synkron punkt till punkt f�rbindelse till
 destinationen. ISDN k�rs normalt p� h�ghastighetsl�nkar som delas in i
 ett antal diskreta kanaler. Det finns tv� olika typer av kanaler, `B-
 kanaler' som b�r anv�ndardatan och `D-kanaler' som anv�nds f�r
 kontrollinformation till ISDN-v�xeln. I Australien till exempel s� kan
 ISDN levereras med en 2Mbps-l�nk som delas in i 30 diskreta 64kbps B-
 kanaler och en 64kbps D-kanal. Valfritt antal kanaler kan anv�ndas
 samtidigt i valfri kombination. Man kan till exempel uppr�tta 30 olika
 anslutningar p� 64kbps var till 30 olika destinationer, eller s� kan
 man uppr�tta 15 olika anslutningar p� 128kbps var till 15 olika
 destinationer (med tv� kanaler per anslutning), eller bara ett litet
 antal kanaler och l�mna resten vilande. En kanal kan anv�ndas till
 b�de inkommande och utg�ende anslutningar. Den ursprungliga avsikten
 med ISDN var att telefonbolagen ville kunna erbjuda en enda datatj�nst
 som kunde ge antingen telefon- (digitalt) eller datatj�nster till hem
 och kontor utan att kunden skulle beh�va �ndra n�gon konfiguration.

 Det finns n�gra olika s�tt att ansluta en dator till en ISDN-tj�nst.
 Ett s�tt �r att anv�nda enhet som heter `Terminaladapter' som ansluter
 till en `Network Terminating Unit' vilken telefonbolaget har
 installerat i samband med ISDN-tj�nsten och som har ett antal seriella
 gr�nssnitt. Ett av de gr�nssnitten anv�nds f�r att skicka kommandon
 som uppr�ttar en f�rbindelse och konfiguration och de andra �r
 anslutna till n�tverket som skall anv�ndas. Linux fungerar i denna
 omgivningen utan modifikation, man behandlar bara terminaladaptern som
 vilken annan seriell enhet som helst. Ett annat s�tt, vilket �r s� som
 k�rnan st�der ISDN, �r att installera ett ISDN-kort i Linuxburken och
 sedan l�ta mjukvaran i Linux hantera protokollen och uppr�tta
 f�rbindelser.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      ISDN subsystem  --->
              <*> ISDN support
              [ ] Support synchronous PPP
              [ ] Support audio via ISDN
              < > ICN 2B and 4B support
              < > PCBIT-D support
              < > Teles/NICCY1016PC/Creatix support



 Implementationen av ISDN i Linux st�der ett antal olika interna ISDN-
 kort.  Dessa finns listade i konfigurationen f�r k�rnan:

 �  ICN 2B and 4B

 �  Octal PCBIT-D

 �  Teles ISDN-cards and compatibles

    N�gra av dessa kort kr�ver att man laddar hem s�rskild programvara
    f�r att de skall fungera. Det finns ett separat verktyg att g�ra
    detta med.

 Alla detaljer om hur man konfigurerar ISDN f�r Linux finns
 tillg�ngligt i katalogen /usr/src/linux/Documentation/isdn/ och en FAQ
 f�r isdn4linux finns p� www.lrz-muenchen.de <http://www.lrz-
 muenchen.de/~ui161ab/www/isdn/>.

 En anm�rkning om PPP. PPP-protokollen fungerar antingen f�r asynkrona
 eller synkrona seriella linor. PPP-daemonen som vanligtvis levereras
 med Linux, `pppd', st�der endast asynkront l�ge. Om man vill k�ra PPP-
 protokoll via ISDN s� m�ste man anv�nda en s�rskilt modifierad
 version. Var man hittar den finns beskrivet i dokumentationen som
 n�mns ovan.


 6.17.  IP-maskering (IP Masquerade).

 M�nga har en enkel uppringd anslutning till Internet. N�stan alla som
 anv�nder den typen av konfiguration allokeras en enda IP-adress av
 ISPn.  Det r�cker normalt f�r att en dator skall ha full �tkomst till
 Internet.  IP-maskering �r ett smart trix som g�r det m�jligt att ha
 m�nga maskiner som anv�nder en enda IP-adress genom att l�ta de andra
 datorerna se ut som, d�rav termen maskering, maskinen som har den
 uppringda anslutningen. Det finns dock en liten brist,
 maskeringsfunktionen fungerar n�stan alltid bara i ena riktningen. Det
 betyder att de f�rkl�dda datorerna kan ansluta ut�t, men de kan inte
 ta emot n�tverksanslutningar fr�n andra datorer. Detta betyder att
 vissa n�tverkstj�nster inte fungerar, tex talk, och andra som till
 exempel ftp m�ste konfigureras att k�ra i passivt (PASV) l�ge f�r att
 fungera.  Lyckligtvis s� fungerar de vanligaste tj�nsterna som till
 exempel telnet, World Wide Web och irc utm�rkt.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Code maturity level options  --->
          [*] Prompt for development and/or incomplete code/drivers
      Networking options  --->
          [*] Network firewalls
          ....
          [*] TCP/IP networking
          [*] IP: forwarding/gatewaying
          ....
          [*] IP: masquerading (EXPERIMENTAL)




 Vanligtvis har man sin Linuxburk konfigurerad f�r uppringd  SLIP eller
 PPP, precis som om det var en frist�enda dator. Dessutom s� skulle den
 ha en ytterligare n�tverksenhet konfigurerad, kanske Ethernet som �r
 konfigurerat med en reserverad n�tverksadress. Datorerna som skall
 f�rkl�das skulle d� finnas p� det n�tverket. Var och en av de
 datorerna skulle st�lla in IP-adressen p� Linuxboxens Ethernet-kort
 som `default gateway' eller router.  Observera att de andra datorerna
 (de som inte har den uppringda anslutningen) inte beh�ver konfigureras
 med IP-maskering, de beh�ver endast veta vilken dator som �r `default
 gateway' (Sv�).

 En typisk konfiguration:


      -                                   -
       \                                  | 192.168.1.0
        \                                 |   /255.255.255.0
         \                 ---------      |
          |                | Linux | .1.1 |
      NET =================| masq  |------|
          |    PPP/slip    | router|      |  --------
         /                 ---------      |--| host |
        /                                 |  |      |
       /                                  |  --------
      -                                   -




 De viktigaste kommandona f�r denna konfiguration �r:


      # Network route for ethernet
      route add -net 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 eth0
      #
      # Default route to the rest of the internet.
      route add default ppp0
      #
      # Cause all hosts on the 192.168.1/24 network to be masqueraded.
      ipfwadm -F -a m -S 192.168.1.0/24 -D 0.0.0.0/0




 Man kan hitta mer information om detta p� IP Masquerade Resource Page
 <http://www.hwy401.com/achau/ipmasq/> eller i IP-Masquerade-MINI-
 HOWTO.



 6.18.  IP Transparent Proxy

 Med IP transparent proxy kan man omdirigera servrar eller tj�nster
 �mnade f�r en annan dator till tj�nsterna p� denna maskinen.  Detta
 kan till exempel vara anv�ndbart om man har en Linuxburk som router
 och �ven tillhandah�ller en proxy-server. D� skulle man omdirigera
 alla anslutningar �mnade f�r en avl�gsen tj�nst till den lokala proxy-
 servern.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Code maturity level options  --->
              [*] Prompt for development and/or incomplete code/drivers
      Networking options  --->
              [*] Network firewalls
              ....
              [*] TCP/IP networking
              ....
              [*] IP: firewalling
              ....
              [*] IP: transparent proxy support (EXPERIMENTAL)

 Man konfigurerar transparent proxy med kommandot ipfwadm.

 Ett exempel som kan vara anv�ndbart f�ljer:


      ipfwadm -I -a accept -D 0/0 telnet -r 2323




 Detta exempel g�r att alla f�rs�k att uppr�tta en telnet-anslutning
 (port 23) till n�gon dator kommer att omdirigeras till port 2323 p�
 denna dator. Om man k�r en tj�nst p� den porten s� kan man vidarebefo�
 dra telnet-anslutningar, logga dem eller g�ra vadhelst man �nskar.

 Ett mer intressant exempel �r att omdirigera all http-trafik genom en
 lokal cache. Men protokollet som anv�nds av proxy-servrar �r
 annorlunda �n vanlig http: d�r en klient ansluter till
 www.server.com:80 och fr�gar efter /s�kv�g/sida/, men n�r den ansluter
 till en lokal cache kontaktar den proxy.local.domain:8080 och fr�gar
 efter www.server.com/path/page.

 F�r att filtrera en http-f�rfr�gan genom den lokala proxyn s� beh�ver
 man l�gga till det protokollet genom att k�ra en liten server, som
 heter transproxy (som man hittar p� www). Man kan d� k�ra transproxy
 p� port 8081 och ge f�ljande kommando:


      ipfwadm -I -a accept -D 0/0 80 -r 8081




 Programmet transproxy kommer d� att ta emot alla anslutningar �mnade
 f�r externa servrar och dirigera dem till den lokala proxyn efter att
 den har fixat till protokollskillnaderna.


 6.19.  Mobil IP

 Termen IP-mobilitet beskriver f�rm�gan att f�r en dator flytta sina
 n�tverksanslutningar fr�n en punkt p� Internet till en annan utan att
 �ndra sin IP-adress eller tappa anslutningen. Vanligtvis n�r en IP-
 dator byter anslutningspunkt s� m�ste den �ven byta IP-adress. IP-
 mobilitet �vervinner detta problem genom att allokera en fix IP-adress
 till den mobila datorn och anv�nda IP-inkapsling (tunnling) med
 automatisk routing f�r att se till att datagrammen som �r �mnade f�r
 den routas till den IP-adress som den verkligen anv�nder.

 Ett projekt �r ig�ng f�r att ta fram ett komplett paket med verktyg
 f�r IP-mobilitet i Linux. Information om projektet kan f�s p� Linux
 Mobile IP Home Page <http://anchor.cs.binghamton.edu/~mobileip/>.


 6.20.  Multicast

 Med IP-multicasting kan datagram routas till ett godtyckligt antal IP-
 datorer p� olika IP-n�tverk samtidigt. Denna mekanism kan till exempel
 anv�ndas f�r att s�nda broadcastmaterial, som tex video eller ljud,
 till ett stort antal datorer p� Internet samtidigt utan att var och en
 av dessa datorer beh�ver belasta n�tverket med en egen `kopia' av
 materialet.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


 Networking options  --->
         [*] TCP/IP networking
         ....
         [*] IP: multicasting




 Man beh�ver �ven ett paket med verktyg och g�ra mindre
 n�tverkskonfiguration.  Ett st�lle att h�mta information om hur man
 installerar dessa f�r Linux finns p�: www.teksouth.com
 <http://www.teksouth.com/linux/multicast/>.


 6.21.  NAT - �vers�ttning av n�tverksadresser (Network Address Trans�
 lation)

 NAT �r en standardiserad storebror till Linux IP-maskering. Det finns
 en detaljerad specifikation i RFC1631. NAT tillhandah�ller funktioner
 som IP-maskering inte g�r vilket g�r det mer passande f�r anv�ndning i
 brandv�ggsroutrar hos f�retag och i st�rre installationer.

 En alpha-implementation av NAT f�r Linux 2.0.29 k�rnan har utvecklats
 av Michael Hasenstein, [email protected].
 Michaels dokumentation och implementation finn p� Linux IP Network
 Address Web Page <http://www.csn.tu-chemnitz.de/HyperNews/get/linux-
 ip-nat.html>

 Nyare Linux 2.1.* k�rnor har ocks� viss NAT-funktionalitet i
 routingalgoritmen.

 6.22.  NetRom ( AF_NETROM )

 Enhetsnamn f�r NetRom �r `nr0', `nr1', osv.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          [*] Amateur Radio AX.25 Level 2
          [*] Amateur Radio NET/ROM




 Protokollen AX25, Netrom och Rose finns beskrivna i AX25-HOWTO
 <AX25-HOWTO.html>.  Dessa protokoll anv�nds av radioamat�rer i hela
 v�rlden i experiment med paketradio.

 Det mesta arbetet med implementationen av dessa protokoll har gjorts
 av Jonathon Naylor, [email protected].


 6.23.  PLIP (Parallel Line Internet Protocol)

 Enhetsnamn f�r PLIP �r `plip0', `plip1 and plip2.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          <*> PLIP (parallel port) support




 PLIP, �r som SLIP i den mening att det anv�nds f�r att skapa en punkt
 till punkt n�tverksf�rbindelse mellan tv� maskiner. Men det skiljer
 sig genom att det �r designat f�r att anv�nda de parallella
 skrivarportarna p� datorn ist�llet f�r de seriella (ett kabelschema
 finns l�ngre fram i dokumentet). Eftersom det �r m�jligt att �verf�ra
 mer �n en bit �t g�ngen med en parallellport, s� �r det m�jligt att
 uppn� h�gre hastigheter med PLIP-gr�nssnittet �n vad man g�r med
 seriell enhet. Dessutom kan �ven den enklaste av alla parallellportar,
 skrivarporten, anv�ndas i st�llet f�r att man skall beh�va k�pa
 j�mf�relsevis dyra 16550AFN UARTs till de seriella portarna. PLIP
 anv�nder dock mycket CPU-tid j�mf�rt med en seriell l�nk och �r
 naturligtvis inget bra val om man kan f� tag p� n�gra billiga
 Ethernet-kort, men det fungerar om inget annat finns tillg�ngligt och
 det fungerar dessutom ganska bra. Man kan f�rv�nta sig en
 �verf�ringshastighet p� ungef�r 20 kB/s n�r en l�nk fungerar bra.

 PLIP-drivrutinerna sl�ss med parallell-drivrutinen om h�rdvaran. Om
 man vill anv�nda b�da drivrutinerna s� skall man kompilera b�da som
 moduler s� kan man v�lja vilken port man skall anv�nda f�r PLIP och
 vilka portar man skall anv�nda f�r skrivardrivrutinen. Se Modules-
 HOWTO <Modules-HOWTO.html> f�r mer information om hur man konfigurerar
 moduler till k�rnan.

 Notera att vissa b�rbara datorer anv�nder chipsets som inte fungerar
 med PLIP d�rf�r att de inte till�ter vissa kombinationer av signaler
 som PLIP beh�ver, som skrivare inte anv�nder.

 Linux PLIP-gr�nssnitt �r kompatibelt med Crynwyr Packet Driver PLIP
 vilket betyder att man kan ansluta sin Linuxburk till en DOS-maskin
 som k�r en annan typ av TCP/IP via PLIP.

 I 2.0.* k�rnor �r PLIP-enheterna mappade mot I/O-port och IRQ som
 f�ljer:



      device  i/o     IRQ
      ------  -----   ---
      plip0   0x3bc   5
      plip1   0x378   7
      plip2   0x278   2




 Om man inte har parallellportar som st�mmer �verens med n�gon av
 ovanst�ende kombinationer s� kan man �ndra en ports IRQ med kommandot
 ifconfig och parametern `irq'. Man m�ste d� sl� p� IRQ p� skrivarpor�
 tarna i sitt ROM BIOS (om det st�der det).

 I senare 2.1.* k�rnor med Plug'n'Play st�d s� allokeras PLIP-enheterna
 sekvensiellt n�r de hittas precis som Ethernet-enheterna.

 N�r man kompilerar k�rnan �r det en fil som man kanske beh�ver titta i
 f�r att konfigurera PLIP. Filen �r /usr/src/linux/driver/net/CONFIG
 och den inneh�ller PLIP timrar i millisekunder. De f�rvalda �r
 antagligen ok i de flesta fall. Man m�ste antagligen �ka p� dem om man
 har en s�rskilt l�ngsam dator, d� man faktiskt skall �ka timrarna p�
 den andra datorn. Det finns ett program plipconfig med vilket man kan
 �ndra dessa timerinst�llningar utan att kompilera om k�rnan. Det
 kommandot f�ljer med i m�nga Linuxdistributioner.

 F�r att konfigurera ett PLIP-gr�nssnitt s� m�ste man l�gga till
 f�ljande rader i sin rc-fil f�r n�tverket:


      #
      # Attach a PLIP interface
      #
      #  configure first parallel port as a plip device
      /sbin/ifconfig plip0 IPA.IPA.IPA.IPA pointopoint IPR.IPR.IPR.IPR up
      #
      # End plip




 D�r:

    IPA.IPA.IPA.IPA
       representerar ens egen IP-adress.


    IPR.IPR.IPR.IPR
       representerar IP-adress p� den andra maskinen.

 Parametern pointopoint har samma betydelse som f�r SLIP, den
 specificerar adressen p� maskinen i andra �nden av l�nken.

 I n�stan alla fall kan man behandla PLIP-gr�nssnittet som om det var
 ett SLIP-gr�nssnitt, f�rutom att varken dip eller slattach beh�ver,
 eller kan anv�ndas.

 Mer information om PLIP kan hittas i: PLIP-mini-HOWTO <mini/PLIP>



 6.24.  PPP (Point to Point Protocol)

 Enhetsnamn f�r PPP �r `ppp0', `ppp1, osv. Enheter numreras
 sekvensiellt och den f�rsta enheten som konfigureras f�r `ppp0'.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          <*> PPP (point-to-point) support




 Detaljer om PPP-konfiguration finns i PPP-HOWTO <PPP-HOWTO.html>.


 6.24.1.  Att vidh�lla en permanent anslutning till n�tet med pppd .

 Om man har en semi-permanent anslutning till n�tet och vill att ens
 maskin automatiskt skall �teruppta PPP-anslutningen om den bryts s�
 finns det ett enkelt trix som g�r detta:

 Konfigurera PPP s� att det kan startas genom att root-anv�ndaren ger
 kommandot:


      # pppd




 Se till att `-detach' parametern finns konfigurerad i filen
 /etc/ppp/options. Sedan skall f�ljande rader l�ggas in i filen
 /etc/inittab, tillsammans med getty-definitionerna:
      pd:23:respawn:/usr/sbin/pppd




 Detta g�r s� att programmet init h�ller koll p� pppd och automatiskt
 startar om det ifall det d�r.


 6.25.  Rose protokollet ( AF_ROSE )

 Enhetsnamn f�r Rose �r `rs0', `rs1', osv. i 2.1.* k�rnor.  Rose finns
 endast i 2.1.* k�rnor.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Networking options  --->
          [*] Amateur Radio AX.25 Level 2
          [*] Amateur Radio NET/ROM




 Protokollen AX25, Netrom och Rose finns beskrivna i AX25-HOWTO
 <AX25-HOWTO.html>.  Dessa protokoll anv�nds av radioamat�rer i hela
 v�rlden i experiment med paketradio.

 Det mesta arbetet med implementationen av dessa protokoll har gjorts
 av Jonathon Naylor, [email protected].


 6.26.  SAMBA (st�d f�r `NetBEUI', `NetBios').

 SAMBA �r en implementation av protokollet `Session Management Block'.
 Med SAMBA kan system fr�n bland annat Microsoft anv�nda diskar och
 skrivare i en Linuxbox.

 Detaljer om SAMBA och dess konfiguration finns i SMB-HOWTO <SMB-
 HOWTO.html>.


 6.27.  SLIP (Serial Line Internet Protocol) klient.

 Enhetsnamn f�r SLIP �r `sl0', `sl1' osv. Enheter numreras sekvensiellt
 och den f�rsta enheten som konfigureras f�r `sl0'.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Network device support  --->
          [*] Network device support
          <*> SLIP (serial line) support
          [ ]  CSLIP compressed headers
          [ ]  Keepalive and linefill
          [ ]  Six bit SLIP encapsulation




 Med SLIP kan man anv�nda TCP/IP �ver en seriell lina, som kan vara en
 telefonledning och modem, eller en hyrd ledning av n�got slag. F�r att
 kunna anv�nda SLIP beh�ver man ha tillg�ng till en SLIP-server i sitt
 n�romr�de. M�nga universitet och f�retag i hela v�rlden
 tillhandah�ller SLIP-�tkomst.

 SLIP anv�nder de seriella portarna p� datorn f�r att b�ra IP-datagram.
 F�r att g�ra detta m�ste det ha kontroll �ver de seriella enheterna.
 SLIP-enheter ben�mns med sl0, sl1 osv. Hur motsvarar detta de seriella
 enheterna?  N�tverkskoden anv�nder vad som heter ett ioctl-anrop (i/o
 control) f�r att �ndra de seriella enheterna till SLIP-enheter. Det
 finns tv� program som kan g�ra detta, de heter dip och slattach.


 6.27.1.  dip (Dialup IP)

 dip �r ett smart program som kan st�lla in hastigheten p� den seriella
 enheten, kommendera modemet att ringa upp den andra �ndan av l�nken,
 automatiskt logga in p� servern, s�ka efter meddelanden som man f�r
 fr�n servern och ta fram information fr�n dem som tex IP-adress och
 dessutom kan programmet utf�ra ioctl-kommandot som beh�vs f�r att
 s�tta den seriella porten i SLIP-l�ge. dip har ett kraftfullt
 scriptspr�k i vilket man kan automatisera sitt inloggningsf�rfarande.

 Programmet finns p�: sunsite.unc.edu
 <ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/Network/serial/dip/dip337o-
 uri.tgz>.

 F�r att installera det, f�rs�k med f�ljande:


      #
      # cd /usr/src
      # gzip -dc dip337o-uri.tgz | tar xvf -
      # cd dip-3.3.7o

      <edit Makefile>

      # make install
      #





 Makefile antar att det finns en grupp som heter uucp, men om man vill
 kan man �ndra det till dip eller SLIP beroende p� sin konfiguration.


 6.27.2.  slattach

 I motsats till dip s� �r slattach ett v�ldigt enkelt program som �r
 v�ldigt enkelt att anv�nda, men det �r inte s� sofistikerat som dip.
 Det har inte n�got scriptspr�k och allt det g�r �r att konfigurera den
 seriella enheten som en SLIP-enhet. Det antar att man har all
 information man beh�ver och att den seriella l�nken �r uppr�ttad n�r
 man k�r programmet. slattach �r idealiskt att anv�nda om man har en
 permanent f�rbindelse till en server, till exempel en fysisk kabel
 eller en hyrd ledning.


 6.27.3.  N�r anv�nder man vilket?

 Man skulle anv�nda dip om man har en uppringd f�rbindelse, eller n�gon
 annan tempor�r f�rbindelse, till sin SLIP-server. Man skulle anv�nda
 slattach om man har en hyrd ledning mellan sin maskin och SLIP-servern
 och n�r man inte beh�ver g�ra n�got s�rskilt f�r att f�rbindelsen
 skall fungera.  Se avsnittet `Permanent SLIP-anslutning' f�r mer
 information.

 Att konfigurera SLIP �r ungef�r som att konfigurera ett Ethernet-
 gr�nssnitt ( L�s avsnittet `Att konfigurera en Ethernet-enhet' ovan).
 Det finns dock vissa viktiga skillnader.

 F�rst och fr�mst s� �r SLIP-l�nkar olika Ethernet-n�tverk i den
 meningen att det alltid endast finns tv� datorer p� n�tverket, en i
 varje �nda av l�nken.  Till skillnad fr�n Ethernet, som �r
 tillg�ngligt s� fort man �r inkopplad, s� m�ste man kanske, beroende
 p� typen av l�nk, initialisera anslutningen p� n�got speciellt s�tt.

 Om man anv�nder dip s� g�r man det normalt inte vid systemstarten,
 utan senare n�r man �r redo att anv�nda l�nken. Det �r m�jligt att
 automatisera den processen. Om man anv�nder slattach s� vill man
 antagligen l�gga till n�gra rader i sin rc.inet1-fil. Detta beskrivs
 snart.

 Det finns tv� huvudtyper av SLIP-servrar: Dynamisk IP-adress servrar
 och statisk IP-adress servrar. N�stan alla SLIP-servrar presenterar en
 prompt d�r man skall logga in med anv�ndarnamn och l�senord. dip kan
 logga in automatiskt.


 6.27.4.  Statisk SLIP-server med uppringd f�rbindelse och dip

 En statisk SLIP-server �r en server i vilken man har f�tt en IP-adress
 som �r ens egen. Varje g�ng man ansluter till servern s� konfigurerar
 man sin SLIP-port med den adressen. Den statiska SLIP-servern kommer
 att svara p� modemuppringningen, eventuellt fr�ga efter anv�ndarnamn
 och l�senord, och sedan routa alla datagram �mnade f�r ens IP-adress
 genom den anslutningen. Om man har en statisk server, s� kanske man
 vill l�gga in rader med sitt datornamn och sin IP-adress (eftersom man
 vet vad den kommer att vara) i sin fil /etc/hosts/. Man b�r ocks�
 konfigurera lite andra filer, s�som rc.inet2, host.conf, resolv.conf,
 /etc/HOSTNAME och rc.local. Kom ih�g att n�r man konfigurerar rc.inet1
 s� beh�ver man inte l�gga till n�gra s�rskilda kommandon f�r SLIP
 eftersom dip sk�ter om allt som beh�ver g�ras d�r. Man beh�ver dock ge
 dip all n�dv�ndig information s� att det kan konfigurera gr�nssnittet
 efter det att det har uppr�ttat f�rbindelsen och loggat in p� SLIP-
 servern.

 Om det �r s�h�r ens SLIP-server fungerar s� kan man g� vidare till
 avsnittet `Att anv�nda dip' f�r att f� reda p� hur man konfigurerar
 dip.


 6.27.5.  Dynamisk SLIP-server med uppringd f�rbindelse och dip .

 En dynamisk SLIP-server �r en server d�r man slumpvis allokeras en IP-
 adress, fr�n en pool med adresser, varje g�ng man loggar p�. Detta
 betyder att det inte finns n�gon garanti f�r att man har en viss
 adress varje g�ng och att adressen kan anv�ndas av n�gon annan efter
 det att man har loggat av.  Administrat�ren f�r SLIP-servern har
 angett en m�ngd IP-adresser d�r servern v�ljer den f�rsta lediga n�r
 den f�r en ny anslutning varefter den guidar anv�ndaren igenom
 loginprocessen och sedan skriver ett v�lkomstmeddelande som inneh�ller
 IP-adressen som sedan anv�nds under resten av anslutningen.

 Konfigurationen f�r denna typ av server liknar den f�r en statisk
 server f�rutom att man m�ste l�gga till ett steg d�r man tar emot IP-
 adressen som servern har allokerat och konfigurera SLIP-enheten med
 den.

 �terigen s� g�r dip det h�rda jobbet och nyare versioner �r
 tillr�ckligt smarta f�r att inte bara logga in, utan �ven ta reda p�
 IP-adressen och spara den s� att man kan konfigurera SLIP-enheten med
 den.


 Om det �r s�h�r ens SLIP-server fungerar s� kan man g� vidare till
 avsnittet `Att anv�nda dip' f�r att f� reda p� hur man konfigurerar
 dip.


 6.27.6.  Att anv�nda dip .

 Som n�mnts tidigare s� �r dip ett kraftfullt program som kan f�renkla
 och automatisera processen d�r man ringer upp SLIP-servern, loggar in,
 aktivera anslutningen och konfigurera SLIP-enheter med l�mpliga
 ifconfig och route kommandon.

 F�r att anv�nda dip s� skall man skriva ett `dip script', som formellt
 �r en lista av kommandon som dip f�rst�r och som talar om f�r dip hur
 det skall utf�ra varje sak som man vill att det skall utf�ra. Se
 sample.dip f�r att f� en aning om hur det fungerar. dip �r ett ganska
 kraftfullt program med m�nga alternativ. Ist�llet f�r att g� in p�
 alla h�r s� �r det l�mpligt att titta p� manualbladet, README- och
 exempelfiler f�r dip.

 Exempelfilen sample.dip f�ruts�tter att man anv�nder en statisk SLIP-
 server, d�r man vet sin IP-adress i f�rv�g. F�r dynamiska SLIP-servrar
 s� har nyare versioner av dip ett kommando som automatiskt l�ser och
 konfigurerar SLIP-enheten med IP-adressen som man allokeras. F�ljande
 exempel �r en modifierad version av sample.dip som kom med dip337j-
 uri.tgz och kan vara en bra utg�ngspunkt. Det kan vara bra att spara
 det som /etc/dipscript och sedan �ndra det efter behov:







































 #
 # sample.dip    Dialup IP connection support program.
 #
 #               This file (should show) shows how to use the DIP
 #       This file should work for Annex type dynamic servers, if you
 #       use a static address server then use the sample.dip file that
 #       comes as part of the dip337-uri.tgz package.
 #
 #
 # Version:      @(#)sample.dip  1.40    07/20/93
 #
 # Author:       Fred N. van Kempen, <[email protected]>
 #

 main:
 # Next, set up the other side's name and address.
 # My dialin machine is called 'xs4all.hacktic.nl' (== 193.78.33.42)
 get $remote xs4all.hacktic.nl
 # Set netmask on sl0 to 255.255.255.0
 netmask 255.255.255.0
 # Set the desired serial port and speed.
 port cua02
 speed 38400

 # Reset the modem and terminal line.
 # This seems to cause trouble for some people!
 reset

 # Note! "Standard" pre-defined "errlevel" values:
 #  0 - OK
 #  1 - CONNECT
 #  2 - ERROR
 #
 # You can change those grep'ping for "addchat()" in *.c...

 # Prepare for dialing.
 send ATQ0V1E1X4\r
 wait OK 2
 if $errlvl != 0 goto modem_trouble
 dial 555-1234567
 if $errlvl != 1 goto modem_trouble

 # We are connected.  Login to the system.
 login:
 sleep 2
 wait ogin: 20
 if $errlvl != 0 goto login_trouble
 send MYLOGIN\n
 wait ord: 20
 if $errlvl != 0 goto password_error
 send MYPASSWD\n
 loggedin:

 # We are now logged in.
 wait SOMEPROMPT 30
 if $errlvl != 0 goto prompt_error

 # Command the server into SLIP mode
 send SLIP\n
 wait SLIP 30
 if $errlvl != 0 goto prompt_error

 # Get and Set your IP address from the server.
 #   Here we assume that after commanding the SLIP server into SLIP
 #   mode that it prints your IP address
 get $locip remote 30
 if $errlvl != 0 goto prompt_error

 # Set up the SLIP operating parameters.
 get $mtu 296
 # Ensure "route add -net default xs4all.hacktic.nl" will be done
 default

 # Say hello and fire up!
 done:
 print CONNECTED $locip ---> $rmtip
 mode CSLIP
 goto exit

 prompt_error:
 print TIME-OUT waiting for sliplogin to fire up...
 goto error

 login_trouble:
 print Trouble waiting for the Login: prompt...
 goto error

 password:error:
 print Trouble waiting for the Password: prompt...
 goto error

 modem_trouble:
 print Trouble occurred with the modem...
 error:
 print CONNECT FAILED to $remote
 quit

 exit:
 exit




 Ovanst�ende exempel f�ruts�tter att man kontaktar en dynamisk SLIP-
 server, om man kontaktar en statisk server s� b�r sample.dip som
 f�ljer med dip337-uri.tgz fungera bra.

 D�r dip f�r kommandot get $local s� s�ker det igenom den inkommande
 texten efter en textstr�ng som ser ut som en IP-adress, dvs tal som �r
 separerade med '.'-tecken. Denna modifiering gjordes speciellt f�r att
 fungera med dynamiska SLIP-servrar, s� att processen att l�sa in IP-
 adressen fr�n servern skulle bli automatiserad.

 Ovanst�ende exempel skapar automatiskt en `default route' via SLIP-
 l�nken, om det inte �r detta man vill, om man tex har en Ethernet-
 anslutning som skall vara `default route, s� tar man bort kommandot
 default fr�n scriptet.

 Om man, d� scriptet k�rt f�rdigt, ger kommandot ifconfig s� ser man
 att det finns en enhet sl0. Detta �r SLIP-enheten. Om s� beh�vs s� kan
 man modifiera dess konfiguration manuellt efter det att dip har k�rt
 f�rdigt, genom att anv�nda kommandona ifconfig och route.

 Notera att med dip kan man v�lja ett antal olika protokoll att anv�nda
 med mode-kommandot, det vanligaste �r cSLIP f�r SLIP med kompression.
 Notera att b�da �ndar av l�nken m�ste komma �verens, s� man m�ste
 v�lja det som ens server �r inst�llt p�.

 Ovanst�ende exempel �r hyfsat stabilt och skall klara av de flesta
 felen. Titta annars i manualbladet f�r dip f�r mer information.
 Naturligtvis s� kan man skriva scriptet s� att det till exempel
 f�rs�ker ringa upp servern igen om det inte lyckas f� en anslutning
 inom en given tid, eller till och med f�rs�ka med en serie olika
 servrar om man har tillg�ng till mer �n en.


 6.27.7.  Permanent SLIP-anslutning med hyrd ledning och slattach .

 Om man har en kabel mellan tv� maskiner, eller �r lyckligt lottad och
 har en hyrd ledning, eller n�gon annan permanent seriell anslutning
 mellan sin maskin och en annan, s� beh�ver man inte besv�ra sig med
 att anv�nda dip f�r att s�tta upp en seriell l�nk. slattach �r ett
 v�ldigt enkelt verktyg att anv�nda som har precis tillr�ckligt med
 funktionalitet f�r att konfigurera en anslutning.

 Eftersom anslutningen �r permanent s� vill man l�gga till n�gra
 kommandon i sin rc.inet1-fil. Det enda man egentligen beh�ver g�ra f�r
 en permanent anslutning �r att konfigurera den seriella enheten till
 korrekt hastighet och st�lla in den i SLIP-l�ge. Med slattach kan man
 g�ra detta i ett enda kommando. Man l�gger till f�ljande i sin
 rc.inet1-fil:



      #
      # Attach a leased line static SLIP connection
      #
      #  configure /dev/cua0 for 19.2kbps and cslip
      /sbin/slattach -p cslip -s 19200 /dev/cua0 &
      /sbin/ifconfig sl0 IPA.IPA.IPA.IPA pointopoint IPR.IPR.IPR.IPR up
      #
      # End static SLIP.




 D�r:

    IPA.IPA.IPA.IPA
       representerar IP-adressen.


    IPR.IPR.IPR.IPR
       representerar the IP-adressen i andra �ndan.

 slattach allokerar den f�rsta icke allokerade SLIP-enheten till den
 specificerade seriella enheten. slattach b�rjar b�rjar med sl0. D�rf�r
 s� parar slattach ihop sl0 med den specifierade seriella enheten och
 d�refter sl1 osv.

 Med slattach kan man konfigurera ett antal olika protokoll med
 parametern -p.  Vanligtvis s� anv�nder man SLIP eller cSLIP beroende
 p� om man vill ha kompression eller inte, men b�da sidor m�ste vara
 �verens.


 6.28.  SLIP (Serial Line Internet Protocol) server.

 Om man har en maskin, som kanske �r n�tverksansluten, som man vill att
 andra skall kunna ansluta till och anv�nda n�tverkstj�nster, s� skall
 man konfigurera sin maskin som en server. Om man vill anv�nda SLIP som
 protokoll s� har man f�r n�rvarande tre valm�jligheter f�r hur man
 skall konfigurera Linuxboxen som en SLIP-server. Mitt r�d skulle vara
 att anv�nda det som presenteras f�rst , sliplogin, eftersom det verkar
 vara det enklaste att konfigurera och f�rst�, men jag kommer att
 presentera en sammanfattning av varje s� att man kan bilda sig en egen
 uppfattning.

 6.28.1.  SLIP-server med sliplogin .

 sliplogin �r ett program som man kan anv�nda ist�llet f�r det normala
 login-shellet f�r SLIP-anv�ndare som konverterar terminallinjen till
 en SLIP-l�nk. Man kan med sliplogin konfigurera sin Linuxbox som
 antingen en statisk adressserver, anv�ndare f�r samma IP-adress varje
 g�ng de ansluter, eller som en dynamisk adresserver d�r anv�ndare inte
 n�dv�ndigtvis f�r samma IP-adress varje g�ng de ansluter.

 De som ansluter kommer att logga in p� vanligt vis med anv�ndarnamn
 och l�senord, men ist�llet f�r att f� ett shell efter de loggat in s�
 exekveras sliplogin, som s�ker i sin konfigurationsfil
 (/etc/slip.hosts) efter en rad med ett loginnamn som motsvarar det som
 anv�nts vid inloggningen. Om detta hittas s� konfigurerar sliplogin
 linjen som en ren 8 bitars l�nk och anv�nder ioctl f�r att konvertera
 l�nken till en SLIP-l�nk. Sedan �terst�r ett steg d�r sliplogin k�r
 ett shellscript som konfigurerar SLIP-gr�nssnittet med relevant IP-
 adress, n�tmask och routing. Scriptet heter normalt /etc/slip.login,
 men p� liknande s�tt som f�r getty om man har s�rskilda anv�ndare som
 beh�ver speciell initiering, s� kan man skapa script som heter
 /etc/slip.login.loginname som k�rs ist�llet f�r det allm�nna.

 Det finns antingen tre eller fyra filer att konfigurera f�r att
 sliplogin skall fungera. Jag skall i detalj g� igenom hur man f�r tag
 p� programvara och hur man konfigurerar detta. Filerna �r:


 �  /etc/passwd, f�r anv�ndarkonton.


 �  /etc/slip.hosts, f�r att inneh�lla information som �r unik f�r
    varje anv�ndare.


 �  /etc/slip.login, vilken tar hand om konfiguration av routing.


 �  /etc/slip.tty, vilken endast beh�vs om man skall konfigurera en
    server som skall anv�nda dynamisk adressallokering och inneh�ller
    en tabell med adresser att allokera.


 �  /etc/slip.logout, vilken inneh�ller kommandon f�r att st�da upp
    efter det att en anv�ndare har lagt p� eller loggat ut.


 6.28.1.1.  Var man f�r tag p� sliplogin .

 Vissa kanske redan har sliplogin-paketet installerat som en del av sin
 distribution, om inte s� kan sliplogin h�mtas ifr�n: sunsite.unc.edu
 <ftp://sunsite.unc.edu/pub/linux/system/Network/serial/sliplogin-2.1.1.tar.gz>.
 Tar-filen inneh�ller b�de k�llkod, kompilerade k�rbara filer och
 manualblad.

 F�r att se till att bara auktoriserade anv�ndare skall kunna k�ra
 sliplogin, s� b�r man l�gga till en rad i filen /etc/group, ungef�r
 som f�ljande:



       ..
      slip::13:radio,fred
       ..



 N�r man installerar sliplogin-paketet s� kommer Makefile att �ndra
 �gargruppen f�r kommandot sliplogin till slip, och det betyder att
 endast anv�ndare som tillh�r den gruppen kan k�ra programmet. I
 exemplet ovan kan endast radio och fred k�ra sliplogin.

 F�r att installera bin�rfilerna i katalogen /sbin g�r man f�ljande:



      # cd /usr/src
      # gzip -dc .../sliplogin-2.1.1.tar.gz | tar xvf -
      # cd sliplogin-2.1.1
      # <..edit the Makefile if you don't use shadow passwords..>
      # make install




 Om man vill kompilera om bin�rfilerna innan man installerar s� skall
 man g�ra make clean innan man k�r make install. Om man vill installera
 filerna i n�gon annan katalog s� f�r man �ndra i filen Makefile under
 regeln install.

 L�s filen README som f�ljer med paketet f�r mer information.


 6.28.1.2.  Att konfigurera /etc/passwd  f�r SLIP.

 Normalt skulle man skapa s�rskilda login f�r SLIP-anv�ndare i filen
 /etc/passwd. En konvention som ofta f�ljs �r att anv�nda hostname f�r
 den anslutande datorn med ett stort `S' i b�rjan. S�, till exempel, om
 den anslutande datorn heter radio s� kan man l�gga en rad i
 /etc/passwd som ser ut s�h�r:



      Sradio:FvKurok73:1427:1:radio SLIP login:/tmp:/sbin/sliplogin




 Men det spelar egentligen ingen roll vad kontot heter, bara det
 betyder n�got f�r administrat�ren av SLIP-servern.

 Notera att anv�ndarna inte beh�ver en s�rskild hemkatalog, efter som
 de inte kommer att f� n�got shell fr�n denna maskinen. D�rf�r duger
 /tmp gott.  Notera �ven att sliplogin anv�nds ist�llet f�r ett normalt
 shell.


 6.28.1.3.  Att konfigurera /etc/slip.hosts

 Filen /etc/slip.hosts �r filen som sliplogin s�ker igenom efter rader
 som st�mmer �verens med loginnamnet f�r att f� tag p�
 konfigurationsdetaljer f�r denna anv�ndare. Det �r filen d�r man
 specificerar IP-adressen och n�tmasken som kommer att tilldelas
 anv�ndaren. Exempelrader f�r tv� datorer, en statisk konfiguration f�r
 radio och en annan, dynamisk konfiguration f�r albert kan se ut s�h�r:



      #
      Sradio   44.136.8.99   44.136.8.100  255.255.255.0  normal      -1
      Salbert  44.136.8.99   DYNAMIC       255.255.255.0  compressed  60
      #

 Parametrarna i /etc/slip.hosts �r:

 1. loginnamnet f�r anv�ndaren.

 2. IP-adress f�r servermaskinen (dvs denna dator)

 3. IP-adress som anv�ndaren blir tilldelad. Om detta f�lt inneh�ller
    DYNAMIC s� kommer IP-adressen att allokeras baserad p�
    informationen som finns i filen /etc/slip.tty. Notera: man m�ste ha
    �tminstone version 1.3 av sliplogin f�r att detta skall fungera.

 4. n�tmasken som tilldelas den anslutande maskinen.

 5. SLIP-l�ge d�r man kan s�tta p�/st�nga av kompression och andra
    funktioner. Till�tna v�rden �r normal eller compressed.

 6. en timeoutparameter som specificerar hur l�ng tid l�nken kan vara
    oanv�nd innan den automatiskt avbryts. Ett negativt v�rde st�nger
    av funktionen.

 7. valfria argument.

 Notera att man kan anv�nda antingen datornamn eller IP-adresser f�r
 f�lt 2 och 3. Om man anv�nder datornamn s� m�ste dessa kunna
 �vers�ttas, dvs maskinen m�ste m�ste kunna hitta en IP-adress som
 st�mmer �verens med datornamnet annars kommer scripet att fallera n�r
 det k�rs. Man kan testa detta genom att f�rs�ka �ppna en telnet-
 anslutning till datornamnet, om man f�r meddelandet `Trying
 nnn.nnn.nnn...' s� kan maskinen hitta en IP-adress. F�r man d�remot
 meddelandet `Unknown host' s� kan den inte hitta n�gon IP-adress.  Om
 inte s� anv�nder man IP-adresser eller fixar till konfigurationen av
 sin namn�vers�ttare (se avsnitt `Att konfigurera din Name Resolver').

 De vanligaste SLIP-l�gena �r:

    normal
       att sl� p� normal SLIP utan kompression.


    compression
       att sl� p� van Jacobsen header compression (cSLIP)

 Man kan endast anv�nda en �t g�ngen. F�r mer information om de andra
 valm�jligheterna som finns, se manualbladen.


 6.28.1.4.  Att konfigurera /etc/slip.login .

 N�r sliplogin har hittat en passande rad i /etc/slip.hosts s� kommer
 programmet att f�rs�ka exekvera filen /etc/slip.login f�r att
 konfigurera SLIP-gr�nssnittet med dess IP-adress och n�tmask.

 Exemplet p� en /etc/slip.login som f�ljer med sliplogin-paketet ser ut
 s� h�r:












 #!/bin/sh -
 #
 #       @(#)slip.login  5.1 (Berkeley) 7/1/90
 #
 # generic login file for a SLIP line.  sliplogin invokes this with
 # the parameters:
 #     $1       $2       $3    $4, $5, $6 ...
 #   SLIPunit ttyspeed   pid   the arguments from the slip.host entry
 #
 /sbin/ifconfig $1 $5 pointopoint $6 mtu 1500 -trailers up
 /sbin/route add $6
 arp -s $6 <hw_addr> pub
 exit 0
 #




 Scriptet anv�nder helt enkelt kommandona ifconfig och route f�r att
 konfigurera SLIP-enheten med dess IP-adress, avl�gsen IP-adress och
 n�tmask och sedan skapa en route till den avl�gsna adressen via SLIP-
 enheten. Precis som om man anv�nde kommandot slattach.

 Notera ocks� anv�ndandet av Proxy ARP f�r att se till att andra
 datorer p� samma Ethernet som servern kommer att n� den anslutna
 datorn. F�ltet <hw_addr> skall vara h�rdvaruadressen p� Ethernet-
 kortet i maskinen. Om servern inte �r ansluten till ett Ethernet-
 n�tverk kan man helt utel�mna denna rad.


 6.28.1.5.  Att konfigurera /etc/slip.logout .

 N�r anslutningen avslutas, s� vill man se till att den seriella
 enheten �terst�lls till sitt normala tillst�nd s� att framtida
 anslutningar kan logga in ordentligt. Detta uppn�s genom med hj�lp av
 filen /etc/slip.logout.  Dess format �r ganska enkelt och anv�nds med
 samma argument som filen /etc/slip.login.



      #!/bin/sh -
      #
      #               slip.logout
      #
      /sbin/ifconfig $1 down
      arp -d $6
      exit 0
      #




 Allt den g�r �r `ta ner' gr�nssnittet vilket kommer att ta bort routen
 som skapades tidigare. Den anv�nder ocks� kommandot arp f�r att ta
 bort eventuella Proxy ARPs som har skapats, �terigen, man beh�ver inte
 kommandot arp ifall servern inte �r ansluten till ett Ethernet-
 n�tverk.


 6.28.1.6.  Att konfigurera /etc/slip.tty .

 Om man anv�nder dynamisk IP-adressallokering (har n�gon rad
 konfigurerad med DYNAMIC i /etc/slip.hosts) s� m�ste man konfigurera
 filen /etc/slip.tty f�r att lista vilka adresser som tilldelas vilken
 port.  Man beh�ver endast denna fil om man vill att servern dynamiskt
 skall ge adresser till anv�ndare. Formatet �r f�ljande:
      # slip.tty    tty -> IP address mappings for dynamic SLIP
      # format: /dev/tty?? xxx.xxx.xxx.xxx
      #
      /dev/ttyS0      192.168.0.100
      /dev/ttyS1      192.168.0.101
      #




 Vad denna fil s�ger �r att anv�ndare som ansluter till porten
 /dev/ttyS0 och som har sitt adressf�lt i filen /etc/slip.hosts satt
 till DYNAMIC kommer att tilldelas adressen 192.168.0.100.

 P� detta s�ttet beh�ver man endast allokera en adress per port f�rutom
 f�r de anv�ndare som beh�ver en egen adress. Detta hj�lper till att
 h�lla nere antalet adresser man beh�ver till ett minimum och undviker
 sl�sande.


 6.28.2.  Slip Server med dip .

 L�t mig b�rja med att s�ga att lite av informationen nedan kom ifr�n
 manualbladet f�r dip, d�r det kortfattat beskrivs hur man k�r Linux
 som en SLIP-server. Var ocks� uppm�rksam p� att det som f�ljer �r
 baserat p� paketet dip337o-uri.tgz och antagligen inte g�ller f�r
 andra versioner av dip.

 dip har ett l�ge n�r det automatiskt letar upp en rad f�r den
 anv�ndaren som k�rde programmet och konfigurerar den seriella linjen
 som en SLIP-l�nk baserat p� informationen som den hittar i filen
 /etc/diphosts. Detta l�ge aktiveras genom att k�ra dip som diplogin.
 Detta �r d�rf�r s�ttet p� vilket man anv�nder dip som en SLIP-server,
 genom att skapa s�rskilda konton d�r diplogin anv�nds som login-shell.
 Det f�rsta som skall g�ras �r att g�ra en symbolisk l�nk som f�ljer:



      # ln -sf /usr/sbin/dip /usr/sbin/diplogin




 Sedan beh�ver man l�gga till rader i filerna /etc/passwd och
 /etc/diphosts. Raderna �r formaterade som f�ljer:

 F�r att konfigurera Linux som en SLIP-server med dip beh�ver man skapa
 n�gra s�rskilda SLIP-konton f�r anv�ndare, d�r dip anv�nds som login-
 shell. En f�reslagen konvention �r att l�ta alla SLIP-konton b�rja med
 ett stort `S', tex `Sfredm'.

 Ett exempel p� en rad f�r en SLIP-anv�ndare i /etc/passwd ser ut s�
 h�r:



      Sfredm:ij/SMxiTlGVCo:1004:10:Fred:/tmp:/usr/sbin/diplogin
      ^^         ^^        ^^  ^^   ^^   ^^   ^^
      |          |         |   |    |    |    \__ diplogin as login shell
      |          |         |   |    |    \_______ Home directory
      |          |         |   |    \____________ User Full Name
      |          |         |   \_________________ User Group ID
      |          |         \_____________________ User ID
      |          \_______________________________ Encrypted User Password
      \__________________________________________ Slip User Login Name

 N�r anv�ndaren har loggat in s� utf�r programmet login, om det hittar
 och verifierar anv�ndaren ok, kommandot diplogin. dip, n�r det k�rs
 som diplogin, vet automatiskt att det skall anv�ndas som ett login-
 shell. N�r det startas som diplogin s� �r det f�rsta programmet g�r
 att anv�nda funktionsanropet getuid() f�r att f� anv�ndarid f�r den
 som k�rde programmet. Det letar sedan i filen /etc/diphosts efter den
 f�rsta raden som passar in p� det anv�ndaridt eller namnet p� den tty-
 enhet som anslutningen kom fr�n och konfigurerar sig sj�lv d�refter.
 Genom att v�lja om en anv�ndare skall f� en rad i filen /etc/diphosts
 eller om anv�ndaren skall ges den generella konfigurationen s� kan man
 bygga sin server p� s� s�tt att man kan ha en blandning av statiskt
 och dynamiskt tilldelade adresser f�r anv�ndarna.  dip kommer
 automatiskt att l�gga till en Proxy ARP s� detta beh�ver man inte bry
 sig om att g�ra manuellt.


 6.28.2.1.  Att konfigurera /etc/diphosts

 Filen /etc/diphosts anv�nds av dip f�r att hitta konfigurationer f�r
 avl�gsna datorer. Dessa avl�gsna datorer kan vara anv�ndare som ringer
 in till en Linuxbox eller de kan vara datorer som man ringer till
 ifr�n Linuxboxen.

 Det generella formatet p� /etc/diphosts �r som f�ljer:



       ..
      Suwalt::145.71.34.1:145.71.34.2:255.255.255.0:SLIP uwalt:CSLIP,1006
      ttyS1::145.71.34.3:145.71.34.2:255.255.255.0:Dynamic ttyS1:CSLIP,296
       ..




 F�lten �r:

 1. login name: som returnerat av getpwuid(getuid()) eller tty namn.

 2. oanv�nd: kompatibilitet med /etc/passwd

 3. Remote Address: IP-adress f�r den anslutande datorn, antingen
    numeriskt eller med namn

 4. Local Address: IP-adress f�r denna dator, numeriskt eller med namn

 5. Netmask: i punkterad decimal notation

 6. Comment field: skriv vad du vill h�r.

 7. protocol: Slip, CSlip osv.

 8. MTU: decimalt tal

 Ett exempel p� en rad i /etc/net/diphosts f�r en SLIP-anv�ndare kan
 vara:



      Sfredm::145.71.34.1:145.71.34.2:255.255.255.0:SLIP uwalt:SLIP,296




 som specificerar en SLIP-l�nk med en avl�gsen adress 145.71.34.2 och
 MTU p� 296, eller:
      Sfredm::145.71.34.1:145.71.34.2:255.255.255.0:SLIP uwalt:CSLIP,1006




 som specificerar en cSLIP-l�nk med avl�gsen adress 145.71.34.1 och MTU
 p� 1006.

 D�rf�r s� skall alla anv�ndare som man vill till�ta en statiskt
 allokerad adress ha en rad i /etc/diphosts. Om man vill att anv�ndare
 som ansluter till en viss port skall f� en dynamisk allokerad adress
 s� m�ste man ha en rad f�r tty-enheten och ingen rad f�r anv�ndaren.
 Man skall komma ih�g att konfigurera �tminstonde en rad f�r varje tty-
 enhet som anv�nds f�r SLIP s� att det s�kert finns en passande
 konfiguration oavsett vilket modem de ringer in p�.

 N�r anv�ndare loggar in f�r de en normal login och password prompt vid
 vilken de skall skriva in sitt SLIP-login och password. Om dessa
 verifieras ok s� kommer anv�ndaren inte se n�gra s�rskilda meddelanden
 och anv�ndarna skall endast byta till SLIP-l�ge p� sin sida.
 Anv�ndaren b�r ha m�jlighet att ansluta ok och bli konfigurerad med
 relevanta parametrar fr�n filen diphosts.


 6.28.3.  SLIP server med paketet dSLIP

 Matt Dillon <[email protected]> har skrivit ett programpaket
 som inte bara ringer in utan ocks� ringer ut med SLIP. Matts paket �r
 en kombination av sm� program och scripts som hanterar ens
 anslutningar. F�r detta m�ste man ha tcsh eftersom �tminstone ett av
 scripten kr�ver detta. Matt tillhandah�ller en bin�r kopia av
 verktyget expect eftersom �ven det beh�vs av en del av scripten. Man
 beh�ver antagligen ha lite erfarenhet med kommandot expect f�r att
 lyckas l�nka in ok, men l�t inte detta avskr�cka.

 Matt har skrivit bra med installationsinstruktioner i README-filen s�
 jag t�nker inte upprepa dem.

 Man kan h�mta dSLIP fr�n dess hemsida p�:

 apollo.west.oic.com


      /pub/linux/dillon_src/dSLIP203.tgz




 eller fr�n:

 sunsite.unc.edu


      /pub/Linux/system/Network/serial/dSLIP203.tgz




 L�s filen README och skapa raderna i /etc/passwd och /etc/group innan
 make install.


 6.29.  STRIP (Starmode Radio IP)

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:

 Network device support  --->
         [*] Network device support
         ....
         [*] Radio network interfaces
         < > STRIP (Metricom starmode radio IP)




 STRIP �r ett protokoll som designats speciellt f�r en typ av Metricom
 radiomodem f�r ett forskningsprojekt p� Stanford University som heter
 MosquitoNet Project <http://mosquitonet.Stan
 ford.EDU/mosquitonet.html>.  Det finns mycket intressant att l�sa d�r,
 �ven om man inte �r direkt intresserad av projektet.

 Metricom radiorna kopplas till en seriell port, anv�nder m�nga olika
 tekniker och klarar av en �verf�ringshastighet p� ungef�r 100kbps.
 Information om Metricom radior kan f�s p�: Metricom Web Server
 <http://www.metricom.com/>.

 F�r n�rvarande s� st�ds inte STRIP av standardverktygen f�r n�tverk,
 s� man m�ste ladda hem n�gra specialdesignade verktyg fr�n
 MosquitoNets WWW-server.  Detaljer om vad man beh�ver finns p�:
 MosquitoNet STRIP Page <http://mosquitonet.Stanford.EDU/strip.html>.

 En sammanfattning av konfigurationen �r att man anv�nder ett
 modifierat slattach program f�r att st�lla in den seriella enheten i
 STRIP-l�ge och sedan konfigurera den resulterande `st[0-9]'-enheten
 som om det var en Ethernet-enhet, men med en viktig skillnad. Av
 tekniska sk�l s� st�der inte STRIP ARP-protokollet, s� man m�ste
 konfigurera ARP-raderna f�r var och en av datorerna p� sitt subn�t
 manuellt.


 6.30.  Token Ring

 Enhetsnamn f�r Token Ring �r `tr0', `tr1' osv. Token Ring �r ett
 standardiserat LAN-protokoll fr�n IBM som undviker kollisioner med en
 mekanism som endast till�ter en station p� LANet att s�nda �t g�ngen.
 En `token' innehas av en station �t g�ngen och stationen som har
 `token' f�r lov att s�nda. N�r den har s�nt sin data s� skickar den
 `token' vidare till n�sta station. Token g�r runt mellan alla aktiva
 stationer, d�rav namnet `Token Ring'.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Network device support  --->
              [*] Network device support
              ....
              [*] Token Ring driver support
              < > IBM Tropic chipset based adaptor support




 Konfigurationen av Token Ring �r identisk med den som g�rs med
 Ethernet f�rutom att man anv�nder andra enhetsnamn.


 6.31.  X.25

 X.25 �r ett paketswitchat protokoll som definieras av C.C.I.T.T. (en
 standardiseringsorganisation som erk�nns av de flesta telebolag i
 v�rlden). En implementation av X.25 och LAPB h�ller p� att utvecklas
 och de senaste 2.1.* k�rnor inkluderar detta arbete.
 Jonathon Naylor [email protected] leder utvecklingen och det har
 skapats en mailinglista f�r att diskutera �mnen relaterade till Linux
 X.25.  F�r att prenumerera skall man skicka ett meddelande till
 [email protected] med texten "subscribe linux-x25" i
 meddelandekroppen.

 Tidiga versioner av konfigureringsverktygen kan h�mtas fr�n Jonathons
 ftp-sajt p� ftp.cs.nott.ac.uk <ftp://ftp.cs.nott.ac.uk/jsn/>.


 6.32.  WaveLan

 Enhetsnamn f�r WaveLan �r `eth0', `eth1', osv.

 Kompileringsalternativ f�r K�rnan:


      Network device support  --->
              [*] Network device support
              ....
              [*] Radio network interfaces
              ....
              <*> WaveLAN support




 WaveLan-kortet �r ett vitt spektrum av tr�dl�sa LAN-kort. Korten
 liknar Ethernet-kort mycket och konfigureras p� ungef�r samma s�tt.

 Mer information om WaveLan finns p� Wavelan.com
 <http://www.wavelan.com/>.


 7.  Kablage

 De som �r h�ndiga med en l�dpenna kanske vill bygga egna kablar f�r
 att koppla ihop Linuxburkar. F�ljande figurer b�r vara till hj�lp f�r
 detta.


 7.1.  Seriell NULL-modem kabel.

 Alla NULL-modem kablar �r inte likadana. M�nga NULL-modem kablar g�r
 inte mer �n att lura datorn att tro att alla signaler finns och byter
 s�nd och ta emot data pinnarna. Detta fungerar men betyder att man
 m�ste anv�nda fl�deskontroll i mjukvara (XON/XOFF) vilket inte �r s�
 effektivt som fl�deskontroll i h�rdvara. F�ljande kabel har b�sta
 m�jliga signalering mellan datorer och till�ter anv�ndning av
 fl�deskontroll i h�rdvara (RTS/CTS).


      Pin Name  Pin                               Pin
      Tx Data    2  -----------------------------  3
      Rx Data    3  -----------------------------  2
      RTS        4  -----------------------------  5
      CTS        5  -----------------------------  4
      Ground     7  -----------------------------  7
      DTR        20 -\---------------------------  8
      DSR        6  -/
      RLSD/DCD   8  ---------------------------/-  20
                                               \-  6




 7.2.  Parallellportskabel (PLIP kabel)

 Om man t�nker anv�nda PLIP-protokollet mellan tv� maskiner s� fungerar
 f�ljande kabel oavsett vilken typ av parallellportar man har.



      Pin Name    pin            pin
      STROBE      1*
      D0->ERROR   2  ----------- 15
      D1->SLCT    3  ----------- 13
      D2->PAPOUT  4  ----------- 12
      D3->ACK     5  ----------- 10
      D4->BUSY    6  ----------- 11
      D5          7*
      D6          8*
      D7          9*
      ACK->D3     10 ----------- 5
      BUSY->D4    11 ----------- 6
      PAPOUT->D2  12 ----------- 4
      SLCT->D1    13 ----------- 3
      FEED        14*
      ERROR->D0   15 ----------- 2
      INIT        16*
      SLCTIN      17*
      GROUND      25 ----------- 25




 Anm�rkningar:

 �  Anslut inte pinnarna som �r markerade med en asterisk `*'.

 �  Extra jordning �r 18,19,20,21,22,23 och 24.

 �  Om kabeln man anv�nder har en metallsk�rmning, s� skall den
    anslutas till metallskalet p� DB-25 endast p� en sida.

    Varning: en felkopplad PLIP-kabel kan f�rst�ra kontrollerkortet.
    Var f�rsiktig och dubbelkolla alla anslutningar.

 �ven om man kan anv�nda PLIP-kablar �ver l�nga avst�nd s� skall man
 undvika det om man kan. Specifikationerna f�r kabeln till�ter l�ngder
 p� ungef�r en meter. Var f�rsiktig med l�nga PLIP-kablar eftersom
 k�llor f�r stark elektromagnetisk str�lning (tex blixtar, elkablar och
 radios�ndare) kan st�ra och till och med skada kontrollerkortet. Om
 man verkligen vill ansluta tv� datorer �ver l�nga avst�nd s� b�r man
 titta p� m�jligheterna med Ethernet och anv�nda tunn koaxialkabel.


 7.3.  10base2 (tunn koax) Ethernet-kabel

 10base2 �r en kabelstandard f�r Ethernet som specificerar en 52 ohms
 koaxialkabel med en diameter p� ungef�r 5 millimeter. Det finns ett
 par viktiga regler att komma ih�g n�r man skall koppla ihop maskiner
 med 10base2 kablar.  Det f�rsta �r att man m�ste anv�nda terminatorer
 i b�da �ndar av kabeln.  En terminator �r ett 52 ohms motst�nd som ser
 till att signalen absorberas, och inte reflekteras, n�r den n�r slutet
 av kabeln. Utan en terminator i b�da �ndar av kabeln s� kommer man att
 m�rka att n�tverket �r op�litligt eller inte fungerar alls. Normalt s�
 anv�nder man `T-korsningar' f�r att koppla ihop maskinerna, s� man f�r
 n�got som liknar:



  |==========T=============T=============T==========T==========|
             |             |             |          |
             |             |             |          |
           -----         -----         -----      -----
           |   |         |   |         |   |      |   |
           -----         -----         -----      -----




 d�r en `|' i b�da �ndar representerar en terminator, `======' repre�
 senterar en l�ngd med koaxialkabel med BNC-kontakter i b�da �ndar och
 `T' representerar en `T-korsning'-kontakt. Man skall f�rs�ka att h�lla
 l�ngden p� kabeln mellan `T-korsningen' och Ethernet-kortet s� kort
 som m�jligt, det b�sta �r om `T-korsningen' �r kopplad direkt p� Eth�
 ernet-kortet.


 7.4.  Tvinnad tv�par Ethernet-kabel.

 Om man bara har tv� Ethernet-kort med tvinnad tv�par anslutning som
 man vill koppla ihop s� m�ste man inte ha en hub. Man kan koppla ihop
 korten direkt.  Ett diagram som visar hur man g�r detta finns i
 Ethernet-HOWTO <Ethernet-HOWTO.html>.


 8.  Terminologi i detta dokument.

 F�ljande �r en lista med de viktigaste termerna som anv�nds i detta
 dokument.

    ARP
       Detta �r en f�rkortning av Address Resolution Protocol och det
       �r hur en maskin p� ett n�tverk associerar en IP-adress med en
       h�rdvaruadress.


    ATM
       Detta �r en f�rkortning av Asynchronous Transfer Mode.  Ett ATM-
       n�tverk packar data i block med en standardstorlek vilka det
       sedan kan skicka effektivt fr�n punkt till punkt. ATM �r ett
       kopplingsorienterat n�tverk med virtuella kretsar.


    klient
       Detta �r vanligtvis mjukvaran i den �ndan av systemet d�r
       anv�ndaren finns. Det finns undantag, till exempel i X11
       f�nstersystem s� �r det egentligen servern som finns hos
       anv�ndaren och klienten k�r p� en annan maskin. Klienten �r
       programmet eller delen av systemet som anv�nder en tj�nst som
       tillhandah�lls av servern. I fallet med peer to peer system, som
       slip eller ppp, s� �r den dator som startar anslutningen
       klienten och den andra datorn servern.


    datagram
       Ett datagram �r ett diskret paket med data och huvuden, som
       inneh�ller adresser, som �r en transmissionsenhet �ver ett IP-
       n�tverk. Detta kan ocks� kallas f�r `paket' i vissa sammanhang.


    DLCI
       Detta �r en f�rkortning av Data Link Connection Identifier och
       anv�nds f�r att identifiera en unik virtuell punkt till punkt
       anslutning via ett Frame Relay n�tverk. DLCIs delas normalt ut
       av den som tillhandah�ller Frame Relay n�tverket.
    Frame Relay
       Frame Relay �r en n�tverksteknik som �r anpassad f�r att b�ra
       trafik som �r av oregelbunden natur. N�tverkskostnader reduceras
       genom att flera Frame Relay kunder delar samma n�tverkskapacitet
       och f�rv�ntas anv�nda kapaciteten vid olika tidpunkter.


    h�rdvaruadress
       Detta �r ett nummer som unikt identifierar en dator i ett
       n�tverk p� det l�nklagret. Exempel p� detta �r Ethernetadresser
       och AX.25-adresser.


    ISDN
       Detta �r en f�rkortning av Integrated Services Digital Network.
       ISDN tillhandah�ller ett standardiserat s�tt p� vilket telebolag
       kan erbjuda antingen data- eller r�sttj�nster till en kund.
       Tekniskt sett �r ISDN ett datan�tverk med virtuella kretsar.


    ISP
       Detta �r en f�rkortning av Internet Service Provider
       (internetleverant�r). Detta �r de organisationer eller f�retag
       som erbjuder n�tverksanslutningar till Internet.


    IP-adress
       Detta �r ett nummer som unikt identifierar en TCP/IP dator p�
       ett n�tverk. Adressen �r 4 bytes l�ng och representeras ofta i
       vad som heter "punkterad decimal notation", d�r varje byte
       skrivs f�r sig och de olika bytearna �r separerade med en `.'.


    MTU
       Detta �r en f�rkortning av Maximum Transmission Unit. MTU �r en
       parameter som best�mmer den st�rsta datagramstorleken som kan
       �verf�ras av ett IP-gr�nssnitt utan att det beh�ver delas upp i
       flera mindre delar. MTU b�r vara st�rre �n det st�rsta datagram
       som man vill skicka ofragmenterat.  Notera att detta bara
       hindrar lokal fragmentering, om datagrammet passerar en l�nk med
       en mindre MTU s� kan det fragmenteras d�r. Typiska v�rden f�r
       MTU �r 1500 bytes f�r Ethernet och 576 bytes f�r SLIP.


    route
       Routen (eller rutten) �r den v�g som datagrammen f�rdas genom
       n�tverket f�r att n� sin destination.


    server
       Detta �r vanligtvis den mjukvara eller del av systemet som �r
       avl�gset fr�n anv�ndaren. Servern erbjuder tj�nster till en
       eller flera klienter. Exempel p� servrar �r ftp, Networked File
       System och Domain Name Server. I fallet med peer to peer system,
       som slip eller ppp, s� �r den dator som startar anslutningen
       klienten och den andra datorn servern.


 9.  Linux f�r en ISP?

 Om man �r intresserad av att anv�nda Linux f�r ISP-syften s�
 rekommenderar jag att titta p� Linux ISP homepage
 <http://www.anime.net/linuxisp/> f�r en bra lista med pekare till
 information som kan vara anv�ndbar.


 10.  Tillk�nnagivanden

 Jag skulle vilja tacka f�ljande personer f�r bidrag till detta
 dokument (ingen speciell ordningsf�ljd): Terry Dawson, Axel Boldt,
 Arnt Gulbrandsen, Gary Allpike, Cees de Groot, Alan Cox, Jonathon
 Naylor, Claes Ensson, Ron Nessim, John Minack, Jean-Pierre Cocatrix,
 Erez Strauss.


 11.  Copyright.

 NET-3-HOWTO, information om hur man installerar och konfigurerar
 n�tverksst�d f�r Linux. Copyright (c) 1997 Terry Dawson.

 Detta program �r fri mjukvara; du kan distribuera det och/eller
 modifiera det under reglerna som finns i GNU General Public License s�
 som de publiceras av Free Software Foundation; antingen version 2 av
 licensen, eller (ditt eget val) n�gon senare version.

 Detta program distribueras med f�rhoppningen att det skall vara
 anv�ndbart, men UTAN N�GON GARANTI;se GNU General Public License f�r
 fler detaljer.

 Du skall ha f�tt en kopia av GNU General Public License tillsammans
 med detta program; om inte, skriv till:

 Free Software Foundation, Inc., 675 Mass Ave, Cambridge, MA 02139,
 USA.