Configuration HOWTO

Configuration HOWTO
By Guido Gonzato, [email protected]. Svensk
�vers�ttning: Linus �kerlund, [email protected]
v1.2.2, 10 April 1998. Svensk �vers�ttning: 1 juni 1998.

Denna HOWTO siktar in sig p� att g�ra fininst�llningen av din nyligen
installerade Linux-burk snabbare och enklare. H�r hittar du en upp-
s�ttning inst�llningar f�r de vanligaste applikationerna, s� att du
kan b�rja arbeta med ett anv�ndbart system.
______________________________________________________________________

Inneh�llsf�rteckning

1. Inledning

1.1 Varf�r denna HOWTO
1.2 Vad vi kommer att konfigurera
1.3 �vers�ttarens anm�rkningar

2. Generell systemkonfigurering

2.1 Tangentbord
2.2 Saker som har att g�ra med k�rnan
2.3 (TT
2.4 H�rddiskprestanda
2.5 Zip-drive i parallellporten
2.6 Enhets-drivrutiner (Device drivers)
2.7 Uppstartsmeddelanden
2.8 V�rdmaskinens namn (Hostname)
2.9 Musen
2.10 Monteringsplatser
2.11 (TT
2.11.1 S�kerhetstips
2.12 Skrivarkonfigurering

3. Programkonfigurering

3.1 (TT
3.2 (TT
3.3 (TT
3.4 (TT
3.5 (TT
3.6 (TT
3.7 (TT
3.8 TeX med v�nner
3.9 PPP
3.10 POP-klient
3.11 X-Window-systemet
3.12 Fortran
3.13 Anv�ndarens inst�llningar
3.14 Uppgradera

4. Slutet

4.1 Upphovsr�tt
4.2 L�sarrespons
4.3 Tillk�nnagivanden

______________________________________________________________________

1. Inledning

1.1. Varf�r denna HOWTO

Jag har installerat Linux p� m�nga PCr och lagt m�rke till att de
aktuella distributionerna �r j�ttebra, men, irriterande nog, saknar
vissa grund-l�ggande inst�llningar. De flesta applikationer kan
startas direkt efter installeringen, men vissa ej. Vidare har jag lagt
m�rke till att vissa fr�gor dyker upp p� c.o.l.setup om och om igen.

F�r att f�rs�ka g�ra n�got �t denna situation, och f�r att ha en
p�minnelse, n�r jag ska utf�ra nya installeringar, s� skrev jag denna
g�r-si-och-g�r-s�-lista, som jag sedan utvidgade till denna HOWTO. H�r
hittar du en handfull konfigurations-exempel f�r de vanligaste
applikationerna, programmen och tj�nsterna, vilka b�r spara dig en hel
del tid och arbete.

N�gra av exemplen som beskrivs i den h�r HOWTOn �r till viss del
distributions-beroende. Jag har bara tillg�ng till Red Hat- och
Caldera OpenLinux-maskiner, s� se inte mina tips som guds ord om du
anv�nder Slackware, Debian eller andra distributioner. Hur som helst,
att l�sa dokumentation och HOWTOn l�nar sig alltid, s� jag r�der dig
att g�ra det i alla fall.

1.2. Vad vi kommer att konfigurera

Det finns �ndl�sa exempel p� h�rdvarukombinationer till PC, men enligt
min erfarenhet �r en ganska vanlig: en PC, utrustad med en stor
h�rddisk, vilken �r uppdelad i tre partitioner (en f�r DOS/Windows, en
f�r Linux och en f�r "swap"), ljudkort, modem, CD-ROM-spelare,
skrivare och mus. En Zip-drive i parallellporten b�rjar ocks� bli
v�ldigt vanligt.

Det �r denna h�rdvara jag kommer f�ruts�tta att du vill konfigurera,
men det �r enkelt att till�mpa de f�ljande tipsen p� andra
kombinationer. Det f�ruts�tts, implicit, att du �r root n�r du
editerar/fixar/"hackar".

Och nu �r det dags att rulla upp �rmarna, pojkar.

1.3. �vers�ttarens anm�rkningar

Uppdaterade dokumentet 13/11-98, genom att byta ut �vers�ttningen av
"permissions" till "r�ttigheter", ist�llet f�r det s�mre "till�telser"

2. Generell systemkonfigurering

2.1. Tangentbord

F�rst av allt s� g�r vi igenom hur du ska konfigurera tangentbordet.
Om du har missat det h�r steget under installeringen, eller om du har
bytt ut tangentbordet, s� m�ste du:

� v�lja en passande "key table" fr�n /usr/lib/kbc/keytables; t.ex.
it.map, om du har ett italienskt tangentbord;

� editera filen /etc/sysconfig/keyboard, s� att det st�r:
KEYTABLE="/usr/lib/kbd/keytables/it.map";
� f�r att st�lla in tangent-repetition och -f�rdr�jning f�r du l�gga
till den h�r raden till /etc/rc.d/rc.sysinit eller, om du har
Caldera, /etc/rc.d/rc.boot:

/sbin/kbdrate -s -r 16 -d 500 # eller vad du nu vill ha

N�sta g�ng du startar upp datorn kommer tangentbordet fungera bra. F�r
att ladda din nya "key table", utan att beh�va starta om datorn kan du
cd-a till /etc/rc.d/init.d och k�ra kommandot ./keytable start.

2.2. Saker som har att g�ra med k�rnan

Enligt min �sikt �r n�sta steg att bygga en k�rna som passar ditt
system. Det �r v�ldigt enkelt, men i alla fall, l�s README-filen i
/usr/src/linux/ eller Kernel-HOWTOn. Tips:

� t�nk noga �ver dina behov. Att v�lja en k�rn-konfiguration,
"patcha" den och kompilera den en g�ng f�r alla, �r mycket mer
produktivt�n att omkonfigurera och kompilera om den varje m�nad;
det h�r st�mmer extra bra om din Linux-burk �r en server. Gl�m inte
att ta med st�d f�r all h�rdvara det �r troligt att du kommer att
l�gga till i framtiden (t.ex. SCSI, Zip, n�tverkskort osv.);

� om din PC �r uppbyggd kring en Cyrix-processor, l�gg till de r�tta
"patcharna" f�r att �ka prestandan. Information finns p�
<http://www.linuxhq.com/patch/20-p0591.html> ;

� de som har b�rbara datorer kommer att vilja f�rb�ttra LCD-sk�rmens
l�sbarhet, genom att l�gga till "Noblink-patchen". Senaste
versionen heter noblink-X.X.tar.gz och finns tillg�nglig p�
<ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/kernel/patches/console> .
Installera paketet och l�gg sedan till f�ljande rad till din
/etc/profile:

/usr/local/bin/cursor bgreen # eller n�gon annan f�rg

� mer f�r de som anv�nder b�rbara datorer: om du planerar att anv�nda
ett PCMCIA-fax/modem, kompilera inte in seriellt st�d (serial
support) som en modul; kompilera in det i sj�lv k�rnan, annars
kommer inte ditt PCMCIA-modem att fungera;

� kom ih�g att Linux inte kommer se ditt ljudkort, om du inte st�ller
in det ordentligt. I de flesta fall �r det l�tt, men kom ih�g att
kompilera in alla alternativen (gl�m inte /dev/dsp och /dev/sound);

� om du f�r s�dana d�r otrevliga meddelanden fr�n modprobe, vilka
indikerar att vissa moduler inte kan hittas, s� inneb�r det att din
/etc/conf.modules beh�ver st�llas om. Om du inte anv�nder ipx- och
appletalk-modulerna s� kan du l�gga till f�ljande rader:

alias net-pf-4 off
alias net-pf-5 off

� F�r att spara tid, n�sta g�ng du ska konfigurera om och kompilera
om din k�rna, s� �r det en bra id� att spara konfigurationen i en
fil och spara den p� ett s�kert st�lle.

2.3. sendmail -l�sning

P� vissa system l�ser sendmail maskinen d� den startas upp. Ett snabbt
s�tt att fixa det: se till s� att /etc/hosts inneh�ller en rad som ser
ut s� h�r:

127.0.0.1 localhost

Se ocks� avsnittet ``V�rdmaskinens namn (hostname)''.

2.4. H�rddiskprestanda

Din h�rddisks prestanda kan f�rb�ttras en hel del genom att p� ett
f�rsiktigt s�tt anv�nda hdparm(8). Om din Linux-distribution inte
inneh�ller det, s� kan du hitta det p�
<ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/hardware> , leta efter en fil
som heter hdparm-X.Y.tar.gz.

Jag kan inte ge dig ett allm�nt recept eftersom m�nga detaljer beror
p� din h�rddisk och dess "controller". Eftersom det finns en risk att
du "grillar" ditt filsystem s� r�der jag dig att l�sa man-sidan
noggrant, innan du testar vissa m�jligheter. Det allra enklaste du kan
g�ra �r att l�gga till f�ljande rad till /etc/rc.d/rc.sysinit:

/sbin/hdparm -c1 /dev/hda # f�rsta IDE-disken

vilket sl�r p� (E)IDE 32-bitars in/ut-st�d. Ang�ende "-m"-parametern,
det h�r �r vad programmeraren bakom hdparm, Mark Lord, skrev i ett e-
brev till mig:

(...) om ditt system anv�nder komponenter fr�n de senaste
�ren, s� kommer det fungera bra. �r de �ldre �n s�, s� *kan*
problem uppst� (ej troligt). De riktigt buggiga kretsarna
var CMD0646 och RZ1000, vilka anv�ndes i *stor* utstr�ckning
p� 486- och (tidiga) 586- moderkort, f�r 2-3 �r sedan.

2.5. Zip-drive i parallellporten

F�r att anv�nda parallellports-versionen av Zip-drive s� kan du
anv�nda den standardiserade drivrutinen som kommer med aktuella
(2.x.x) k�rnor. Under k�rn-konfigureringen, se till att SCSI-st�d och
SCSI-disk- st�d finns p�slagna (antingen i k�rnan, eller som moduler).
Kom ih�g att det kan bli konflikter mellan skrivaren och Zip-driven p�
samma parallell-port.

Zip-diskar s�ljs f�rformatterade, med partitionen /dev/sda4. F�r att
f� Zippen att fungera, �r allt du beh�ver skriva

#~ chmod 666 /dev/sda4 # alla kan komma �t Zip-driven
#~ insmod ppa

och Zippen kan bli monterad som vanligt (det �r b�st att du l�gger
till den sista raden i /etc/rc.d/rc.sysinit). Du kan ocks� komma �t
Zip- driven via mtools, genom att l�gga till f�ljande rad i din
/etc/mtools.conf:

drive z: file="/dev/sda4" exclusive

Det finns dock en b�ttre ppa-drivrutin �n den vanliga: ta en titt p�
<http://www.torque.net/~campbell> .

2.6. Enhets-drivrutiner (Device drivers)

Enheterna i /dev (eller r�ttare sagt, l�nkarna till de faktiska
enhets- drivrutinerna) kanske inte finns. Se efter vilka enheter din
mus, ditt modem och din CD-ROM-spelare motsvarar, och g�r sedan
f�ljande:

~# cd /dev
/dev# ln -s /dev/cua0 mouse
/dev# ln -s /dev/cua1 modem
/dev# ln -s /dev/hdb cdrom

och, om du vill, g�r en chmod 666 p� dessa enheter (inte l�nkarna,
utan de faktiska enheterna!) f�r att g�ra dem fullt �tkomliga f�r alla
anv�ndare. Tips: p� vissa b�rbara datorer �r mus-enheten /dev/psaux:
t�nk p� det n�r du konfigurerar X11.

Vidare kommer du vilja g�ra floppy-driven tillg�nglig f�r andra
anv�ndare �n root, med chmod 666 /dev/fd*. Det h�r orsakar vissa
s�kerhetsproblem, om vilka jag inte k�nner till detaljerna.
Kommentarer �r v�lkomna.

2.7. Uppstartsmeddelanden

Om du vill skr�ddary dina uppstartsmeddelanden, s� titta efter om din
/etc/rc.d/rc.local skriver �ver /etc/issue och /etc/motd. Om de g�r
det, starta din editor och k�r ig�ng.

2.8. V�rdmaskinens namn (Hostname)

Att ge kommandot hostname new_host_name r�cker inte riktigt till. F�r
att undvika den fruktade sendmail-l�sningen, utf�r dessa steg:

� editera /etc/sysconfig/network och byt ut "hostname" d�r (t.ex.
new_host_name.localdomain);

� editera /etc/HOSTNAME p� motsvarande s�tt;

� l�gg till det nya namnet p� v�rd-maskinen i /etc/hosts:

127.0.0.1 localhost new_host_name.localdomain

2.9. Musen

gpms mus-st�d �r anv�ndbart f�r att klippa och klistra i tty-l�ge, och
f�r att anv�nda musen i vissa applikationer. Se efter s� att du har en
fil som heter /etc/sysconfig/mouse, vilken inneh�ller:

MOUSETYPE="Microsoft"
XEMU3=yes

Vidare m�ste du ha en fil som heter /etc/rc.d/init.d/gpm. Du m�ste
naturligtvis se till s� att inst�llningarna �r de r�tta f�r din
mustyp. Tips: p� vissa b�rbara datorer �r mustypen, MOUSETYPE,
"PS/2".

Under Caldera �r allt du beh�ver g�ra att l�gga till den h�r raden
till /etc/rc.d/rc.boot:

/usr/bin/gpm

2.10. Monteringsplatser

Det �r praktiskt att ha monteringsplatser f�r floppyn och andra
enheter. T.ex. s� kan du g�ra f�ljande:

~# cd /mnt
/# mkdir a: ; mkdir floppy ; mkdir cdrom ; mkdir win ; mkdir zip

Detta skapar monteringsplatser f�r en MS-DOS-floppy, en ext2-floppy,
CD-ROMen, en DOS-partition och Zip-driven i parallell-porten.

Modifiera nu /etc/fstab, genom att l�gga till f�ljande rader:

/dev/fd0 /mnt/a: msdos user,noauto 0 1
/dev/fd0 /mnt/floppy ext2 user,noauto 0 1
/dev/cdrom /mnt/cdrom iso9660 ro,user,noauto 0 1
/dev/sda4 /mnt/zip vfat user,noauto 0 1
/dev/hda1 /mnt/win vfat user,noauto 0 1

Du m�ste givetvis ange de korrekta enheterna i varje rad. F�r att
kunna komma �t fat32-partitioner, s� m�ste du "patcha" din k�rna,
patch och information hittar du p�
<http://bmrc.berkeley.edu/people/chaffee/fat32.html> .

2.11. lilo (8) och LOADLIN

M�nga k�r b�de Linux och DOS/Windows p� sina PCr, och vill d� datorn
startas upp kunna v�lja vilket operativ-system som skall startas. L�t
oss f�ruts�tta att /dev/hda1 inneh�ller DOS/Windows och att /dev/hda2
inneh�ller Linux.

G�r f�ljande:

~# fdisk
Using /dev/hda as default device!

Command (m for help):a
Partition number (1-4): 2

Command (m for help):w
~#

Det h�r g�r Linux-partitionen m�jlig att starta upp ifr�n (bootable);
detta steg ska utf�ras av activate, d� Lilos QuickInst k�rs, men det
fungerar inte med min Red Hat.

Skriv in f�ljande grundl�ggande /etc/lilo.conf-fil:

boot = /dev/hda2
compact
delay = 50
# message = /boot/bootmesg.txt # skriv ditt eget
root = current
image = /boot/vmlinuz # startar Linux som standard, eftersom det �r f�rst
label = linux
other = /dev/hda1
table = /dev/hda
label = dos

K�r nu /sbin/lilo och du �r klar. Eftersom lilo �r en s� viktig del av
installeringen, s� rekommenderar jag dig starkt att f�rst l�sa
dokumentationen i alla fall.

F�r att starta upp Linux fr�n DOS/Windows, utan att "resetta", s� kan
du stoppa LOADLIN.EXE i en katalog (i DOS-partitionen!), som finns i
DOS- s�kv�gen. Kopiera sedan k�rnan till, s�g C:\DOS\VMLINUZ.
F�ljande .BAT- fil kommer starta upp Linux:

rem linux.bat
smartdrv /C
loadlin c:\dos\vmlinuz root=/dev/hda2 r

Om du anv�nder Windows 95, s� s�tt egenskaperna f�r den h�r .BAT-filen
s� att den startas i MS-DOS-l�ge.

2.11.1. S�kerhetstips

Att ta en s�kerhetskopia av din MBR, innan du installerar Linux, kan
r�dda dig fr�n en massa besv�r. Anv�nd restorrb (vilket kommer med
FIPS- paketet) innan installeringen, eller s� kan du anv�nda Linux
r�ddnings- diskett (rescue-floppy) och ge kommandot:

rescue:~# dd if=/dev/hda of=MBR bs=512 count=1

och g�r sedan �tminstone tv� kopior av MBR-filen, vilka du sparar p�
floppy-diskar. Om olyckan skulle vara framme, kommer du kunna �ter-
st�lla din gamla MBR, genom att skriva:

rescue:~# dd if=/mnt/MBR of=/dev/hda bs=446 count=1

f�rutsatt att en floppy-disk, vilken inneh�ller MBR, �r monterad p�
/mnt. Alternativet �r att anv�nda en DOS-r�ddnings-diskett och k�ra
FDISK /MBR

2.12. Skrivarkonfigurering

Red Hat och Caldera har ett trevligt konfigureringsverktyg, printtool.
F�r dig som inte anv�nder n�gon av dessa distributioner f�ljer den
manuella konfigureringen.

L�t oss f�ruts�tta att du har en icke-PostScript-skrivare, som du vill
anv�nda till att skriva ut ren text (t.ex. filer med C-kod) och
PostScript-filer via Ghostscript, vilket jag f�ruts�tter att du redan
har installerat.

Att konfigurera skrivaren inneh�ller f�ljande steg:

� ta reda p� vilken parallell-enhet skrivaren �r p�: pr�va med

~# echo "hello, world" > /dev/lp0
~# echo "hello, world" > /dev/lp1

och anteckna vilken som fungerar.

� skapa tv� "spool"-kataloger:

~# cd /var/spool/lpd
/var/spool/lpd/# mkdir raw ; mkdir postscript

� om din skrivare visar prov p� "trappstegs-effekten" (de flesta
bl�ck- str�leskrivare g�r det) s� beh�ver du ett filter. Pr�va att
skriva ut tv� rader med

~# echo "f�rsta raden" > /dev/lp1 ; echo "andra raden" > /dev/lp1

Om utdatan ser ut s� h�r:

f�rsta raden
andra raden

s� spara detta skalprogram som /var/spool/lpd/raw/filter:

#!/bin/sh
# Det h�r filtret g�r processen kort med "trappstegs-effekten"
awk '{print $0, "\r"}'

och g�r den k�rbar med chmod 755 /var/spool/lpd/raw/filter.

� skapa ett filter f�r PostScript-emulering. Spara f�ljande filter
som var/spool/lpd/postscript/filter:

#!/bin/sh

DEVICE=djet500
RESOLUTION=300x300
PAPERSIZE=a4
SENDEOF=

nenscript -TUS -ZB -p- |
if [ "$DEVICE" = "PostScript" ]; then
cat -
else
gs -q -sDEVICE=$DEVICE \
-r$RESOLUTION \
-sPAPERSIZE=$PAPERSIZE \
-dNOPAUSE \
-dSAFER \
-sOutputFile=- -
fi

if [ "$SENDEOF" != "" ]; then
printf "\004"
fi

(i det h�r exemplet f�ruts�tts att du har en HP DeskJet. Modifiera det
s� att det passar din skrivare.)

� slutligen, l�gg till f�ljande saker till /etc/printcap:

# /etc/printcap
lp|ps|PS|PostScript|djps:\
:sd=/var/spool/lpd/postscript:\
:mx#0:\
:lp=/dev/lp1:\
:if=/var/spool/lpd/postscript/filter:\
:sh:
raw:\
:sd=/var/spool/lpd/raw:\
:mx#0:\
:lp=/dev/lp1:\
:if=/var/spool/lpd/raw/filter:\
:sh:

F�r mera komplicerade och ovanliga skrivarinst�llningar, ta en titt p�
Printing-HOWTO.

Om du anv�nder printtool s� ska du vara medveten om att GSDEVICE, som
v�ljs av printtool, kommer fungera, men att det inte n�dv�ndigtvis �r
det b�sta f�r din skrivare. Du b�r t�nka �ver om du inte borde fippla
lite med filen postscript.cfg. Jag �ndrade t.ex. GSDEVICE fr�n cdj500
till djet500, och nu skriver den ut mycket snabbare.

3. Programkonfigurering

Vi ska ta en titt p� f�ljande konfigureringsfiler: /etc/profile
/etc/bashrc .bashrc .bash_profile .inputrc .less .lessrc .xinitrc
.fvwmrc .fvwm2rc95 .Xmodmap .Xdefaults .jedrc .abbrevs.sl .joerc
.emacs . L�gg inte till n�gra anv�ndare f�rr�n du har konfigurerat
f�rdigt ditt system; du ska stoppa in punktfilerna i /etc/skel.

3.1. bash (1)

F�ljande huvudfiler skall modifieras, f�r att skr�ddarsy bash
beteende:

� /etc/bashrc inneh�ller alla systemvida alias och funktioner;

� /etc/profile inneh�ller systemvida milj�prylar och startprogram;

� $HOME/.bashrc inneh�ller anv�ndarens alias och funktioner;

� $HOME/.bash_profile inneh�ller anv�ndarens milj�-prylar och start-
program;

� $HOME/.inputrc inneh�ller tangentbindningar och andra sm�saker.

Exempel p� dessa filer visas nedan. F�rst och fr�mst: /etc/profile.
Den anv�nds f�r att st�lla in en hel del egenskaper hos din Linux-
burk, som du kommer se i de f�ljande avsnitten.

______________________________________________________________________
# /etc/profile

# Systemvida milj�er och startprogram
# Funktioner och alias ska finnas i /etc/bashrc

# Den h�r filen st�ller in det f�ljande:
#
# o s�kv�g
# o prompter
# o n�gra milj�variabler
# o f�rg-ls
# o less
#
# Anv�ndare kan k�ra �ver dessa inst�llningar och/eller l�gga till
# andra i sina $HOME/.bash_profile

# st�ll in en l�mplig s�kv�g

echo $PATH | grep X11R6 > /dev/null
if [ $? = 1 ] ; then # l�gg till saker till s�kv�gen
PATH="$PATH:/usr/X11R6/bin:$HOME/bin:."
fi

# l�t anv�ndaren f� reda p�: login- och icke-login-skal. Om det �r
# login-skalet, ska prompten vara bl�; annars magenta. Roots prompt
# �r r�d.

USER=`whoami`
if [ $LOGNAME = $USER ] ; then
COLOUR=44
else
COLOUR=45
fi

if [ $USER = 'root' ] ; then
COLOUR=41
fi

# l�gg in en riktig "escape"-sekvens, ist�llet f�r ~[. G�r f�ljande:
# emacs: ^Q ESC vi: ^V ESC joe: ` 0 2 7 jed: ` ESC
# Ta bort `;1' om du inte gillar fetstils-attributet
ESC=^[
PS1='$ESC[$COLOUR;37;1m$USER:$ESC[37;40;1m\w\$ '
PS2="Continue> "

# inga core-dumpar, tack

ulimit -c 0

# ange umask

if [ `id -gn` = `id -un` -a `id -u` -gt 14 ]; then
umask 002
else
umask 022
fi

# n�gra variabler

USER=`id -un`
LOGNAME=$USER
MAIL="/var/spool/mail/$USER"
EDITOR=jed
HOSTNAME=`/bin/hostname`
HISTSIZE=1000
HISTFILESIZE=1000
export PATH PS1 PS2 USER LOGNAME MAIL EDITOR HOSTNAME HISTSIZE HISTFILESIZE

# sl� p� f�rg-ls

eval `dircolors /etc/DIR_COLORS -b`
export LS_OPTIONS='-F -s -T 0 --color=tty'

# skr�ddarsy less

LESS='-M-Q'
LESSEDIT="%E ?lt+%lt. %f"
LESSOPEN="| lesspipe.sh %s"
VISUAL=jed
LESSCHARSET=latin1
export LESS LESSEDIT LESSOPEN VISUAL LESSCHARSET

for i in /etc/profile.d/*.sh ; do
if [ -x $i ]; then
. $i
fi
done
______________________________________________________________________

H�r �r ett exempel p� en /etc/bashrc:

______________________________________________________________________
# /etc/bashrc

# Systemvida funktioner och alias
# Milj�prylar ska vara i /etc/profile

alias which="type -path"
alias d="ls"
alias dir="d"
______________________________________________________________________

H�r kommer ett exempel p� en .bashrc:

______________________________________________________________________
# $HOME/.bashrc
# Globala k�lldefinitioner

if [ -f /etc/bashrc ]; then
. /etc/bashrc
fi

# det h�r beh�vs f�r att anv�ndaren ska f� reda p� att de �r i ett
# icke-login-skal

if [ "$GET_PS1" = "" ] ; then
COLOUR=45
# s�tt in ett riktigt "escape"-tecken, ist�llet f�r ^[
ESC=^[
PS1='$ESC[$COLOUR;37m`whoami`:$ESC[37;40m\w\$ '
export PS1
fi

# alias

alias cp='cp -i'
alias l=less
alias lyx='lyx -width 900 -height 700'
alias mv='mv -i'
alias rm='rm -i'
alias x=startx

# N�gra anv�ndbara funktioner

inst() # Installera ett .tar.gz-arkiv i den aktuella katalogen.
{ gzip -dc $1 | tar xvf - }

cz() # Lista inneh�llet i ett .zip-arkiv.
{ unzip -l $* }

ctgz() # Lista inneh�llet i ett .tar.gz-arkiv.
{
for file in $* ; do
gzip -dc ${file} | tar tf -
done
}

tgz() # Skapa ett .tgz-arkiv � la zip.
{
name=$1 ; tar -cvf $1 ; shift
tar -rf ${name} $*
gzip -S .tgz ${name}
}
______________________________________________________________________

H�r kommer ett exempel p� en .bash_profile:

______________________________________________________________________
# $HOME/.bash_profile

# Anv�ndarspecifika milj�- och start-program
# Den h�r filen inneh�ller anv�ndardefinierade inst�llningar, som k�r
# �ver de i /etc/profile

# Ange alias och funktioner
if [ -f ~/.bashrc ]; then
GET_PS1="NO" # �ndra inte promptf�rgen
. ~/.bashrc
fi

# Ange n�gra "standard"-kataloger
export CDPATH="$CDPATH:$HOME:$HOME/text:$HOME/text/geology"

# fixa backspace i rxvt 2.45
if [ "$COLORTERM" != "" ] ; then
stty erase ^?
ESC=^[ # s�tt in en riktig "escape"-sekvens, ist�llet f�r ^[
echo -n "$ESC[36l"
fi
______________________________________________________________________

H�r �r ett exempel p� en .inputrc:

______________________________________________________________________
# $HOME/.inputrc

# tangentbindningar

"\e[1~": beginning-of-line
"\e[3~": delete-char
"\e[4~": end-of-line
# (F1 .. F5) are "\e[[A" ... "\e[[E"
"\e[[A": "info \C-m"

set bell-style visible # pip inte
set meta-flag On # till�t 8-bitars indata (accent-tecken)
set convert-meta Off # "strippa" inte 8-bitars tecken
set output-meta On # visa 8-bitars tecken korrekt
set horizontal-scroll-mode On # "scrolla" l�nga kommando-rader
set show-all-if-ambiguous On # efter att TAB tryckts ned
______________________________________________________________________

F�r att f� backspace- och delete-tangenterna att fungera korrekt i en
xterm, och andra X11-applikationer, s� beh�vs ocks� f�ljande:

� l�gg in f�ljande i din .xinitrc:

usermodmap=$HOME/.Xmodmap
xmodmap $usermodmap

� l�gg in detta i .Xmodmap:

keycode 22 = BackSpace
keycode 107 = Delete

vilket fixar konsollen. F�r att fixa xterm:

� l�gg in f�ljande i din .Xdefaults:

xterm*VT100.Translations: #override <Key>BackSpace: string(0x7F)\n\
<Key>Delete: string(0x1b) string("[3~")\n\
<Key>Home: string(0x1b) string("[1~")\n\
<Key>End: string(0x1b) string("[4~")\n\
Ctrl<Key>Prior: string(0x1b) string("[40~")\n\
Ctrl<Key>Next: string(0x1b) string("[41~")

nxterm*VT100.Translations: #override <Key>BackSpace: string(0x7F)\n\
<Key>Delete: string(0x1b) string("[3~")\n\
<Key>Home: string(0x1b) string("[1~")\n\
<Key>End: string(0x1b) string("[4~")\n\
Ctrl<Key>Prior: string(0x1b) string("[40~")\n\
Ctrl<Key>Next: string(0x1b) string("[41~")

rxvt �r en aning mer komplicerad, eftersom vissa inkompilerade
alternativ p�verkas dess beteende. Se exempel-.bash_profile ovan.

Mer information finns i man-sidorna f�r bash(1) och readline(3).

R�kna inte med att alla applikationer fungerar korrekt! Om du t.ex.
k�r joe i en xterm, s� �r det vissa tangenter som inte fungerar. Samma
sak g�ller f�r rxvt-versioner som �r �ldre �n 2.21.

3.2. ls (1)

ls kan visa kataloglistningar, med f�rger f�r att markera olika fil-
typer. F�r att sl� p� detta ska du l�gga till f�ljande rader i
/etc/profile:

eval `dircolors /etc/DIR_COLORS -b`
export LS_OPTIONS='-F -T 0 --color=tty'

(Om du inte har filen /etc/DIR_COLORS, ta bort referensen till den i
f�rsta raden.) Detta anger milj�variabeln LS_COLORS, vilken inneh�ller
f�rglistan, vilken anges i /etc/DIR_COLORS. Observera: fr�ga mig inte
varf�r, men det h�r fungerar inte i rxvt-versionen som �r �ldre �n
2.21; anv�nd n�got annat slags xterm ist�llet. Det verkar som om rxvt
har en bugg som hindrar det fr�n att ta in milj�n p� ett korrekt s�tt
under vissa omst�ndigheter.
Calderas ls har inte f�rger, men det finns en motsvarighet till f�rg-
ls. L�gg till f�ljande i /etc/bashrc:

alias ls="color-ls $LS_OPTIONS"

3.3. less (1)

Med denna suver�na textvisare kan du inte bara bl�ddra igenom text-
filer, utan �ven gzip-komprimerade filer, tar- och zip-arkiv, man-
sidor och allt vad det �r. Dess konfigurering inneh�ller f�ljande
steg:

� f�r att anv�nda less med f�rflyttnings-tangenterna, l�gg in
f�ljande textfil, som .lesskey, i din hem-katalog:

^[[A back-line
^[[B forw-line
^[[C right-scroll
^[[D left-scroll
^[OA back-line
^[OB forw-line
^[OC right-scroll
^[OD left-scroll
^[[6~ forw-scroll
^[[5~ back-scroll
^[[1~ goto-line
^[[4~ goto-end
^[[7~ goto-line
^[[8~ goto-end

K�r sedan kommandot lesskey. Detta skapar en bin�r-fil, .less, vilken
inneh�ller tangent-bindningarna.

� skapa en fil /usr/bin/lesspipe.sh, som inneh�ller:

___________________________________________________________________
#!/bin/sh
# Detta �r en f�rprocessor f�r less. Den anv�nds n�r denna milj�-
# variabel �r angiven: LESSOPEN="|lesspipe.sh %s"

lesspipe() {
case "$1" in
*.tar) tar tf $1 2>/dev/null ;; # Se inneh�llet i .tar- och .tgz-filer
*.tgz|*.tar.gz|*.tar.Z|*.tar.z) tar ztf $1 2>/dev/null ;;
*.Z|*.z|*.gz) gzip -dc $1 2>/dev/null ;; # Se packade filer korrekt
*.zip) unzip -l $1 2>/dev/null ;; # Titta i arkiv
*.arj) unarj -l $1 2>/dev/null ;;
*.rpm) rpm -q -p -i -l $1 2>/dev/null ;;
*.cpio) cpio --list -F $1 2>/dev/null ;;
*.1|*.2|*.3|*.4|*.5|*.6|*.7|*.8|*.9|*.n|*.man) FILE=`file -L $1`
FILE=`echo $FILE | cut -d ' ' -f 2`
if [ "$FILE" = "troff" ]; then
groff -s -p -t -e -Tascii -mandoc $1
fi ;;
*) file $1 | grep text > /dev/null ;
if [ $? = 1 ] ; then # det �r inte n�got slags text
strings $1
fi ;;
esac
}

lesspipe $1
___________________________________________________________________

och kom ih�g att g�ra den k�rbar med chmod 755 lesspipe.sh.

l�gg in f�ljande rader i /etc/profile:

LESS="-M-Q" # l�ng prompt, tyst
LESSEDIT="%E ?lt+%lt. %f" # editera �versta raden
LESSOPEN="| lesspipe.sh %s" # filter
VISUAL=jed # standard-editor; ange din favorit
LESSCHARSET=latin1 # visa accent-tecken, om det beh�vs
export LESS LESSEDIT LESSOPEN VISUAL LESSCHARSET

Variabeln LESSCHARSET �r beroende av det faktum att jag bor i Italien
och vill anv�nda tecken-upps�ttningen ISO 8859/1 (G�ller �ven Sverige.
�vers.anm.) Ni amerikaner, japaner och ryssar b�r inte ange den.

3.4. emacs (1)

Jag anv�nder inte emacs, s� jag har bara n�gra sm� r�d att ge dig.
Vissa emacs-distributioner kommer utan att vara f�rinst�llda f�r f�rg-
och syntax-markering. Skriv detta i din .emacs:

(global-font-lock-mode t)
(setq font-lock-maximum-decoration t)

Det h�r fungerar bara i X11. Jag l�mnar arbetet med att g� igenom all
emacs-dokumentation, till dig, f�r att komma p� hur du ska st�lla in
det s� att det passar dina behov. Det kan kr�vas flera m�naders
"hackande"...

3.5. joe (1)

Vissa rapporterar att joe fungerar med f�rger under X11, men inte i
tty. Vidare fungerar inte vissa special-tangenter. Vad jag vet s� har
ingen funnit en l�sning p� det f�rsta problemet; n�gon f�reslog
"hackande" i /etc/termcap.

Om du st�ter p� det problemet s� �r en snabb och skitig (och oelegant)
l�sning:

~$ export TERM=vt100
~$ joe min_fil
(editera din fil)
~$ export TERM=linux

3.6. jed (1)

Det h�r �r min favoriteditor: den g�r vad jag beh�ver, den v�ger
l�ttare och �r enklare att konfigurera �n emacs och enligt min �sikt
emulerar den andra editorer b�ttre. M�nga anv�ndare p� mitt
universitet vill ha jed f�r att emulera EDT, VMS system-editor.

jeds konfigurerings-filer �r .jedrc och /usr/lib/jed/lib/*; den f�rra
kan kopieras fr�n jed.rc i den senare katalogen.

� f�r att f� jed att anv�nda vissa specialtangenter korrekt, skapa
filen /usr/lib/jed/lib/defaults.sl, vars enda rad ser ut s� h�r:

() = evalfile("linux");

� editera /usr/lib/jed/lib/linux.sl: ta bort kommentaren fr�n raden
som s�ger Info_Directory = "/usr/info", och l�gg till /bin/mail
efter UCB_Mailer =;

� att f� jed att emulera EDT (eller andra editorer) �r r�ttframt: du
beh�ver bara modifiera n�gra rader i .jedrc. Om du vill anv�nda det
numeriska tangentbordets "+" f�r att ta bort ord ist�llet f�r
enskilda tecken, l�gg till f�ljande till .jedrc:

unsetkey("\eOl");
unsetkey("\eOP\eOl");
setkey("edt_wdel", "\eOl");
setkey("edt_uwdel", "\eOP\eOl");

efter raden som s�ger () = evalfile("edt");.

� f�r att f� xjed att anv�nda det numeriska tangentbordet till EDT-
emuleringen, infoga f�ljande i .Xmodmap:

keycode 77 = KP_F1
keycode 112 = KP_F2
keycode 63 = KP_F3
keycode 82 = KP_F4
keycode 86 = KP_Separator

Vidare, se till att din /etc/X11/XF86Config inneh�ller de f�ljande
raderna:

# ServerNumLock # must be commented out
XkbDisable

Detta g�ller f�r XFree 3.2. Om du dock inte anv�nder ett vanligt
amerikanskt tangentbord, obeservera att "XkbDisable" kan ge dig en del
problem. Dessa l�mnar jag �t dig att uppt�cka.

� f�rginst�llningar f�r xjed g�rs genom att l�gga till rader som
dessa, i .Xdefaults:

xjed*Geometry: 80x32+150+50
xjed*font: 10x20
xjed*background: midnight blue

� "abbreviation"-funktionerna (f�rkortning. �vers.anm.) �r en
ov�rderlig tidssparare. Skapa en fil, $HOME/.abbrevs.sl, med
f�ljande inneh�ll:

create_abbrev_table ("Global", "");
define_abbrev ("Global", "GG", "Guido Gonzato");
create_abbrev_table ("TeX", "\\A-Za-z0-9");
define_abbrev ("TeX", "\\beq", "\\begin{equation}");
define_abbrev ("TeX", "\\eeq", "\\end{equation}");
% och s� vidare...

och knappa in ESC x abbrev_mode f�r att f� det att starta. F�r att ha
"abbreviation" p� som standard, l�gg till f�ljande i din .jedrc:

define text_mode_hook ()
{
set_abbrev_mode (1);
}
%
define fortran_hook ()
{
set_abbrev_mode (1);
use_abbrev_table ("Fortran");
}
% och s� vidare...

3.7. efax (1)

Det h�r paketet �r antagligen det mest praktiska f�r att p� ett enkelt
s�tt skicka och ta emot fax. Du m�ste fininst�lla skal- programmet
/usr/bin/fax. Det �r ett l�tt jobb, men n�gra sm� saker gav mig en del
huvudv�rk:

� DIALPREFIX: det finns en m�jlighet att det inte r�cker att anv�nda
"T" eller "P" i vissa l�nder. L�gg in "ATDT" eller "ATDP" ist�llet;

� INIT och RESET: dessa str�ngar inneh�ller initierarna "-i" och
"-k", vilka efax beh�ver. Om du vill l�gga till ett AT-kommando, s�
l�gg till det till den l�mpliga str�ngen, men utel�mna "AT" och
inled resten med antingen "-i" eller "-k". T.ex.: f�r att l�gga
till "ATX3"-kommandot till INIT, s� l�gger du till "-iX3".

3.8. TeX med v�nner

Jag kommer f�ruts�tta att du har teTeX-distributionen. Jag har bara
n�gra saker att p�peka h�r:

� f�r att konfigurera avstavnings-m�nstret f�r ditt spr�k, editera
filen /usr/lib/texmf/texmf/tex/generic/config/language.dat, och
skriv sedan:

~# texconfig init ; texconfig hyphen

� om du l�gger till LaTeX-paketet, s� k�r kommandot texhash, s� att
teTeX f�r vetskap om det nya paketet, efter att du har lagt till
filerna i /usr/lib/texmf/texmf/tex/latex/<.

� om du vill st�lla in dvips, s� �r filen att editera
/usr/lib/texmf/texmf/dvips/config/config.ps. Du ska vara medveten
om att f�lten som r�r standard-uppl�sningen ocks� p�verkar xdvis
beteende; om du �r med om irriterande f�rs�k att skapa typsnitt,
varje g�ng du k�r det, s� l�gg raden

XDvi*mfmode:

i .Xdefaults. Det b�r hj�lpa.

3.9. PPP

Jag tar f�r givet att din k�rna har PPP- + TCP/IP-st�d inkompilerat,
att "loopback" finns tillg�ngligt och att du redan har pppd-paketet
installerat och suid root. Det �r �ven uppenbart att din ISP
(internet- leverant�r) m�ste st�dja PPP.

Det finns nu tv� s�tt att f� PPP att fungera: a) manuell
konfigurering, och b) ett konfigureringsprogram som fixar det
automagiskt. Vilket alternativ du �n v�ljer, s� se till att du har
f�ljande information till hands:

� din ISPs telefon-nummer;

� din ISPs "name server";

� din ISPs e-post- och nyhets-servrar;

� din ISPs dom�n;

� ditt anv�ndarnamn och l�senord;

Manuell konfigurering �r ett hundg�ra. Det handlar om att editera
filer och skriva skalprogram, inte s� mycket jobb, men det �r l�tt att
g�ra misstag och nyb�rjare avskr�cks ofta av detta. PPP-HOWTOn �r som
gjord f�r dig. Alternativet �r verktyg som st�ller dig fr�gor om det
ovanst�ende och g�r allt arbetet.

Det blir s�kert mycket l�ttare om du g�r till en kompis som redan �r
uppkopplad och laddar ned n�got av de f�ljande, trevliga verktygen:

� ett X11-baserat verktyg �r EzPPP, vars hemsida finns p�
<http://www.serv.net/~cameron/ezppp/index.html> . Det �r v�ldigt
enkelt att anv�nda det �r n�stan sj�lvf�rklarande.

� f�r tty-baserad uppkoppling, pr�va verktygen som finns p�
<ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/network/serial/ppp> . Ett
av de b�sta �r pppsetup-X.XX.tar.gz.

� det enklaste konfigureringsverktyget f�r tillf�llet �r wvdial. Du
matar det med din ISPs telefonnummer, ditt anv�ndarnamn, ditt
l�sen- ord, och du �r ig�ng. Fr�n README-filen: `Det finns en (f�r
till- f�llet ganska d�lig) webb-sida om wvdial p�:
<http://www.worldvisions.ca/wvdial>'. Ett v�ldigt fint verktyg.

3.10. POP-klient

F�r att h�mta din e-post fr�n en POP-server, anv�nder du en POP-klient
som fetchpop eller fetchmail. Den senare �r mer avancerad, och �r
antagligen det enda alternativet om din ISPs PPP-server inte kan
handskas med LAST-kommandot. De finns p�
<ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/mail/pop> .

F�r att konfigurera dessa klienter:

� fetchpop: f�rsta g�ngen du k�r det s� kommer du bli tillfr�gad om
en del information. Svara p� fr�gorna och du �r klar.

� fetchmail: anv�nd f�ljande enkla .fetchmailrc:

# $HOME/.fetchmailrc
poll mbox.myisp.com with protocol pop3;
user john there with password _Loo%ny is john here

Du m�ste ange r�ttigheterna f�r filen med kommandot chmod 600 .fetch�
mailrc, annars kommer fetchmail v�gra att starta. Det h�r exemplet �r
v�ldigt grundl�ggande, och f�ruts�tter att du har en fungerande send�
mail. Det finns o�ndliga inst�llningsm�jligheter. Ta en titt p� dem p�
.

3.11. X-Window-systemet

S� fort du har f�tt X att fungera (r�tt grafik-kort osv.), s� har du
o�ndliga inst�llningsm�jligheter, vilka �ven beror p� vilken f�nster-
hanterare du anv�nder. I vilket fall som helst, s� handlar det om att
editera en eller flera ASCII-filer i din hemkatalog. Beroende p�
f�nsterhanteraren:

� fvwm: kopiera /etc/X11/fvwm/system.fvwmrc till din hem-katalog som
.fvwmrc, kolla igenom den och b�rja experimentera. Detta exempel p�
en .fvwmrc-fil �r enligt min �sikt en aning f�r enkel och g�r inte
fvwm r�ttvisa.

� fvwm95-2: kopiera /etc/X11/fvwm95-2/fvwm2rc95 till din hem-katalog,
som .fvwm2rc95, editera den sedan. Detta exempel �r ganska bra.

� TheNextLevel: den h�r �r aningen sv�rare att konfigurera. Kopiera
/etc/X11/TheNextLevel/.* till din hem-katalog och g� noggrant
igenom dem, och f�rs�k st�lla in dem. Den f�rsta du ska titta p� �r
.fvwm2rc.defines.

F�rutom dessa m�ste du �ven ha en passande .xinitrc. Ett exempel:

#!/bin/sh

# $HOME/.xinitrc

# st�ll in ett par tangenter ordentligt

usermodmap=$HOME/.Xmodmap
xmodmap $usermodmap

xset s noblank # sl� av sk�rmsl�ckaren
xset s 300 2 # sk�rmsl�ckaren startar efter fem minuter
xsetroot -solid "medium blue" &

# rxvt spar en massa minne, men versioner �ldre �n 2.21 har buggar,
# p�verkar tangenterna och s�ttet p� vilket milj�n tas �ver. Upp-
# gradera eller anv�nd xterm ist�llet.

xterm -ls -bg black -fg white -sb -sl 500 -j -ls -fn 10x20 -fb 10x20bold \
-title "Color xterm" -geometry 80x25+150+0 &

fvwm95-2

3.12. Fortran

Enligt min erfarenhet s� �r Fortran-till-C-�vers�ttaren f2c, och dess
fasad (front end) yaf77, ett bra alternativ till g77 om du beh�ver
anv�nda Fortran.

Skaffa yaf77-X.Y.tgz fr�n
<ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/devel/lang/fortran> .

3.13. Anv�ndarens inst�llningar

Det �r en bra id� att l�ta en ny anv�ndare f� vissa f�rdigst�llda
konfigureringsfiler, n�r han/hon f�rst loggar in. L�gg in f�ljande
filer i /etc/skel: .bashrc .bash_profile .bash_logout .inputrc .less
.xinitrc .fvwmrc .fvwm2rc95 .Xmodmap .Xdefaults .jedrc .abbrevs.sl
.joerc .emacs .

Observera att .pinerc inte kan f�rdigst�llas helt i f�rv�g; se i alla
fall till att f�lten user-domain, smtp-server och nntp-server �r
ordentligt inst�llda.

3.14. Uppgradera

Om du uppgraderar din maskin, kom ih�g att spara ett par extra filer
innan. N�gra av dessa �r: /etc/X11/XF86Config, /usr/bin/fax, ...

4. Slutet

4.1. Upphovsr�tt

Om inget annat anges s� tillh�r upphovsr�tten f�r Linux HOWTO-dokument
sina respektive f�rfattare. Linux HOWTO-dokument f�r reproduceras och
distribueras hela eller i delar, p� vilket som helst medium, fysiskt
eller elektroniskt, s� l�nge upphovsr�tts-avsnittet finns kvar i alla
kopior. Kommersiell distribution �r till�ten och uppmuntras;
f�rfattaren vill dock f� veta om eventuella s�dana distributioner.

Alla �vers�ttningar, h�rledda arbeten eller sammanplockade arbeten,
vilka inneh�ller Linux HOWTO-dokument, m�ste t�ckas av denna upphovs-
r�tt. Allts�, du f�r producera ett h�rlett arbete fr�n en HOWTO och
l�gga till ytterligare begr�nsningar p� dess distribution. Undantag
fr�n dessa regler kan till�tas under vissa f�rh�llanden; var v�nlig
kontakta Linux HOWTO-samordnaren, p� adressen nedan.

Kort sagt, vi vill bidra till spridningen av denna information genom
s� m�nga kanaler som m�jligt. Vi �nskar dock beh�lla upphovsr�tten
till HOWTO-dokumenten och vill bli underr�ttade om alla planer p�
vidare- distribuering av HOWTOna.

Om du har n�gra fr�gor, var v�nlig kontakta Tim Bynum, Linux HOWTO-
samordnare, p� [email protected], via e-post.

4.2. L�sarrespons

Den h�r HOWTOn beh�ver, kanske �nnu mer �n andra, dina f�rslag, din
kritik, dina bidrag, och de �r mycket v�lkomna. Respons �r inte bara
v�lkommen: den �r n�dv�ndig. Om du tycker att n�got fattas eller �r
fel, skicka mig ett e-brev. Om du har en annan distribution �n Red Hat
eller Caldera och dina konfigurerings-filer �r annorlunda eller
placerade i andra kataloger, var v�nlig tala om detta f�r mig och jag
ska ta med dina tips. Mitt m�l �r att g�ra livet med Linux s� l�tt som
m�jligt.

Det finns ett enormt antal paket till Linux, s� det �r om�jligt att ta
med instruktioner f�r dem alla. Var v�nlig h�ll dina krav/f�rslag p�
en niv� av "de mest rimliga" programmen; jag �verl�ter det �t ditt
sunda f�rnuft.

4.3. Tillk�nnagivanden

"Config-HOWTOn" �r skriven av Guido Gonzata, [email protected].
M�nga tack till alla andra HOWTO-f�rfattare och man-sides-f�rfattare
och -underh�llare, vars arbete jag skaml�st har plundrat.

Det h�r dokumentet levereras "som det �r". Jag har lagt ned stor m�da
p� att skriva det s� korrekt som m�jligt, men du f�r anv�nda
informationen i det p� egen risk. Under inga omst�ndigheter ska jag
h�llas ansvarig f�r n�gra skador som resulterar av anv�ndandet av det
h�r verket.

Jag hoppas att du finner det h�r verket anv�ndbart. Varenda g�ng jag
installerar en ny Linux-burk, s� g�r jag det...

H�ll till godo,

Guido =8-)